Vetenskapsradion

Latest Episodes:

Så mår de papperslösa barnen (R) Jul 21, 2016

Show notes

Barn i familjer som nekats asyl i Sverige har det tufft, men de utvecklar strategier för att klara tillvaron. Det visar en ny rapport.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Papperslösa barn som nekats uppehållstillstånd i Sverige, men vars familj ändå valt att stanna kvar här, mår ofta väldigt dåligt.

De lever under ett ständigt hot att bli avslöjade, och måste konstant vara på sin vakt.

Men de har också skaffat sig strategier för att hantera sin situation, visar en forskningsrapport som släpps idag av socialantropologen Åsa Wahlström Smith och barnläkaren Henry Ascher vid Sahlgrenska akademien.
Genom att följa 19 barn nära under ett och ett halvt års tid har man genom djupintervjuer, utflykter, hembesök och samtal kommit barnen mycket nära, och kunnat se hur de mår och hanterar sin vardag.

Citaten i programmet är inlästa av andra barn.

Programmet är en repris från den 13 april 2016.

Programledare: Katarina Sundberg
katarina.sundberg@sverigesradio.se

Kommunikation och teknik – terroristernas viktiga vapen (R) Jul 20, 2016

Show notes

Kommunikation är centralt för terrorgrupper och utvecklingen har gått från enkla kassettband till avancerad produktioner för sociala medier. Men terrorismen använder också dold kommunikationsteknik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Terrorism är i grund och botten kommunikation, det är det som skiljer det fenomenet från andra typer av våldshandlingar, säger terrorismforskare Hans Brun vid Kings College i London.

Den jihadistiska terroriströrelsen har gått från att sprida sina budskap med kassettband på 1980-talet, via mixade videoband under 1990-talet till dagens avancerade mediaproduktioner som framför allt sprids genom sociala medier på nätet.

Det handlar om bilder och propaganda som också kan innehålla dold kommunikation mellan terrorister.

Säkerhetsforskaren Lars Strömberg vid KTH, Kungliga Tekniska högskolan, utvecklar avancerad dold kommunikation bland annat för att ligga steget före terroristerna och för att utforska vilken teknik som är möjlig för dem att köpa.

– Vi går inte ut och publicerar något om vår teknik, skriver inga artiklar om den. Naturligtvis är det mycket önskvärt att tekniken inte kommer i obehöriga händer, säger Lars Strömberg.

Enligt Lars Strömberg och Hans Brun går det inte att stoppa terroristernas dolda kommunikation.

– Man måste jobba mot sympatisörer och medlemmar, mot tillgången på andra resurser i terrorgrupperna. Det gäller att bemöta terrorgruppernas hatpropaganda med kunskap och motberättelser, säger Hans Brun.

Programmet är en repris från den 12 april 2016.

Niklas Zachrisson
niklas.zackrisson@sverigesradio.se

Besök i gäddfabriken (R) Jul 19, 2016

Show notes

Gäddan är numera inte bara en populär sport- och matfisk utan även ett djur som forskarna insett har stor betydelse för att en vattenmiljö ska må bra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På 1990-talet minskade antalet gäddor i Östersjön dramatiskt. I spåren av denna mystiska beståndskrasch började Linnéuniversitetet i Kalmar för ett tiotal år sedan att återskapa en gammaldags våtmark vid ett par bäckmynningar i Timmernabbsviken i Mönsterås kommun.

– Tanken var att försöka öka antalet gäddor i Östersjön, samtidigt som vi skulle lära oss mer om fisken, säger postdoc-forskaren Petter Tibblin.

Det har man också gjort. Gäddorna och dess beteende har studerats ingående, bland annat genom att tusentals gäddor märkts och att gäddor från olika vattendrag jämförts genom att de fötts upp i labb.

– Våra senaste rön är att tidpunkten för när gäddorna kommer till sin lekplats är mycket viktig. Gäddor ska komma vid samma tid varje år och helst mitt i lekperioden för att ha störst chans att både överleva själva och få en bra avkomma, säger Petter Tibblin.

Resultaten har nyligen publicerats i den brittiska tidskriften Journal of Animal Ecology.

Gäddor lever både i insjöar och andra sötvattendrag men också i bräckvattenhav som Östersjön.

– Vi studerar de Östersjögäddor som vandrar in i något vattendrag för att leka, berättar Petter Tibblin.

Precis som bland annat laxar återvänder gäddorna år efter år till samma vattendrag, där de själva en gång var yngel.

– Vi vet ännu inte hur de kan hitta tillbaka varje gång det är lekdags, säger Petter Tibblin.

Kalmarforskarna understryker att gäddan är ett viktigt djur, högt upp i den marina näringskedjan och att ett bra gäddbestånd i ett vattendrag betyder en friskare vattenmiljö.

– Sedan är gäddan också ett bra modelldjur och den kunskap vi skaffar oss om gäddor kan sedan bidra till kunskap om andra arter eller arter generellt, säger Petter Tibblin.

I programmet som är en repris från den 18 april 2016 medverkar även Johanna Sunde, doktorand.

Mats Carlsson-Lénart
vet@sr.se

När Amazonas regnskogsfolk bryter isoleringen (R) Jul 18, 2016

Show notes

Mitt i nationalparken Manú ligger en av världens mest orörda djungler. I mer än 40 år har forskare kommit hit till sydöstra Peru för att söka svar på regnskogens gåtor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det här är en av få platser i världen som kan sägas vara orörd natur. Därför har platsen i många år använts som referens inom forskningen.

Det säger Roxana Arauco som är "station manager" på forskningsstationen Cocha Cashu i Peru.

Hon har själv doktorerat med en avhandling om myror och leder idag det mödosamma arbetet med att få verksamheten på stationen att flyta på. I sitt jobb ställs Roxana Arauco inför många utmaningar. Det kan vara att termiter äter upp utrustning, att det saknas bensin till båtmotorerna eller att batterier som fylls på av solpaneler strejkar.

Dessutom har en av kockarna precis blivit biten av en skorpion. Över radio rapporteras att isolerade grupper av ursprungsfolk kan vara på väg mot stationen.

Artrikedomen här är förstås enastående. I Manús nationalpark finns fler fågelarter än i hela Europa.

Roxana Araucos forskarkollega Patricia Alvarez Loyaza är expert på hur man sätter upp kamerafällor för att fånga skygga djur på bild.

Flera tunga namn inom biologin har också börjat sin forskning just här vid Cocha Cashu. Men enligt Patricia Alvarez Loyaza är det hårda tider för fältarbetande biologer. Trots mängder av obesvarade frågor om skogen och ekosystemet där blir det allt svårare att finansiera verksamheten.

Programmet är en repris från den 24 augusti 2015.

Marcus Hansson
vet@sverigesradio.se

Virus och avväpning ger hopp mot resistens (R) Jul 15, 2016

Show notes

Hur ska vi rå på antibiotikaresistenta bakterier? Forskning prövar nu olika vägar, till exempel bakteriedödande virus och metoder att göra bakterierna ofarliga i stället för att döda dem.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Forskningsläget diskuterades på en internationell konferens i Stockholm i början av året. Hundratal forskare från både företag och universitet i olika länder träffades för att diskutera sina respektive sätt att möta bakterierna.

På plats fanns bland andra Birgitta Agerberth på Karolinska institutet som arbetar med att stärka vårt eget immunförsvar mot bakterierna och Steven Projan vid företaget MedImmune som tar fram antikroppar som kan bli till medicin.

Fredrik Almqvist vid Umeå universitet provar olika sätt att göra livet svårt för bakterierna utan att döda dem - till exempel se till att bakterier vid en urinvägsinfektion tappar sina "armar" och får svårt att ta sig upp i urinröret. Ilana Kolodkin-Gal från Weizmanninstituet i Israel berövar bakterier möjligheten att bygga biofilmer - vilket till exempel bakterier som infekterar implantat behöver kunna göra.

John Rex från Astra Zeneca är en av författarna bakom en artikel i Lancet Infectious Diseases nyligen, där 19 olika alternativa angreppssätt mot bakterier listas. I artikeln bedöms antikroppar vara den metod som ligger närmast att komma ut i användning.

– De bör finnas på marknaden inom tio år, säger John Rex.

Otto Cars, vid nätverket React, var med på konferensen och konstaterar att det är mycket som händer i forskningen nu.

– Men samtidigt kan man konstatera att det mesta fortfarande befinner sig i ett tidigt stadium, säger han.

I programmet medverkar Birgitta Agerberth, professor Karolinska institutet, Steven Projan, MedImmune, John Rex, chefsstrateg för affärsområde antibiotika på Astra Zeneca, Otto Cars, professor i infektionssjukdomar Uppsala universitet och grundare av nätverket React, Fredrik Almqvist, professor Umeå universitet samt Ilana Kolodkin-Gal, verksam vid Weizmanninstitutet i Israel.

Programmet är en repris från den 1 februari 2016.

Camilla Widebeck
Camilla.widebeck@sverigesradio.se

REFERENSER

Artikeln i The Lancet Infectious Diseases som kartlägger vilka alternativ till antibiotika som är på gång:

Artikel på Ki:s webb om Birgitta Agerberths artikel i höstas om att stärka kroppens eget immunförsvar mot tuberkulos:

Vetenskaplig referens till artikeln om kroppens egna peptider mot tuberkulos: Phenylbutyrate induces LL-37-dependent autophagy and intracellular killing of Mycobacterium tuberculosis in human macrophages

Rokeya Sultana Rekha, SSV Jagadeeswararao Muvva, Min Wan, Rubhana Raqib, Peter Bergman, Susanna Brighenti, Gudmundur H. Gudmundsson, Birgitta Agerberth

Autophagy, online 29 July 2015, doi:10.1080/15548627.2015.1075110

Vetandets värld om bakteriofager, sändes i höstas.

75 år sedan första behandlingen med penicillin (R) Jul 14, 2016

Show notes

Den 12 februari 1941 användes penicillin för första gången för att rädda en sjuk människa. Tyvärr dog patienten men behandlingen visade ändå att det nya läkemedlet fungerade.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

År 1938 började ett forskarlag vid Sir William Dunn School of Pathology i Oxford att utifrån mögelsvampen Penicillium Notatum utveckla ett nytt antibakteriellt läkemedel.

Utgångspunkten var en då nio år gammal artikel om just denna mögelsvamps påfallande starka effekt mot stafylokocker, en artikel som bakteriologen Alexander Fleming på St Mary's-sjukhuset i London skrivit efter att det på något sätt råkat hamna just penicillium-mögel i en bakterieodling han lämnat kvar på sin laboratoriebänk sommaren 1928.

I början av 1941 hade forskarlaget, som leddes av den australienfödde Howard Florey, kommit så långt att man ville testa den nya medicinen kliniskt.

På sjukhuset Radcliffe Infirmary i Oxford fann man en lämplig försöksperson - den döende poliskonstapeln Albert Alexander som läkarna kämpat med i flera månader. Han hade skadat sig i ansiktet, en mindre reva som blev infekterad så att såren spred sig och framtvingade flera operationer, i vilka delar av ansiktet och även ena ögat skars bort. Innan antibiotika fanns var kirurgiskt avlägsnande av infekterade kroppsdelar det enda sättet att rädda drabbade patienter.

Alexander blev snabbt bättre, såren torkade ut och han fick tillbaka aptiten. Men dessvärre fanns då ännu inte tillräckligt mycket penicillin extraherat för att bakterierna kunde besegras helt och hållet. Alexander blev sämre igen och dog en tid senare. Men forskarna hade sett hur effektiv deras nya medicin var och ett par år senare kunde penicillin börja användas i större skala, tack vare att de brittiska forskarna delade med sig av sina resultat till amerikanska läkemedelsföretag.

I programmet medverkar Christoph Tang, professor i cellulär patologi vid Sir William Dunn School of Pathology i Oxford samt Kevin Brown, föreståndare för Alexander Fleming-museet på St Mary's Hospital i London. Även upptäckaren av penicillium-svampens antibakteriella effekt Alexander Fleming medverkar, i en inspelning från 1945.

Programmet sändes första gången den 12 februari 2016.

Reporter: Mats Carlsson-Lénart
vet@sverigesradio.se

Vi och Dom: Var går gränsen? (R) Jul 13, 2016

Show notes

De största flyktingströmmarna sedan andra världskriget har gjort Europas gränser allt tydligare. Men vad är en gräns egentligen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sverige är ett av de länder som nu infört tillfälliga gränskontroller och EU har som ambition att ordentligt stärka Europas yttre gränser. I det här programmet, som är en del av serien Vi och Dom, ställer vi oss frågan vad en gräns egentligen är för något och tittar närmare på den allt starkare gränskontrollen runt och inom EU.

– Från början var EU:s gränser väldigt otydliga och var länderna egentligen började och slutade det var inte helt klart, säger Peo Hansen som är professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet.

– När du stänger alla dörrar får du en ångkokar effekt: det kommer att explodera förr eller senare, säger Ruben Andersson, antropolog och gränsforskare vid London school of economics.

I programmet medverkar Kristina Grünenberg, antropolog vid Köpenhamns universitet, Ruben Andersson, migrationsforskare och antropolog vid London School of Economics och Stockholms universitet, Peo Hansen som är professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet.

Programmet sändes för första gången den 2 februari i år.

Reporter: Niklas Zachrisson
niklas.zachrisson@sverigesradio.se

Så skapar vi utomjordiskt liv (R) Jul 12, 2016

Show notes

Genom kemisk syntes kan man sätta ihop alternativ till vanligt dna. På så sätt kan byggstenar skapas till konstgjort liv, som är olikt allt levande på jorden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I slutet av 1980-talet satte Steven Benner ihop den första dna-molekylen med utökade byggstenar. Nu har det dna:t blivit så välfungerande att det kan dela sig och utvecklas ungefär som vanligt dna.

Genom syntetisk biologi kan forskarna pussla ihop livets molekyler på ett sätt aldrig har funnits på jorden. Det ökar vår förståelse för hur okänt liv i universum skulle kunna se ut.

Professor Steen Rasmussen har jobbat i 20 år för att bygga artificiellt liv från grunden. Han vill bara använda delar som inte finns i den vanliga naturen. För det är först när man kan bygga eget liv, som man verkligen förstår livet, menar han.

Steven Benner är professor och grundare av Foundation for Applied Molecular Evolution och Steen Rasmussen är verksam vid Syddansk Universitet och Santa Fe Institute.

Programmet sändes första gången den 1 mars 2016.

Reporter: Olof Peterson
vet@sverigesradio.se

Jakten på liv i rymden (R) Jul 11, 2016

Show notes

Jakten på okänt liv i rymden har blivit allt mer aktuellt när vi hittat spår av vatten på Mars och fler planeter utanför solsystemet. Men vad ska vi leta efter när vi söker efter det okända livet?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För att kunna leta efter liv, måste man bestämma sig för vad liv är. På ett kafé i Lund sitter filosofen Erik Persson från Umeå universitet och evolutionsbiologen Jessika Abbott, Lunds universitet, och filar på en statistisk modell för att definiera liv.

I Borås jobbar astrobiologen Sandra Siljeström, SP Sveriges tekniska forskningsinstitut, med att kalibrera instrument som ska gräva efter organiska molekyler på mars, i jakt på utomjordiska mikrober.

Astronomen Markus Janson, Stockholms universitet, spanar efter livets molekyler på fjärran planeter.

Tillsammans försöker de alla få fatt i det okända livet, från sina perspektiv.

Programmet är en repris från februari 2016.

Reporter: Olof Peterson
vet@sverigesradio.se

Spår av DNA avslöjar abborren (R) Jul 08, 2016

Show notes

Nu börjar biologer att utforska möjligheterna att hålla koll på naturen genom att använda samma metoder som kriminaltekniker. Det handlar om att hitta små spår av DNA från djur, svampar och växter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När ett brott har begåtts och gärningsmannen har försvunnit från platsen räknar vi med att polisens tekniker snabbt ska vara på plats för att samla in bevismaterial. Även den minsta blodfläck kan bidra med viktigt DNA som ger ledtrådar i brottsutredningen.

Men för biologernas del handlar det i stället om att leta efter det som heter eDNA, och som även kan kallas för miljö-DNA, berättar fiskeribiologen Patrik Bohman vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Det här är DNA som kan renas fram från vattnet, luften eller jorden runtomkring oss, i stället för att plockas ut direkt från en bit av en växt eller en del av ett djur som man är intresserad av.

Tillsammans med genetikern Niclas Gyllenstrand på Naturhistoriska riksmuseet försöker Patrik Bohman ta fram ett fungerande sätt att hitta olika fiskarter, musslor och kräftor med den här metoden. Det enda som de behöver samlas in utomhus är vattenprover som innehåller DNA från till exempel fiskfjäll som har lossnat i vattnet.

Programmet sändes första gången den 18 augusti 2015.

Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Related Podcasts

Links

Stay Connected