Vetenskapsradion

Latest Episodes:

Så kan alger ge solcellerna en skjuts Sep 01, 2016

Show notes

Alger som lever i kalla och mörka vatten har byggt fantastiska strukturer i kisel för att fånga maximalt av det livsnödvändiga solljuset. Forskare försöker nu överföra den här förmågan till solceller.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På en bakgård i Kungshamns fiskehamn står ett anonymt växthus. Där inne, i hyllor staplade på varandra, odlas alger i tråg av plast. Dessa encelliga kiselalger har ett skal som funnit sin form under miljontals år av evolution.

Det nanoporösa materialet är oerhört lätt och ändå är det starkare än emaljen i våra tänder. Det är byggt i tre lager ovanpå varandra, där varje lager ser lite annorlunda ut. Tillsammans bilder de en tratt som har förmåga att ta till vara solljuset.
Sofie Allert och Gustav Knutsson i Swedish Algae Factory, ett innovationsföretag knutet till Chalmers i Göteborg, hoppas att man ska kunna överföra algernas förmåga att ta till vara solenergin till solceller som finns på land. De vill införliva kiselmaterialet i ytmaterialet på solceller som i så fall kan bli mycket effektivare.

Elisabeth Renström
vet@sverigesradio.se

Skogen förädlas mot nästa istid Aug 31, 2016

Show notes

Den svenska skogsträdsförädlingen började illa med jätteaspen. Idag har forskarna fått fram gran och tall som växer bättre än äldre varianter. Förädling ska också skapa en skog som klarar nästa istid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Skogsträdsförädlingen i Sverige startade 1936 med ett fiasko. När forskare började massföröka den triploida jätteaspen fanns förhoppningen att skogsbruket skulle kunna upprepa framgångarna som växtförädlingen inom jordbruket haft i början av 1900-talet.

Men jätteaspen motsvarade inte förväntningarna. Efter 80 års arbete med förädling har man lyckats bättre med de svenska barrträden.
– Vi har lyckats öka tillväxten för gran och tall med 25 procent, jämfört med oförädlad gran och tall. Det är en framgångssaga och kommer att få stor betydelse för virkesproduktionen under 2000-talet, säger Bo Karlsson, stationschef på Skogforsk i Svalöv.

Tomas Lindberg
vet@sverigesradio.se

Värsta virusen som myggen sprider Aug 30, 2016

Show notes

Förkrympta huvuden, intensiva smärtor, nervskador, njursvikt och döden. Allt detta elände är resultatet av virussjukdomar som sprids av myggor. Finns det vaccin eller läkemedel som kan skydda oss?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Till de allra besvärligaste myggspridna sjukdomarna räknas zikafeber, dengue, gula febern och chikungunya. Det är bara malaria som som skapar mer förödelse.

Zikaviruset har fått mycket uppmärksamhet senaste tiden med spädbarn som drabbats av mikrocefali. Minst 15 läkemedelsbolag och forskningsinstitut har olika zikavaccin som ska börja testas på människor i höst, men det lär dröja flera år innan ett godkänt vaccin finns på marknaden som man vågar ge till gravida.

En annan virussjukdom som sprids av mygg är denguefeber. Uppskattningsvis smittas 400 000 årligen och 25 000 människor dör i denguefeber.

I dagsläget finns inga mediciner som hjälper mot dengue, men ett vaccin nu på marknaden, Dengvaxia. Filippinerna har redan börjat vaccinera. Brasilien, El Salvador och Mexiko planerar att göra det.

En annan myggspridd virussjukdom är Chikungunya, som på det afrikanska Makondespråket betyder "det som böjs upp". En oerhört smärtsam virussjukdom med intensiv värk i leder, muskler, rygg och huvud. Mot Chikungunya finns vare sig mediciner eller vaccin. Nu testar man mängder av redan godkända läkemedel för att hitta något som hjälper mot chikungunya och man har hittat två lovande kandidater.

Virussjukdomen som Anders Tegnell, statsepidemiolog vid Folkhälsomyndigheten, betraktar som nummer ett på värstingtoppen är gula febern. Den ger också kraftiga influensaliknande symptom och i värsta fall leder gula febern till döden. Till skillnad från de andra tre myggspridna virussjukdomarna, finns det ett effektivt vaccin mot gula febern.

Problemet är bara att de globala lagren av vaccinet inte räcker till och det tar lång tid att framställa. I reportaget hör du också flera av de som smittats av sjukdomarna berätta hur det drabbat dem och människor i deras omgivning.

I programmet medverkar Bruna Barbosa, mamma till mikrocefalidrabbade Anne i Recife, Anders Tegnell statsepidemiolog vid Folkhälsomyndigheten, Ana Seneth Salazar i Cúcuta i nordöstra Colombia, Oscar Mesa och Miller Mauricio Chavarro chikungunyadrabbade Cúcuta i nordöstra Colombia.

Johan Bergendorff
johan.bergendorff@sverigesradio.se

Kampen mot mördarmyggan Aedes aegypti Aug 29, 2016

Show notes

Ett av jordens farligaste djur är myggarten Aedes aegypti. Den sprider sjukdomar som gula febern, denguefeber, chikungunya och zikafeber. Myggan är nästan omöjlig att utrota – trots intensiva försök.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är knappast en överdrift att kalla Aedes aegypti för en mördarmygga. Den orsakar mer än 50 000 dödsfall varje år och hundratals miljoner människor blir sjuka av myggbett från Aedes aegypti.

Den som smittats med någon av virussjukdomarna gula febern, denguefeber, chikungunya eller zikafeber får influensaliknande symptom och blir sängliggande i flera dagar, ofta med svåra smärtor i lederna.

Vissa får dessutom nervskador för livet och dödsfall är inte ovanliga. Det är bara mot gula febern som det finns ett effektivt vaccin, så det gäller att få bort myggen.

Sveriges Radios globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff reste till Brasilien och Colombia för att se hur man försöker bekämpa Aedes aegypti-myggan.

I programmet medverkar Ana Seneth Salazar, byinvånare i Colombia, Nemecia Mayorgu, byinvånare Colombia, José Ignacio Jáurigue, myggbekämpare Colombia, Martha Lucía Ospina Martínez, generaldirektör för Colombias hälsomyndighet, José del Carmer Serrano Leon, fiskodlare Colombia, Guilherme Trivellato, företaget Oxitec, Gabriel Ferrato, borgmästare i Piracicaba Brasilien, Luciano Moreira, internationella eliminera Dengueprojektet, Fernando Ruíz, vice hälsominister Colombia.

Johan Bergendorff
johan.bergendorff@sverigesradio.se

Varför brinner bilar i fattiga områden? Aug 26, 2016

Show notes

I sommar har bilbränder rasat i flera städer i Sverige. Forskarna ser ett starkt samband mellan fattigdom och bilbränder, men varför?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Anlagda bilbränder är ett problem som framför allt drabbar fattiga områden i Sverige.

Manne Gerell, kriminolog på Malmö högskola, använder statistik för att försöka nysta ut varför fattigdom leder till bilbränder. En hypotes han testar handlar om de boendes kollektiva förmåga att organisera sig för gemensamma mål.

Mohammad Elsaka, klientcoach på Fryshuset, menar att sysslolösheten på kvällarna i utsatta områden är ett stort problem, som kan leda till bilbränder. Nu jobbar han för att hjälpa ungdomar och vuxna tillbaka in i samhället.

Trots den stora politiska diskussionen om åtgärder mot bilbränder, är det få insatser som faktiskt utvärderas. Sociologen Sara Uhnoo menar att insatser mot ungdomskriminalitet på sikt även kommer minska bränderna.

Olof Petersson
vet@sverigesradio.se

Svenska myggor som sprider sjukdomar Aug 25, 2016

Show notes

Mygg sprider virussjukdomar även i Sverige, men kunskapen är liten. Nu studerar forskare i Umeå vilka virus som finns, och om svenska mygg skulle kunna sprida till exempel zikavirus.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Forskaren Olivia Wesula Luande tar med vår reporter till Lövånger där de samlar in mygg. I trakten skedde 2013 ett utbrott av den myggspridda virusinfektionen Ockelbosjuka.

Hur kan det komma sig att det plötsligt blir så många fall på en plats? Det försöker forskarna ta reda på mer om.

Professor Magnus Evander berättar mer om projektet som studerar vilka myggburna virus som finns i Sverige och om svenska myggor kan sprida virus som zika till exempel.

I programmet medverkar Olivia Wesula Luande, gästforskare vid institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet och Magnus Evander, professor i virologi vid Umeå universitet.

Therese Forsberg
therese.forsberg@vet.se

Plattmaskar – smådjuren vi vet för lite om Aug 23, 2016

Show notes

En viktig men okänd djurgrupp håller på att kartläggas i Sverige. Det handlar om mikroskopiskt små plattmaskar. Biologen Sarah Atherton som jobbar med projektet räknar med att hitta flera nya arter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Plattmaskarna är så små att de inte syns med blotta ögat men de är viktiga i ekosystemen. Till exempel äter de en massa annat mikroskopiskt liv som bakterier, och är själva mat åt många andra.

Men vi vet inte exakt vilka arter som finns och var de finns i Sverige.

Därför jobbar biologen Sarah Atherton med att leta efter dem för att kartlägga var de finns. Hon har åkt hela landet med snorkel och cyklop, dykutrustning, hinkar och burkar för att leta i hav, sjöar, bäckar och diverse mindre vattensamlingar. Projektet är en del av det svenska artprojektet som Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet håller i.

Sarah Atherton räknar med att hitta flera nya arter men framför allt vill hon hjälpa till att fylla i den stora kunskapsluckan.

– Vi vet att de finns där men vi vet inte vilka de är! Det är helt galet, säger hon.

Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se

Globala hälsokorrespondenten om oförglömliga möten Aug 23, 2016

Show notes

Johan Bergendorff har rest världen runt som global hälsokorrespondent. I Vetandets värld berättar han om möten han aldrig glömmer och om vetenskapliga hälsoutmaningar världen står inför.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sjukdomar som ebola och malaria har korrespondenten förstås stött på och bevakat i sitt arbete. Men han konstaterar att det största hälsohotet är ett annat än vi kanske tänker oss: Det handlar om vällevnadssjukdomar som fetma och diabetes, snarare än om de traditionella infektionssjukdomarna.

I programmet medverkar Johan Bergendorff, global hälsokorrespondent för Sveriges Radio, Carolyn Davies, cancerpatient i Cwmbran Wales, Michelle Groves, granne till canterpatienten, Zhou Chunsheng, svinbonde i Kina och Salah Haghgo,kurd som flytt till Sverige från Iran.

I dessa städer kan du träffa Sveriges Radios korrespondenter med start från den 23 augusti: Turnélista 2016

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Skolan och de nyanlända barnen Aug 22, 2016

Show notes

Nu börjar många nyanlända barn i svensk skola. Hur ska skolan bemöta dem? I Vetandets värld beskriver forskare vilka utmaningar skolan står inför men också hur olika språk kan berika skolan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nu är det skolstart för många barn som kommit med flyktingströmmen till Sverige. De möter en skola som skiljer sig en hel del mot vad de är vana vid. Så hur går det för barnen? Får de godkända betyg? Och hur ska skolan bemöta de nyanlända barn som nu börjar skolan?

– Det kommer att innebära en utmaning. Alla som säger något annat vill inte se sanningen i vitögat, säger Nihad Bunar, professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet.

Men han är också mer optimistisk än för bara fem år sedan.

– Det finns en annan förståelse idag bland skolpersonal för nyanlända elevers legitima utbildningsbehov. Vi har också fått en ny lag som ger skolan en ram för hur den ska förhålla sig till nyanlända.

I skolor som framgångsrikt integrerar nyanlända elever ses deras språk och kulturella bakgrund som en tillgång.

– De skolorna kartlägger noga vilka kunskaper eleverna har när de börjar den nya skolan. De ger eleverna individuellt anpassat stöd och de involverar föräldrarna, säger Jim Cummins, professor i utbildningsvetenskap vid University of Toronto.

Medverkar i programmet gör också Qarin Franker, lektor i svenska som andraspråk, Göteborgs universitet, Britt Johansson, utbildningsledare Knutbyskolan, Rinkeby.

Lotta Nylander
vet@sverigesradio.se

Jakten på beboeliga platser i rymden Aug 19, 2016

Show notes

Finns det förutsättningar för liv i rymden? Just nu bygger forskare på Rymdcampus i Kiruna mätinstrument till två rymdprojekt som ska bidra i sökandet efter beboeliga rymdmiljöer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Mars och en av Jupiters månar räknas till de mest lovande kandidaterna i jakten på liv i vårt solsystem. Svenska forskare bygger nu de rymdinstrument som ska bidra i sökandet.

På Rymdcampus i Kiruna förbereder forskarna sina instrument genom att simulera rymdmiljöer.

Atmosfärsforskarna Javier Martín-Torres och María-Paz Zorzano vid Luleå tekniska universitet leder just nu arbetet med att utveckla instrumentet HABIT som ska samla in vatten på Mars. Instrumentet ska bevisa teorin att det finns förutsättningar för flytande vatten i det översta lagret av Mars yta.

HABIT följer med rymdbilen ExoMars som ska borra efter liv på Mars. På Institutet för rymdfysik, IRF, leder forskaren Stas Barabash arbetet med att bygga instrumentet PEP, ett av tio instrument som ska undersöka rymdmiljöerna kring Jupiter i det europeiska rymdprojektet JUICE.

Jupiters måne Europa som verkar ha en stor vattenocean under isen har seglat upp som en av de mest lovande himlakropparna i jakten på liv.

I programmet medverkar Javier Martín-Torres, professor atmosfärsvetenskap Luleå tekniska universitet, María-Paz Zorzano, professor atmosfärsvetenskap Luleå tekniska universitet, Stas Barabash, professor rymdfysik Institutet för rymdfysik och Stefan Karlsson, forskningsingenjör Institutet för rymdfysik.

Programmet är en repris från den 29 april 2016.

Petra Olsson
vet@sverigesradio.se

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Related Podcasts

Links

Stay Connected