Vetenskapsradion

Latest Episodes:

Naturens omstridda apotek: När alternativ medicin krockar med forskningen | Del 2/4 Oct 28, 2026

Show notes

Traditionell medicin möter modern forskning i en infekterad debatt om biverkningar, diagnoser och vetenskaplig granskning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 20251014.

I södra Indien har en infekterad konflikt blossat upp mellan förespråkare för ayurvedisk medicin och forskare som granskar dess effekter. Ayurveda är ett av världens mest använda traditionella hälsosystem, men när forskare i Kerala upptäcker ett samband mellan örtpreparat och allvarliga leverskador väcks starka reaktioner.

Tungmetaller som kvicksilver och arsenik hittas i flera produkter, vilket leder till juridiska strider, avpublicerade studier och försök att tysta kritiken. Samtidigt försvarar ayurvediska läkare sin metod och menar att västerländsk medicin saknar förståelse för kroppens balans. Diagnosmetoder, synen på vetenskap och kulturella värden kolliderar i en debatt som rör både hälsa och identitet.

WHO öppnar ett nytt kontor för traditionell medicin i Indien, i hopp om att hårdare regleringar ska stärka patientsäkerheten. Vetenskapsradion möter forskare, läkare och ayurvedapraktiker i ett polariserat landskap där vetenskap och tradition står på kollisionskurs.

Reporter: Annika Östman
annika.ostman@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

En 60 år gammal varning förutsåg mobilen och AI-oron Oct 27, 2026

Show notes

Hannes Alfvéns framtidsbok från 1966, ”Sagan om den stora datamaskinen”, förutsåg hemmadatorn och mobilen. Nu väcker AI, incidenter och kontroll nya krav på techbolag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När USA:s president Donald Trump samlar de stora techbolagen i Vita huset handlar samtalet om en ny sorts säkerhetsrisk. Artificiell intelligens har i flera incidenter börjat ta oönskade initiativ, och bolagen enas om en moraliskt bindande uppgörelse där regleringen i praktiken ska skötas av dem själva. Samtidigt kopplas utvecklingen till kampen om att vinna mot Kina.

Tankarna på datorer som tar över är äldre än dagens AI-debatt. Redan 1966 skrev fysikern och nobelpristagaren Hannes Alfvén science fiction-boken Sagan om den stora datamaskinen, under pseudonymen Olof Johannesson. Med satir som verktyg skildras ett samhälle där datoriseringen förändrar vardagen och där små hemmadatorer och mobilen anas långt innan tekniken fanns i fickan.

I dag beskriver barnbarnet Gabriel von Heijne hur moderna modeller från OpenAI och Anthropic kan skriva programkod efter några varv, men också hur bristen på insyn i neurala nätverk gör utvecklingen svår att kontrollera. Skolan, språkinlärning och kunskapsnivå lyfts som sårbara punkter, liksom kartläggning med kameror överallt. När självlärande system blir målet ökar behovet av styrning innan tekniken springer förbi människans kontroll.

Reporter: Anders Diamant
anders.diamant@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Landhöjning och jordbävningar utmanar GPS och kartor Oct 25, 2026

Show notes

Statiska kartor möter en rörlig jord. I vissa länder diskuteras dynamiska referenssystem där varje punkt får koordinat och hastighet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Marken rör sig hela tiden, men kartor och positioner måste ändå gå att lita på. Landhöjning efter istiden, plattektonik, jordbävningar och vulkanism flyttar jordskorpan – ofta bara centimeter per år, men tillräckligt för att bli ett problem när mätningar ska göras på millimeter- och centimeternivå. Samtidigt påverkar smältande glaciärer och omfördelning av vatten både jordens form och rotation, något som i sin tur kan störa möjligheten att se små förändringar med GPS och andra liknande system.

På en internationell geodesikonferens i Gävle beskriver forskare hur rörelserna först måste mätas och sedan modelleras för att kunna korrigeras. I Sverige används ett statiskt koordinatsystem som hålls fast över tid, medan en landhöjningsmodell ligger i bakgrunden för att exempelvis satellitbaserade positioner via mobiltelefoner ska fungera. På platser där marken rör sig snabbare, som i delar av Nya Zeeland, diskuteras i stället mer dynamiska referenssystem. Där kan varje punkt ha både koordinat och hastighet, så att läget kan räknas fram för en viss tidpunkt. Frågan är hur långt ett sådant arbetssätt kan nå när allt mer blir digitalt – och jorden fortsätter att röra sig.

Medverkande: Per-Anders Olsson, Rebekka Steffen, Angela Menesec Gutierrez, Christian Solgaard och Jeff Freymueller.

Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Skörden av bourgognetryffel ökar på gotländsk odling men klimatet kan påverka negativt Oct 23, 2026

Show notes

Tryffelfebern växer med nya odlare, kockar och hundförare på Gotland. Samtidigt varnar forskare för färre tryfflar i ett varmare klimat.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På Gotland har bourgognetryffeln gått från misstänkt raritet till en eftertraktad delikatess. På en odling på östra delen av ön står ekar i rader. Svampen lever i symbios med träd som ek och hassel och behöver en väl dränerad, kalkrik jord för att trivas. När hösten kommer tar jakten fart och tränade hundar söker av marken efter de mogna fruktkropparna som ligger gömda under jord.

Skörden har ökat tydligt. Under 2025 gav odlingen 52 kilo säljbar tryffel, jämfört med 27 kilo året innan. Intresset har samtidigt vuxit och fler vill lära sig odla, träna hundar och använda tryffel i matlagningen. På hösten ordnas också tryffeljakter som mynnar ut i en tryffelfestival i november, med marknad och särskilda tryffelmiddagar.

Men framgången är inte given. Tryffeln är beroende av vatten, och de flyktiga aromerna är en del av svampens strategi för att locka däggdjur som sprider sporerna vidare. Forskare pekar ut klimatförändringar som ett hot mot framtida skördar, särskilt med värme och torka. Gotland har hittills gynnats av milda höstar, men sämre säsonger längre söderut har redan gjort att bourgognetryffel efterfrågas längre norrut.

Reporter: Stefan Nordberg
stefan.nordberg@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

60 procent av avloppsslammet i Sverige sprids på åkermark Oct 22, 2026

Show notes

Billig fosfor från reningsverk lockar när gödselpriser stiger, men slam kan bära PFAS, tungmetaller och läkemedelsrester i jorden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Spridningen av avloppsslam på svenska åkrar har fördubblats på tio år. För bönderna är slammet ett billigt gödselmedel som tillför fosfor, kväve och organiskt material, särskilt viktigt när importerat gödsel blivit dyrare efter Ukrainakriget. Samtidigt innehåller slammet oönskade ämnen som tungmetaller, PFAS, mikroplaster och läkemedelsrester.

Kritiker varnar för risker för miljö och livsmedelsproduktion, medan förespråkare pekar på kretsloppstänkande och ekonomiska vinster. Jordbruksverket och Naturvårdsverket anser att dagens regelverk är föråldrat och kan behöva skärpas.

Reporter: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Du blir aldrig för gammal för helkroppsdonation Oct 21, 2026

Show notes

Många har funderat på om de vill donera organ när de dör. Men man kan också ge bort hela sin kropp och bli den första patienten för en läkarstudent.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 6/11–2025.

På fyra platser i Sverige tar universiteten emot hela kroppar. ”Det man lär sig mest på det här är hur olika vi är”, säger Monika Sandberg på Biomedicinskt centrum i Uppsala. Det är inte alltid kroppens insida stämmer med läroboken. Tack vare de donerade kropparna får läkarstudenterna göra olika upptäckter, blodkärl som tagit egna vägar och pyttesmå njurar som ändå fungerat.

Medverkande
Monica Sandberg, biomedicinsk analytiker och ansvarig för helkroppsdonationerna på Uppsala universitet.

Reporter: Cecilia Ohlén
cecilia.ohlen@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Tekniker: David Hellgren
david.hellgren@sr.se

Svensk tång – från framtidens mat till dagens rätt Oct 20, 2026

Show notes

Svensk skörd av alger är liten jämfört med Asien, men intresset växer. Temadagar och skolmat testas för att bryta vanor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Glommens fiskehamn vid Hallandskusten låter Falkenbergs kommun besökare smaka sallad på sockertång, inlagd med dressingar som dill och citron, sesam och chili. Provsmakningar och försök i skolmatsalar är tänkta att sänka tröskeln och göra tång mer vardaglig.

Den svenska tången har diskuterats sedan 1980-talet, men på butikshyllan dominerar fortfarande importerade produkter som nori och wakame. Samtidigt visar FN:S livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, att Asien odlade över 38 miljoner ton alger 2024, medan svenska företag skördade drygt 90 ton 2023.

Forskare pekar på flera skäl att odla mer tång, eller makroalger, som det också heter, i kalla, näringsrika vatten. De växer på rep eller linor i havet, tar upp koldioxid samt kväve och fosfor och kan därför bidra till minskad övergödning. Havssallad, Ulva fenestrata, lyfts som en god källa till vitamin B12, och algernas umami och havsarom kan ge marin profil åt nya livsmedel.

Men hindren finns kvar: lönsamhet, kostnadseffektiv odling och förädling, samt att produkterna måste synas och gå att hitta i butik. Säkerheten behöver också hanteras. Alger kan binda tungmetaller och brunalger kan bli jodrika, vilket gör rena odlingsplatser och metoder som blanchering viktiga.

Reporter: Angela Wiese Edeler
angela.wiese@sr.se

Producent: Peter Normark
peter.normark@sr.se

Nu släpps klockan friare från jordens rotation Oct 18, 2026

Show notes

Ett historiskt beslut har tagits om vår klocktid. Den ska fortsättningsvis vara mindre kopplad till solens plats på himmelen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Jorden roterar runt sin axel ett varv per dygn. Men bara ungefär. Rotationshastigheten varierar lite och avtar med tiden. Därför har man då och då stoppat in en extra sekund, en skottsekund.

Men det är lite besvärligt att göra det, och därför tog den internationella meterkonventionen sitt beslut på ett möte i Paris nyligen: Vi ska inte längre stoppa in några skottsekunder. Istället får det bli en skillnad på en hel timme mellan sol och klocktid innan vi gör nåt åt det.

Just nu snurrar jorden dessutom snabbare än vanligt och man hade börjat se ett kommande behov av att ta bort en sekund - vilket aldrig gjorts.

Men vad är det som gör att jordrotationen varierar som den gör? Och varför var det så viktigt att slippa justera sekunder?

Vi hör astronomen Eric Stempels och Jan Johansson, ansvarig för riksmätplatserna på Rise.

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Så kan AI gå i maskopi med din TV och ditt kylskåp Oct 16, 2026

Show notes

Nu varnar ett av de ledande AI-bolagen för att AI-system kan utnyttja ”sakernas internet” för att förmera sig och sprida sig, utom mänsklig kontroll.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En smart TV. Ett uppkopplat kylskåp. En robotdammsugare. Den typen av prylar som är uppkopplade via sakernas internet, internet of things (IoT), kan vara ett lätt offer för AI-system som vill hacka dem och dra nytta av deras datorkraft.

Idag har inte AI-modellerna förmågan att göra så mycket med de här ganska enkla systemen, men före årets slut räknar företaget Anthropic med att AI-agenter kan kopiera sig själva och sprida sig vidare på "sakernas internet".

Hör Pontus Johnsson, professor i cybersäkerhet vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, och Vetenskapsradions AI-reporter Harald Andersson.

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Trenden intensivt föräldraskap ökar stress – motreaktion ger barn mer frihet ute Oct 15, 2026

Show notes

Forskning pekar på att barns frihet i miljön har krympt generation för generation. Nu vill fler föräldrar ta ett steg tillbaka.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under senare år har en idé om intensivt föräldraskap vuxit sig starkare, där målet blir att optimera barns förutsättningar att lyckas. Pressen kan börja redan i småbarnsåren med planerade playdates och tanken att barnet snabbt måste bli socialt och “komma i gång”. När barnen blir äldre tar aktiviteter och prestationer större plats. I takt med att familjeliv också visas upp i sociala medier kan jämförelsen med andra öka, och ambitionsnivån driva på stress. En amerikansk hälsomyndighet har till och med varnat för att utvecklingen kan bidra till föräldrar som går in i utbrändhet.

Samtidigt märks en motreaktion. Fler vill ge barn större frihet i den fysiska miljön, som att röra sig i närområdet eller ta sig till skolan utan ständig övervakning. Forskning beskriver hur barns rörelsefrihet har minskat över generationer, från att kunna röra sig fritt i stora områden till att ibland knappt lämna tomten. Den friare linjen påminner om 70-talets barndom, men väcker också frågor om risker och trygghet. I slutänden blir balans och anpassning efter barnets behov avgörande.

Reporter: Cecilia Ohlén
cecilia.ohlen@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.borstrom@sr.se

Ljudtekniker: David Hellgren
david.hellgren@sr.se

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Related Podcasts

Links

Stay Connected