Vetenskapsradion

Latest Episodes:

Ljustrixande kristaller kan få Nobelpris Sep 29, 2016

Show notes

Bland förhandstipsen om Nobelpris i fysik brukar Eli Yablonovitch finnas med. Hans så kallade fotonkristaller kanske kan ge både snabba datorer och ett Nobelpris?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fotonkristallerna har en struktur som gör att de helt reflekterar vissa ljusvåglängder. Det kan vara användbart i till exempel dataöverföring och datorer. Men de är svåra att tillverka. Kanske för svåra för att verkligen komma till nytta?

Vi träffar Eli Yablonovitch, University of California Berkeley, Lars Österlund vid Uppsala universitet och Gunnar Björk vid Kungliga Tekniska Högskolan för att utröna fotonkristallernas möjlighet till framgång. Svaren finner vi bokstavligt talat i flera dimensioner.

Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Evolutionens stora steg: Hur blev dinosaurier till fåglar? Sep 28, 2016

Show notes

Det är lätt att glömma att kvittrande talgoxar och koltrastar egentligen är dinosaurier. Men hur kunde egentligen skräcködlorna utvecklas till sångfåglar? Vi undersöker ett av evolutionens stora kliv.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kristianstadsbassängen i Skåne letar paleontologen Elisabeth Einarsson från Lunds universitet efter fossiler från de djur som levde här för åttio miljoner år sedan. Dinosaurier och stora vattenreptiler samsades med några av de allra första fåglarna. Fossilen som hon hittar ger en bild av hur världen såg ut strax innan resten av dinosaurierna dog ut.

I andra änden av världen, ett labb i Boston, försöker Harvard-forskaren Arhat Abzhanov ta reda på hur det egentligen gick till när fåglarna utvecklades som en grupp bland dinosaurierna. Men han använder inte fossil utan tittar på kycklingars utveckling i ägget för att förstå evolutionen bättre.

Torill Kornfeldt
vet@sverigesradio.se

Borde vi ha fler parasiter? Sep 27, 2016

Show notes

Vi har ett immunförsvar som har trimmats för att försvara oss mot parasiter under miljontals år. Men i det moderna västerländska samhället har nästan alla parasiter städats bort. Är det bara bra?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vilda djur bär hela tiden på parasiter av många slag, från inälvsmaskar till blodsugare och amöbor. Genom evolutionen har deras immunförsvar utvecklats för att kunna hantera de här besvärliga varelserna. Men det gäller oss människor också.

Följ med på en resa till parasiternas universum för att se hur de styr livet för djur och människor, och hur våra naturliga fiender påverkar oss.

I programmet medverkar Eva Osterman Lind, parasitolog SVA, Lars Råberg, biolog Lunds universitet och Susanne Nylén, parasitforskare Karolinska institutet.

Tomas Lindblad
vet@sverigesradio.se

Tekniken som gav oss kartan över det mänskliga genomet Sep 26, 2016

Show notes

En större milstolpe för mänskligheten än upptäckten av antibiotika och månlandningen. Så beskrevs kartläggningen av det mänskliga genomet år 2000. Idag är det en viktig teknik inom cancerdiagnostiken.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Professorn i cancergenetik Tommy Martinsson ser kartläggningen av det mänskliga genomet under 1990-talet som en medicinsk milstolpe och en bedrift väl värd ett nobelpris.

Biologen Leroy Hood var en av DNA-sekvenseringsteknikens pionjärer på 1980-talet, då en tävling pågick mellan HUGO-projektet och Celera Genomics för att ta fram ett skarpt verktyg för att söka svar på gennivå.

I programmet medverkar Leroy Hood, biolog, chef för Institute for Systems Biology i Seattle, USA
Tommy Martinsson, professor i cancergenetik Sahlgrenska akademin och förste sjukhusgenetiker, Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg

Vi hör också klipp från år 2000 med Bill Clinton, USA:s president, Tony Blair, Storbritanniens premiärminister och Craig Venter, Celera Genomics.

Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sverigesradio.se

Nyttiga virus kan göra dig frisk Sep 23, 2016

Show notes

Virus har ett oförtjänt dåligt rykte. Forskarna upptäcker fler och fler virus och långt ifrån alla är farliga. Tvärtom verkar de nödvändiga för att vi ska hålla oss friska. Men vad gör de i kroppen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Forskningen om virus växer snabbt just nu, och vi står inför en explosion om kunskap om hur betydelsefulla virus är för oss, säger virusforskare.

Vetandets värld dyker ner bland de virus som infiltrerat våra gener och de som döljer sig i vårt inre för att skydda oss mot elaka bakterier.

Virus är nämligen betydligt bättre än sitt rykte, och än så länge har vi bara skrapat på ytan till virusens dolda värld.

I programmet medverkar Britta Wahren, professor klinisk virologi, Karolinska institutet, Tomas Bergström, professor medicinsk mikrobiologi vid Sahlgrenska i Göteborg och Björn Olsen, professor i infektionsmedicin vid Uppsala universitet.

Tomas Lindblad
vet@sverigesradio.se

Så ska de båtburna arterna stoppas Sep 22, 2016

Show notes

Invasiva arter är ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden. De objudna gästerna konkurrerar ut inhemska arter och sprider sjukdomar. Nu kommer regler som ska få stopp på invasionen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En av de stora bovarna är det barlastvatten som fartyg har med sig från andra delar av världen och släpper ut lite här och var.

Omkring 100 arter har kommit till svenska vatten genom barlastvatten, bland annat ullhandskrabban som är en av de hundra mest invasiva arterna i världen.

FN:s internationella sjöfartsorgan IMO har nu beslutat att införa regler som ska minska risken att sprida invasiva växter och djur arter i den så kallade barlastkonventionen. Till hjälp för att kartlägga spridningen av invasiva arter har man en metod som forskats fram vid Göteborgs universitet.

Agnes Faxén
agnes.faxen@sverigesradio.se

Evolutionens stora steg: Varför finns sexualitet? Sep 21, 2016

Show notes

Blommor, bin och sjungande fåglar – det märks ständigt att djur och växter håller på med sex. Men hur har detta magiska trick kunnat uppstå? Vi undersöker ett av evolutionens stora steg.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Genetikern Bengt Olle Bengtsson vid Lunds universitet berättar att han hånskrattar åt maskrosorna i trädgården. De är asexuella arter som är dömda att dö ut förr eller senare. Han beskriver hur sexuell förökning gav helt nya möjligheter till livet när det uppstod för mer än en miljard år sedan.

Evolutionsbiologen Jessica Abbott vid Lunds universitet undersöker tillsammans med sina doktorander Anna Norden och Katrine Lund-Hansen hur olika kön kan uppkomma ute i naturen. De tittar också på de genetiska konflikterna mellan hanar och honor och vilka konsekvenser det får för livets utveckling.

Detta är del två i en serie om evolutionens stora steg. Första delen handlade om hur djur uppstod.

Torill Kornfeldt
vet@sverigesradio.se

Norsk regnskog är en skattkammare full med lavar Sep 20, 2016

Show notes

Regnskog finns inte bara i tropikerna utan också på vissa platser i Norge. Och kanske finns det mer att upptäcka om artrikedomen i de här skogarna än vad vi har trott.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De här skogarna finns där fuktigheten håller sig på en tillräckligt hög och jämn nivå hela tiden, exempelvis på vissa platser längs den norska västkusten.

Här finns bland annat gullprikklaven (Pseudocyphellaria crocata) som också finns i Nordamerika. Men det man trott var en enda art i själva kanske kan röra sig om många olika arter, visar genetiska analyser.

I programmet medverkar Håkon Holien, biolog Nord universitet i Steinkjer och Robert Lücking, kurator för kryptogamer vid Berlins botaniska trädgård.

Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se

Bakterierna styr våra liv (R) Sep 19, 2016

Show notes

Vi har miljarder bakterier inuti oss som påverkar vår hälsa på många olika sätt. De är med och skapar immunförsvaret, gör en del av oss överviktiga och verkar styra hur mycket muskler vi får.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bakterier inuti oss påverkar vår hälsa på många olika sätt. Vi kan helt enkelt inte leva utan dem.

Nu arbetar forskare över hela världen för att avkoda de signaler som bakterierna använder för att påverka oss. Hittar man dem kan bakterierna bli framtidens läkemedel.

I Göteborg undersöks några tusen personer under flera år för att man ska kunna koppla deras bakterieflora till hälsan, och på Karolinska institutet i Stockholm undersöks hur bakterierna påverkar träningsresultat.

Programmet är en repris från juni 2016.

Reporter: Tomas Lindblad
vet@sverigesradio.se

I programmet medverkar Marianne Quiding-Järbrink, mikrobiolog vid Göteborgs universitet, Sven Pettersson, professor Karolinska institutet och Fredrik Bäckhed, professor Sahlgrenska Akademin, Göteborg

Att mäta ett barn – om medicinska åldersbedömningar Sep 16, 2016

Show notes

17 eller 18 år? Det kan avgöra hur ensamkommande tonåringars asylprocess blir. Med vetenskapens hjälp ska nu ensamkommande åldersbedömas, men kan man säkert avgöra vem som är barn?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tusentals ensamkommande ungdomar ska nu åldersbedömas.

Rättsmedicinalverket ska göra medicinsk åldersbedömning med två metoder, magnetkameraundersökning av knä och röntgen av visdomständerna.

Men i Socialstyrelsens granskning av åldersbedömning menar man att mer forskning behövs för att skapa tillförlitliga metoder.

Till hösten ska myndigheten inleda ett forskningssamarbete där skelettet ska undersökas hos hundratals svenskar.

I programmet medverkar Elias Palm, metodansvarig på Rättsmedicinalverket, Carl-Erik Flodmark, Medicinskt sakkunnig på Socialstyrelsen, Ali Ahmadi, som blev avvisad från Storbritannien till Afghanistan efter åldersbedömning och före detta rättsodontologen Håkan Mörnstad.

Olof Peterson
vet@sverigesradio.se

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Related Podcasts

Links

Stay Connected

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Vetenskapsradion

Related Podcasts

1

2

3

4

5

6