Vetenskapsradion

Latest Episodes:

Bergsbestigaren som blev Nobelpristagare Oct 14, 2016

Show notes

Om Nobelpristagaren Michael Kosterlitz hade följt sin ursprungliga dröm hade han blivit bergsklättrare. Men han satsade på forskning i stället – och fick Nobelpriset i fysik för sina upptäckter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Årets Nobelpristagare i fysik har upptäckt att ordnade, kristallina och supraflytande faser och fasövergångar kan finnas i två dimensioner, alltså i helt platta material.

Innan de här upptäckterna gjordes på 1970-talet trodde fysikerna att material i två dimensioner alltid var oordnade.

Kanske kan de här kunskaperna någon gång i framtiden revolutionera elektroniken och ge oss snabbare datorer.

Men om Nobelpristagaren Michael Kosterlitz följt sin ursprungliga dröm hade han blivit bergsbestigare. Svårigheterna att försörja sig som professionell klättrare, i kombination med att han drabbades av den neurologiska sjukdomen MS fick honom att satsa på fysiken i stället.

I programmet träffar vi Michael Kosterlitz och hans hustru Berit Kosterlitz i deras hem i Helsingfors.

Ulrika Björkstén
ulrika.bjorksten@sverigesradio.se

Så ska världen tackla barnfetman Oct 13, 2016

Show notes

Fetma bland barn är ökar i världen. Att snabbmat och läsk är viktiga orsaker är väl känt. Men hur ska vi omsätta insikterna i åtgärder? Det var ämnet för ett internationellt möte i Uppsala i veckan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Uppsala Health Summit har samlat beslutsfattare från industri, akademi och politik för att diskutera praktiska lösningar på problemet med ökande barnfetma.

I Vetandets värld pratar vi om mötets resultat med professor Stefan Swartling Peterson, Unicefs hälsochef, och med Peter Bergsten, professor vid Uppsala universitet.

Så kan forskare skapa artificiell fotosyntes Oct 11, 2016

Show notes

Genom framstegen inom kemi och syntetisk biologi har forskare lyckats skapa artificiell fotosyntes. Allt som behövs är vatten, solljus, koldioxid och mängder av genmodifierade bakterier.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Genom att spjälka vatten till vätgas och syre, som alla gröna växter gör i sina blad, kan forskare få tillgång till framtidens energi. Det svåra är att skapa kemiska katalysatorer som gör processen effektivt.

Harvardprofessorn Daniel Nocera har skapat ett artificiellt fotosyntetiskt system genom att mata genmodifierade bakterier med vätgas från vattenspjälkning. Bakterierna producerar sedan flytande kolbaserat bränsle, samtidigt som de suger upp koldioxid. Att kombinera oorganisk kemi med syntetisk biologi är ett helt nytt sätt att skapa miljövänliga bränslen.

I programmet hör vi också Ann Magnusson, docent i biokemi vid Ångströmlaboratoriet Uppsala, Stenbjörn Styring, professor i molekylär biomimetik Ångströmlaboratoriet Uppsala och Mohamed Qenawy, Ångströmlaboratoriet Uppsala.

Olof Peterson
vet@sverigesradio.se

Ekonomipriset för teorier om kontraktskrivning Oct 10, 2016

Show notes

Oliver Hart och Bengt Holmström delar Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. De får priset för att ha utvecklat kontraktsteori.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Olika slags kontrakt omger oss. Det kan gälla ditt kontrakt med din arbetsgivare, bostadslån och försäkringar.

Men hur skrivs kontrakt på bästa sätt när motstridiga intressen vill behålla så mycket som möjligt av kakan? Detta har de två ekonompristagarna forskat kring.

Brittiske forskaren Oliver Hart är verksam vid Harvard-universitetet i USA. Bengt Holmström är ursprungligen från Finland och arbetar nu vid Massachussets Institute of Technology i USA.

Vetenskapsradion och Ekonomiekot sänder direkt från KVA för att förklara och berätta om årets pris.

I programmet medverkar Tore Ellingsen, nationalekonom vid Handels i Stockholm, Gabriel Söderberg, doktor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet.

Programledare är Camilla Widebeck och Kristian Åström, ekonomireporter på Ekot.

Rosettas överraskningar från kometen Oct 07, 2016

Show notes

Det är blandade känslor hos många som jobbat med rymdsonden Rosetta efter att den kraschlandat på sin komet. Men sonden har redan lärt oss mycket och många fler forskningsresultat väntas framöver.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den 30 september gjorde Rosetta en planerad mjuk kraschlandning på kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko. Kometen som sonden cirklat runt var på väg för långt ut i solsystemet för att Rosetta skulle kunna fortsätta att fungera.

Anders Eriksson på Institutet för rymdfysik i Uppsala tror att det kommer att kännas lite tomt nu. Men samtidigt konstaterar han att vi redan fått en hel del överraskande kunskap om kometer och solsystemets tidiga historia under de två år som sonden samlat in uppgifter om kometen.

Både han och Gabriella Stenberg Wieser på Institutet för rymdfysik i Kiruna tror också att forskare kommer att jobba med att analysera de insamlade uppgifterna under flera år framöver.

Extramaterial: Video - Rosettas sista uppdrag

Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se

När parasiterna tar över Oct 06, 2016

Show notes

Det finns parasiter som kan ta över sina värddjur - och förvandla dem till självmordspiloter. Kanske kan också vårt eget beteende påverkas av parasiter, utan att vi vet om det.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Många parasiter kan få sina värddjur att offra sina liv för att parasiterna ska kunna leva vidare. Fiskar som låter sig slukas av fåglar, råttor som slutar att gömma sig för katter och kräftorna som ger flamingon dess rosa färg är bara några exempel. Men även vi människor kan drabbas. Frågan är hur det påverkar oss?

I programmet medverkar Eva Osterman Lind vid Statens veterinärmedicinska anstalt, Andreas Svensson från Linnéuniversitetet, Antonio Barragan vid Stockholms Universitet samt Birgitta Evengård från Umeå Universitet.

Tomas Lindblad
vet@sverigesradio.se

Nobelpriset i kemi för utveckling av världens minsta maskiner Oct 05, 2016

Show notes

Jean-Pierre Sauvage, Fraser Stoddart och Bernard Feringa delar årets kemipris "för design och syntes av molekylära maskiner".

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kunskapen att designa molekyler har funnits länge, men då har det handlat om molekyler som betett sig statiskt, exempelvis fäster vid ett målprotein för att kunna användas i läkemedel. Men att skapa molekylära maskiner är något helt annat. Då måste man kunna bygga upp delar som rör sig fritt i förhållande till varandra, och som dessutom kan styras.

Men ytterligare ett problem var att molekyler normalt rör sig slumpmässigt hit och dit hela tiden och dessutom kolliderar med varandra. En maskin måste kunna styras.

Men det här problemet lyckades Nobelpristagarna lösa. Genom att tillsätta energi, till exempel från ljus, kan de ge molekylernas rörelse en riktning. Att ge molekylerna en riktning innebär också att de kan styras och på så sätt kan man undvika kollisioner.

Vetandets värld sänder direkt från Kungliga Vetenskapsakademin för att förklara och berätta om årets Nobelpris i kemi.

Programledare är Lena Nordlund och Ulrika Björkstén.

Nobelpriset i fysik till exotisk materia Oct 04, 2016

Show notes

Nobelpriset i fysik 2016 tilldelas David J. Thouless, F. Duncan M. Haldane och J. Michael Kosterlitz "för teoretiska upptäckter av topologiska fasövergångar och topologiska materiefaser".

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De tre pristagarna belönas för att de beskrivit tidigare okända kvantmekaniska faser och fasövergångar i ytor och tunna skikt.

Nobelpristagarna har tittat på hur just ytor och tunna skikt beter sig vid mycket låga temperaturer, både i flytande och fast form.

De har bland annat kunnat förklara hur tunna skikt kan vara supraledande, alltså leda ström helt utan motstånd, och hur de kvantfas-övergångar ser ut som för med sig att materialet plötsligt slutar vara supraledande. De har också visat hur tunna filmer av vätska kan bli supraflytande, det vill säga flyta utan friktion.

Det årets Nobelpristagare belönas för är att de använt en särskild matematisk metod för att beskriva och hitta de här tillstånden, nämligen topologi. Topologi är en matematisk metod för att beskriva något som förändras gradvis, men där vissa egenskaper tar plötsliga språng.

Vetandets värld sände direkt från Kungliga Vetenskapsakademin för att förklara och berätta om årets Nobelpris i fysik.

Programledare är Camilla Widebeck och Ulrika Björkstén.

Nobelpriset i medicin – om återvinningscentralerna i våra celler Oct 03, 2016

Show notes

Yoshinori Ohsumi tilldelas Nobelpriset i fysiologi eller medicin för sina upptäckter av mekanismer för autofagi, som kan översättas till "självätning" --en grundläggande mekanism i kroppens celler.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Yoshinori Ohsumi får priset för att ha kartlagt mekanismer som gör att cellen kan återvinna sina egna komponenter. Processen kallas "självätning", autofagi.

Förenklat kan man beskriva processen som att cellerna i kroppen städar upp och återvinner sina utslitna beståndsdelar.

– Cellerna återvinner sina komponenter och använder dem till att bygga upp sig själv på nytt. Mekanismen kan också ta hand om inkräktare som virus och bakterier som kan brytas ned av autofagin, säger Nils-Göran Larsson, professor i genetik vid Karolinska institutet.

Processen observerades redan på 1960-talet med elektronmikroskop. Men då förstod inte forskare hur viktig den här processen i kroppen är, och vilken roll den spelar för sjukdom och för cellens normala funktion.

1992-1993 publicerade Yoshinori Ohsumis två viktiga studier där han i experiment med jästceller identifierade de grundläggande gener som styr autofagi.

Programledare: Annika Östman och Katarina Sundberg

Vetenskapsradion spekulerar: Vilka får årets Nobelpriser? Sep 30, 2016

Show notes

I en direktsändning från Nobelmuseet i Stockholm bjuder vetenskapsredaktionen på sina bästa tips om vilka som kan bli årets Nobelpristagare i medicin eller fysiologi, fysik och kemi.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vår medicinreporter Annika Östman spekulerar medicinpristagare, Camilla Widebeck tippar fysikpriset och Ulrika Björkstén kommer med kvalificerade gissningar om kemipristagare.

Gustaf Klarin är programledare.

Kom gärna och lyssna på oss! Sändningen från Nobelmuseet är öppen för publik.

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Related Podcasts

Links

Stay Connected