Vetenskapsradion

Latest Episodes:

Hjärtstopp – forskningens ultimata prov (R) Aug 04, 2016

Show notes

Helt oväntat startar en oviss kamp mot tiden. Krister Näslund är en av tusentals svenskar som drabbas av plötsligt hjärtstopp. Vad krävs för att fler ska överleva, och hur kan forskningen rädda fler?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I byn Forsmark, fyra timmars bussresa från Umeå, bor Krister Näslund och Johanna Sundin. I juli 2013 stannar plötsligt Kristers hjärta. En kamp mot klockan börjar direkt.

När Johanna springer in i rummet och börjar med hjärt-lungräddning hör hon revbenen knäckas under hennes händer. Det kan låta som att Johanna gör bröstkompressionerna fel, men så är det inte.

– Det är väldigt vanligt och inget man ska avbryta hjärt-lungräddningen för. Har man otur kan revbenet peta hål i lungan, vilket såklart inte är bra, men om man inte gör kompressioner överlever inte patienten, säger Sten Rubertsson, professor i anestesiologi och intensivvård och överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Sten Rubertsson är en av alla svenska forskare som bidragit till kunskapen som finns i dag om hjärt-lungräddning. Sverige har lyckats höja överlevnaden vid hjärtstopp utanför sjukhus till elva procent, men det krävs mer om Sverige vill få fler att överleva.

Programmet är en repris från den 20 maj 2016.

Reporter: Daniel Nord
vet@sverigesradio.se

Han såg hur livsfarliga solskador lagas i cellerna – fick Nobelpris Aug 03, 2016

Show notes

Följ med på en resa som både handlar om ett personligt öde, men också om spännande Nobelprisforskning om molekylerna inuti cellen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I programmet, som är en repris från den 13 november 2015, möter vi professor Aziz Sancar.

Han är den första turkiska medborgaren någonsin som tilldelats ett naturvetenskapligt Nobelpris. Det innebär en stor ära, men priset har idag också blivit ett tungt ansvar, säger professor Aziz Sancar.

Hans forskning har beskrivit hur det går till för både bakterier och människor att reparera livsfarliga DNA-skador i cellerna, orsakade av skadligt UV-ljus från solen.

Följ med på en resa som både handlar om ett personligt öde likt den amerikanska drömmen, men också en spännande forskningsresa bland molekylerna inuti cellen.

Aziz Sancar är en av 2015 års tre Nobelpristagare i kemi. Han är professor i biokemi vid universitetet i North Carolina UNC.

Övriga kemipristagare är Tomas Lindahl och Paul Modrich

Mer om kemipriset: De hittade mekanismerna som lagar vår arvsmassa
Samlade inslag och program om årets Nobelpristagare i kemi, medicin och fysik

Reporter: Niklas Zachrisson
niklas.zachrisson@sverigesradio.se

IT-historia: Har ni hört talas om Internet?(R) Aug 02, 2016

Show notes

Häng med till internets barndom i denna podcast och program om IT-historia. Det blir ett samtal om datorernas intåg, nätets framväxt och visionen om cyberspace.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I tre avsnitt gör Vetandets världs programledare Per Gustafsson och Johan Thorstenson nedslag i radioarkivet. De gräver fram teknologiska visioner och stämmer av hur de har förverkligats.

I första delen pratar de om de första persondatorerna, om e-postens intåg i universitetsvärlden och om tidiga farhågor för vad ständig uppkoppling kan föra med sig.

Programmet är en repris från den 31 maj 2016.

Så hamnar mikroplasten i naturen Aug 01, 2016

Show notes

Plastpartiklar finns överallt i miljön – och de fortsätter att öka. Samtidigt görs en hel del för att komma till rätta med problemet. I två program undersöker vi hur all plast kommer ut i naturen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den finns överallt i naturen – plasten.

– I princip hittar vi mikroplast i alla miljöer där vi tittar efter det i dag. Det är infruset i arktiska isar, i avföring från pälssälar på Antarktis, det finns i hav, sediment och sötvatten. Det är oroande och vi bör agera för att minska tillförseln, säger Marie Löf vid Stockholms universitets Östersjöcentrum.

Men det görs en hel del för att komma till rätta med all plast som vi släpper ut. I dag finns nya tvättmaskiner med filter för att minska mängden plastfibrer som sköljs ut i avloppet. Ett lagförslag om att förbjuda mikroplaster i kroppsvårdsprodukter ligger på regeringens bord.

I det första av två program om mikroplasten beger vi oss till Bromma reningsverk. Där berättar miljökemisten Cajsa Wahlberg om arbetet med att rena bort all plast ur vattnet och var partiklarna sedan tar vägen. Hör också Kerstin Magnusson, ekotoxikolog vid IVL Svenska miljöinstitutet, som kartlagt källorna och spridningsvägarna för mikroplasten ut i miljön.

Programmet är en repris från den 23 maj 2016.

Johan Lindahl
vet@sverigesradio.se

Skräddarsydd vård (R) Jul 29, 2016

Show notes

Bland flera av våra folksjukdomar sker utveckling mot alltmer skräddarsydd behandling. Resultatet kan bli alltifrån träffsäkra läkemedel till bättre spårning av riskfaktorer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kunskaper om genetik och molekylärbiologi hjälper skapa nya mediciner och att ge rätt läkemedel till rätt patient.

Arbetet med den skräddarsydda vården syns på olika sätt. Överläkaren Gunnar Wagenius vid Karolinska institutet och seniorprofessorn Bengt Westermark vid Uppsala universitet arbetar med att hitta väldigt träffsäkra läkemedel mot cancer.

Överläkaren Olle Melander vid Lunds universitetssjukhus jobbar med att hitta gener som visar risk för hjärtinfarkt och stroke.

Överläkaren Åsa Westrin, också vid Lunds Universitet, undersöker hur genetiken påverkar hur väl patienter svarar på medicin mot depression.

Men det är inte oproblematiskt med utvecklingen mot mer skräddarsydda behandlingar. De nya läkemedlen kan vara mer effektiva men kostar också ofta mer, berättar Jonathan Lind som är enhetschef på Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket.

Programmet är en repris från den 8 februari 2016.

Reporter: Tobias Abrahamsson
vet@sverigesradio.se

Solsystemets okända jätteplanet (R) Jul 28, 2016

Show notes

Forskare har sedan 1800-talet letat efter en nionde planet i solsystemet. Vägen har kantats av kontroverser och krossade drömmar. Men nya bevis pekar på att forskarna kanske äntligen har hittat rätt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tidigare i år presenterade amerikanska forskare från Caltech nya indirekta bevis för att en helt okänd planet kan finnas i vårt eget solsystem.

Men än så länge har ingen sett planeten.

– Alla har haft fel i 170 år. Men jag är helt övertygas om att vi har rätt, säger planetforskaren Mike Brown som ligger bakom studierna.

Men sökandet efter en nionde planet har kantats av kontroverser. Bland annat degraderades Pluto till dvärgplanet för tio år sedan, något som fortfarande väcker ont blod hos vissa.

Att ämnet är känsligt märkte Chalmersprofessorn Wouter Vlemmings när han skrev en artikel om en möjlig ny planet. Saken fick internationell uppmärksamhet, på gott och ont.

– Det hamnade utom vår kontroll och folk drog slutsatser som man inte borde göra, säger han.

Runt om i världen spanar nu forskare på olika sätt för att smalna av sökandet på den okända planet nio. Alexis Brandeker planetforskare från Stockholms universitet tror att man kan hitta planeten snart.

– Med de bevis som jag har sett tycker jag det finns en stor sannolikhet att det verkligen finns en stor planet.

I programmet medverkar Mike Brown, professor i astronomi Caltec USA, Alexis Brandeker, planetforskare Stockholms universitet och Wouter Vlemmings, professor astronomi vid Chalmers.

Programmet är en repris från den 5 april 2016.

Reporter: Olof Peterson
vet@sverigesradio.se

Vi och Dom: Lägre löner bra recept för integration? (R) Jul 27, 2016

Show notes

Förra året fick drygt 80 000 flyktingar uppehållstillstånd i Sverige, och ska nu bli en del av svenska samhället och börja söka jobb.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad säger den ekonomiska forskningen om hur nyanlända kan integreras på arbetsmarknaden på bästa sätt – och vad kostnaderna blir om de inte får jobb direkt?

Vetandets världs serie Vi och Dom handlar denna gång om en av de hetaste frågorna just nu: lägre löner som recept för integration.

– Vi har letat överallt och vi hittar inget stöd i forskningen, säger nationalekonomen Hans Lööf vid KTH i Stockholm.

– Det uppstår aldrig konsensus inom den ekonomiska forskningen, säger migrations- och arbetsmarknadsforskaren Christian Dustmann.

I programmet medverkar Joakim Ruist, forskare i ekonomi och migration vid Handelshögskolan i Göteborg, Hans Lööf, professor i nationalekonomi vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, Lennart Flood, professor emeritus vid Handelshögskolan i Göteborg, Per Lundborg, nationalekonom och professor i migration och etniska relationer vid Stockholms universitet, Christian Dustmann, professor i migrations- och arbetsmarknadsstudier vid University College of London och ordförande för European Association of Labour Economists.

Programmet är en repris från den 26 januari 2016.

Hela serien Vi och dom

Reporter: Niklas Zachrisson
niklas.zachrisson@sverigesradio.se

Så fördrevs samerna från Mellansverige (R) Jul 26, 2016

Show notes

Det samiska bosättningsområdet har varit mer omfattande än idag. Samerna i Mellansverige levde nomadliv med små renhjordar, men deras kultur sågs inte med blida ögon av statsmakterna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi kan idag berätta historien om en gammal samisk kultur som sträckte sig ända ner till Värmland i söder, Uppland i öster och upp efter Norrlandskusten.

Släktforskaren Jouni Tervalampi i Västerås har via kyrkböcker och kartor i Västmanland hittat ett trettiotal ortsnamn där lapp ingår och i kyrkböckerna dyker samer upp med jämna mellanrum sedan 1600-talets början.

De lever ett nomadiserande liv som jägare, renskötare och hantverkare.

Den rådande tidens föreställning var dock att samerna hör hemma i lappmarken. Dessutom sågs samerna som konkurrenter om jakten och kyrkan hade svårt att få grepp över de ständigt flyttande samiska hushållen.

Myndigheterna ville därför inte ha några kringströvande samer och under mitten av 1600-talet inleds statliga kampanjer för att driva bort samerna från Mellansverige.

Detta ledde bland annat till gripandet av 13 samer som fördes till slottsarresten i Gävle 1729.

Även på andra orter görs försök att fördriva samerna norrut.

I programmet får du möta Jouni Tervalampi, historiker, Peter Ericson, historiker, Ingvar Svanberg, etnolog vid Uppsala universitet, Gunilla Larsson, arkeolog Uppsala universitet och Katarina Kallings, chef fängelsemuseet Gävle.

Programmet är en repris från den 17 november 2015.

Reporter: Jörgen Heikki
vet@sverigesradio.se

De bortglömda sockensamerna (R) Jul 25, 2016

Show notes

I hela sitt liv har Anita burit på ett okänt arv. Men genom släktforskning fann hon hästslaktare, korgmakare och rovdjursjägare. De kallades sockensamer - en bortglömd samisk kultur i Mellansverige.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Anita Järvenpää i Vaxholm och Lasse Pettersson i Björklinge utanför Uppsala bär på samma historia och samma anor.

Anita är släkt med Lapp-Tomas, Tomas Berger, som föddes 1812 och var sockensame i Alfta socken inom nuvarande Ovanåkers kommun i Hälsingland. Lasse var släkt med Lapp-Brita, Brita Stina Åberg, född 1835 i Ingbo i nordvästra Uppland.

Det här kan man läsa i boken Hästslaktare och korgmakare från 1999, skriven av etnologen Ingvar Svanberg vid Uppsala universitet.

Svanberg skriver i boken att omkring sekelskiftet 1800 fanns en så kallad sockensamisk befolkning i landskapen Jämtland, Dalarna, Ångermanland, Medelpad, Hälsingland, Gästrikland och norra Uppland.

En socken hade i regel en eller två samer anställda för att hjälpa till med diverse sysslor som slakt av hästar och andra husdjur. Samerna försåg också allmogen med förstklassigt hantverk, framför allt rotslöjd som korgar och fiskeredskap.

Samerna anlitades också för att jaga rovdjur och det finns även uppgifter om att sockensamerna i Dalarna under en period även hade små renhjordar.

Spåren efter sockensamerna finns framför allt i gamla handlingar som landshövdingerapporter, kyrkoböcker och traditionsuppteckningar. De har också lämnat efter sig massor av ortnamn i mellansverige där ordet lapp förekommer.

Men det finns idag nästan inga fysiska lämningar av samerna, men arkeologen Gunilla Larsson, som har börjat inventera samiska fornminnen, har hittat unika lämningar utanför Hudiksvall.

I programmet medverkar de sockensamiska ättlingarna Anita Järvenpää, Vaxholm och Lasse Pettersson, Björklinge, Ingvar Svanberg, etnolog vid Uppsala universitet, Gunilla Larsson, arkeolog Uppsala universitet och Erik Nilsson, Skarmyran, Hudiksvall.

Programmet är en repris från den 16 november 2015.

Reporter: Jörgen Heikki
vet@sverigesradio.se

Fysikern som stoppade ljuset vill lösa världens energiproblem (R) Jul 22, 2016

Show notes

Lene Vestergaard Hau är känd som den Nobelpristippade fysikern som stoppade ljuset. Men nu har hon bytt sitt fysiklabb mot ett där hon odlar cyanobakterier. Målet är att lösa energiproblemet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lene Vestergaard Hau såg en massa smarta studenter gå ut från Harvard och sugas upp av Wall street. Det tyckte hon var synd. Det vore bättre om de löste ett verkligt problem - energiproblemet.

– Så jag föreslog ledningen på Harvard att universitetet skulle ge en energikurs. Javisst, håll en sådan du svarade de. Och det var när jag läste in mig på fotosyntesen, för att kunna föreläsa om den, som jag upptäckte vilken fantastisk process det är, säger Lene Hau.

Men den är bitvis inte alls effektiv. Så nu är planen att använda den mest effektiva delen av processen, och komplettera den med ett enzym som kan bygga vätgas.

– Det finns fler som arbetar med liknande saker men inte just på det sätt som Lene Hau nu har börjat med, säger Pia Lindberg, lektor i kemi vid Uppsala Universitet, som forskat länge om att använda fotosyntesen hos cyanobakterier för att få fram biobränslen.

Programmet sändes första gången den 11 april 2016.

Camilla Widebeck
Camilla.Widebeck@sverigesradio.se

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Related Podcasts

Links

Stay Connected