Vetenskapsradion

Latest Episodes:

Grävmaskiner härmar skogsbrand för att rädda den hotade sandödlan Sep 25, 2026

Show notes

För att rädda sandödlan återskapas brända miljöer genom markarbete, och ljus och värme släpps ner i skogens sydsluttningar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 20251030.

Sandödlan är en hotad art som tidigare gynnades av naturliga skogsbränder. När bränderna minskat kraftigt på grund av allt effektivare släckning har sandödlan missgynnats. För att återskapa dess livsmiljö används grävmaskiner som skrapar bort växttäcke och skapar öppna sandytor, likt effekten av en brand. I Brattforsheden strax norr om Karlstad har Sven-Åke Berglind på Länsstyrelsen skapat sådana miljöer, vilket gynnar både sandödlan och andra arter.

Reporter: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Danska spermier räddare i nöden Sep 24, 2026

Show notes

Det råder brist på donerade spermier i Sverige. Den som vill donera måste ha riktigt snabba spermier och inte vara ute efter pengar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På flera svenska sjukhus har bristen blivit så påtaglig att spermier köps in från Danmark. Samtidigt skiljer sig systemen åt i grunden.

I Sverige får de som tar emot spermier inte veta något alls om donatorn. Det är istället barnet som längre fram i livet kan få veta vem donatorn är. I Danmark däremot är spermiedonation en öppen marknad. Donatorerna presenteras med foto, du kan få veta allt från vad de jobbar med till vilken bil de gillar mest.

Lagstiftningen ser också annorlunda ut när det gäller hur många familjer som kan använda samma donator. I Danmark kan donatorn bidra i fler familjer än i Sverige, och spermier kan dessutom säljas vidare till andra länder. Det här väcker frågor om många halvsyskon och om ansvar när något går fel.

Medverkande:

Fatma Gülen Yalder, embryolog och avdelningschef på Reproduktionscentrum vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala.

Margareta Kitlinski, överläkare och sektionsledare vid Reproduktionsmedicinskt centrum vid Skånes universitetssjukhus.

Reporter: Cecilia Ohlén
cecilia.ohlen@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Tekniker: David Hellgren
david.hellgren@sr.se

Så gick svensken från svamphatare till svampälskare Sep 23, 2026

Show notes

Svamp betraktades länge som något oätligt och farligt. Man brydde sig inte ens om att artbestämma de olika svamparna utan kallade kort och gott all svamp för sopp. Men sedan kom svamppropagandan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes i sin ursprungsform i september 2019.

Med tanke på de enorma mängderna svamp som finns ute i skog och mark så inleddes ett mångårigt projekt för att få svensken att äta svamp. Men det stötte på motstånd. Dels var svampen inte särskilt energirik, och i och med att allmogen kroppsjobbade såg man inte svampen som ett alternativ som verkligen kunde mätta. Men det fanns också ett starkt motstånd mot svamp som handlade om smak, konsistens, och okunskapen om vilka svampar som är ätliga och inte.

Det var inte förrän städerna fick en växande medelklassbefolkning som svampintresset verkligen tog fart. Och då handlade det inte så mycket om ätandet av svamp som hela företeelsen att ta sig ut i skogen och komma bort från vardagen.

I programmet tar vi oss ut på skogstur med etnologen Ingvar Svanberg, forskare vid Uppsala universitets institut för Rysslands- och Eurasienstudier.

Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se

Producent: Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Vävstolar och vägtrummor rustar Västernorrland för nästa oväder Sep 22, 2026

Show notes

I september 2025 regnade det rejält i Västernorrland. Både vägar och järnvägar översvämmades och förstördes. Nu är länet bättre rustatmot oväder men mycket finns kvar att göra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi besöker vägen som förvandlades till ett hål, och där en person i en personbil omkom. Vi tittar också på järnvägen där banvallen spolades undan så att rälsen hängde i luften. Båda platserna har byggts upp på sätt som ska klara av vattenflöden bättre.

Vi besöker Prästmon, där invånarna regelbundet samlas under devisen "Bygemenskap är byberedskap". Vävstugan i gamla stationshuset ses i byn som en del av beredskapen.

Medverkande:

Lea Kinnunen och Svante Hamberg, Bygemenskap är byberedskap i Prästmon
Martin Neldén, beredskapshandläggare på länsstyrelsen i Västernorrland
Lennart Svensson, Skogsstyrelsen

Reporter: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Sjukvårdsaffärer blev preventivmedelsbutiker med herringång och damingång Sep 19, 2026

Show notes

Med telefonbeställning i Stockholm och springpojkar som levererade blev sjukvårdsaffären en tidig service för diskreta kondomköp.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kondomen, och andra preventivmedel, har under hela 1900-talet varit omdebatterad i Sverige. I början av 1900-talet så fanns det en rad preventivmedel, inte minst för kvinnor som pessar, svampar, livmoderinlägg, kemiska preventivmedel och kondomen för män.

Då växte också en särskild typ av butik fram i Sverige: sjukvårdsaffären. Utåt såldes plåster, mensskydd och hygienartiklar, men enligt forskning om marknaden 1910–1979 kom en mycket stor del av intäkterna från preventivmedel. Försäljningen skedde i ett samhälle där moral, religion och lagstiftning satte ramarna, och där varorna sällan kallades preventivmedel. I reklambroschyrer beskrevs de i stället som hygieniska gummivaror, och kondomen kunde kallas kondongen.

Diskretion var central. Butikerna kunde vara könsseparerade med en ingång för herrar och en för damer. Handeln skedde också via postorder, med separata postadresser för män och kvinnor. I Stockholm gick det till och med att beställa via telefon och få leverans genom en springpojke. Samtidigt granskade posten försändelser, eftersom spridning av preventivmedelsinformation var olaglig.

Bakom flera sjukvårdsaffärer fanns även politiska drivkrafter kopplade till nymalthusianska, socialistiska eller anarkistiska miljöer, där preventivmedel sågs som en väg till bättre villkor, särskilt för kvinnor och arbetarklass.

Försäljningen av preventivmedel har ända fram till 1970-talet varit reglerad på olika sätt. Men under andra världskriget insåg staten att kondomen kunde vara till nytta eftersom könssjukdomar spred sig snabbt, inte minst hos värnpliktiga soldater. Därför började staten propagera för användning av kondom, dock visade det sig i slutet av kriget att åtta av tio kondomer hade hål i sig.

Medverkande: Anna Inez Bergman, ekonomisk historiker

Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

När unga fick bestämma förändrades forskningen Sep 18, 2026

Show notes

Unga blev medforskare i ett unikt projekt om psykiskt välbefinnande. Resultatet kan förändra både forskning och samhälle.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad vet vuxna egentligen om hur unga mår? Och vad händer när unga själva får vara med och bestämma vilka frågor forskningen ska ställa?

I Vetenskapsradion möter du ungdomar och unga vuxna som blivit medforskare i ett unikt projekt vid Uppsala universitet. Tillsammans med forskare har kartlagt vad som stärker ungas psykiska välbefinnande , intervjuat allt från skolor och idrottsföreningar till företag och myndigheter, analyserat svaren och tagit fram över 50 förslag på förändringar.

Men programmet handlar också om något större. Flera av deltagarna hade en ganska stereotyp bild av forskare innan de själva blev en del av forskningsvärlden. Nu vill de visa att forskning inte behöver göras om unga, utan tillsammans med unga.

Hur påverkas resultaten när de som berörs får vara med och formulera frågorna? Vad kan forskare vinna på att släppa in unga perspektiv i hela forskningsprocessen? Och varför menar deltagarna att det faktiskt inte är så svårt att involvera unga som många tror?

Ett program för dig som är nyfiken på hur forskning går till, vill påverka frågor som rör unga människors liv eller söker nya sätt att förstå psykiskt välbefinnande. Och för forskare som vill upptäcka kraften i att göra unga till medskapare istället för studieobjekt. Lyssna och få nya perspektiv på både forskning och ungas möjligheter att förändra samhället.

Medverkar gör medforskarna Carla Bäckström, Sigfrid Dammström, Cazper Oskarsson, Kerstin Åkesson, Frida Cramér samt forskaren Veronica Hermann vid Uppsala universitet.

Reporter: Annika Östman
Annika.Ostman@sverigesradio.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

AI:s upphovsman skärper varningarna för tekniken Sep 17, 2026

Show notes

Nobelpristagaren Geoffrey Hinton tycker att riskerna med artificiell intelligens har blivit tydligare när AI-system utvecklat självbevarelsedrift.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången i april 2026.

Geoffrey Hinton fick Nobelpris 2024 för artificiell intelligens som bygger på neurala nätverk. Redan dessförinnan hade han lämnat en anställning på Google och börjat att tydligt varna för teknikens konsekvenser.

Nu när Vetenskapsradion talar med honom igen, ett drygt år efter hans uppmärksammade AI-varningar i samband med Nobelpriset, ser han ännu tydligare skäl än förut att peka på riskerna att artificiell intelligens faktiskt utplånar mänskligheten och behovet av åtgärder för att förhindra teknikens dåliga effekter.

AI-system har visat sig kunna utveckla självbevarelsedrift. Och i förlängningen innebär det att systemen skulle kunna sätta sitt eget bevarande framför människors bästa.

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Musiken med överallt – här är forskarnas tips för hur du skonar hörseln Sep 16, 2026

Show notes

Musiken är med många i trafiken, hemma, och ibland till och med hela vägen in i sömnen. Vi möter forskarna som tar reda på hur det kan påverka hörseln.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet är en repris från september 2025. Sedan dess har Iris Elmazoska blivit doktor i sitt ämne och den studie som nämns i programmet som ännu inte vetenskapligt publicerad, är nu publicerad.

Iris Elmazoska har i sin doktorsavhandling studerat hur ungdomar lyssnar på musik i hörlurar, och vad det kan betyda för deras hörsel. Det finns inte så mycket forskning om det sedan tidigare, men 2022 gjordes en studie för WHO som skattade att en miljard ungdomar kan komma att få hörselskador av lyssnande i lurar och på konserter.

Hör forskarnas bästa tips på hur man som luranvändare kan vara varsam med sin hörsel.

Medverkande: Iris Elmazoska, audionom och doktorand i hörselvetenskap, Stephen Widén, docent i psykologi och lektor i hörselvetenskap, Tobias Åslund, forskningsingenjör.

Länkar till Iris Elmazoskas hittills publicerade studier i avhandlingen:

Associations Between Recreational Noise Exposure and Hearing Function in Adolescents and Young Adults: A Systematic Review | Journal of Speech, Language, and Hearing Research

Full article: “It’s about wanting to disappear from the world… ” - an interpretative phenomenological analysis on the meaning of music and hearing-related risks

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Dansk världsomsegling i jakt på sjöodjur blev ett genombrott för forskning på 10 kilometers djup Sep 15, 2026

Show notes

Inga monster hamnar i trålen, men expeditionen med Galathea hittar arter på över 6 000 meter i Stilla havets gravar. Fynden gav namn åt den hadala zonen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hösten 1950 lämnar fartyget Galathea 2 Köpenhamn inför stor uppståndelse. Kursen sätts mot de djupaste delarna av världshaven, där kunskapen då var så begränsad att det till och med var en öppen fråga om liv fanns på 7–10,5 kilometers djup.

Projektet hade tagit form redan under ockupationsåren, efter att djuphavsforskaren Anton Bruun väckt rubriker med sin tro på gigantiska ålar, en möjlig sjöorm, inspirerad av ett tidigare fynd av en flera meter lång ållarv. Tillsammans med reseskildraren och mediemannen Hakon Mielche blev sjöormen också ett sätt att skapa pengar och publicitet, samtidigt som den danska staten efter kriget såg expeditionen som en chans att visa upp Danmark som modern forskningsnation.

Ombord fanns trål och en vinsch med 12 kilometer vajer. När Galathea når Filippinergraven, då uppmätt till 10 540 meter, uteblir sensationerna men trålen ger ändå avgörande fynd. Små djur från extremt djup bidrar till att beskriva livet i det som Brun kallar den hadala zonen, och expeditionens resultat fortsätter att påverka djuphavsforskningen.

Reporter: Mats Carlsson-Lénart
mats.carlsson-lenart@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Hemligheten bakom hur världens sångfåglar bygger sina melodier – skräddarsydda för platsen Sep 14, 2026

Show notes

Alla världens sångfåglar bygger sina läten på ett antal särskilda element, som identifieras i en ny studie. Hur komplex sången blir avgörs av miljön där sången framförs.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet är en repris från juli 2026.

Över 3000 sångfåglars läten över hela världen har analyserats av franska forskare, och med hjälp av maskininlärning har de identifierat 8 byggstenar, som de kallar motiv, och som fåglarna bygger upp sin sång med. I snitt använder fåglarna fem av dem, men vissa nöjer sig med bara ett.

Ju mer komplex sång, desto mer information kan överföras för att attrahera honor eller avskräcka rivaler, men i vissa miljöer kan informationen gå förlorad, konstaterar forskarna i sin artikel i tidskriften Science.

Medverkande: Quentin Bacquelé, bioakustiker vid universiteten i Montpellier och St Etienne; Susanne Åkesson, professor i zooekologi Lunds universitet; Per Alström, forskare i ornitologi Uppsala universitet.

Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Producent: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se

Ljudtekniker: Victor Bortas Rydberg

I programmet hörs följande inspelningar, som finns med bland de läten forskarna analyserat, hämtade från ljuddatabasen xeno-canto:

Three-wattled Bellbird (Procnias tricarunculatus) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Three-wattled-bellbird.webm Recordist: Babbage Licence: CC-BY-4.0 — https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/

Ladusvala (Hirundo rustica) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Hirundo_rustica_-_Barn_Swallow_-_XC83449.ogg Recordist: Jonathon Jongsma Licence: CC-BY-SA-3.0 — https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/

American Crow (Corvus brachyrhynchos) Source: https://xeno-canto.org/756861 Recordist: Robert Benson Licence: CC-BY-SA-4.0 — https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/

Talltita, (Poecile montanus) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Poecile_montanus.ogg Recordist: Vladimir Yu. Arkhipov

Grönsångare, (Phylloscopus sibilatrix) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Gr%C3%B6ns%C3%A5ngare_-_Phylloscopus_sibilatrix.ogg Recordist: Jonn Leffmann

Sidensvans, Bohemian Waxwing (Bombycilla garrulus) Source: https://xeno-canto.org/935618 Recordist: Doug Hynes

Domherre, (Pyrrhula pyrrhula) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Pyrrhula_pyrrhula_-_Eurasian_Bullfinch_XC543712.mp3 Recordist: Benoît Van Hecke

Gärdsmyg, (Troglodytes troglodytes) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Troglodytes_troglodytes_song.ogg Recordist: Grantus4504

Kanariefågel, (Serinus canaria domestica) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Long-range-Order-in-Canary-Song-pcbi.1003052.s001.oga Recording: Supplementary Audio S1 from Markowitz et al. (2013), Long-range Order in Canary Song. Recordist: not specified.

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Related Podcasts

Links

Stay Connected