TopPodcast.com
Menu
  • Home
  • Top Charts
  • Top Networks
  • Top Apps
  • Top Independents
  • Top Podfluencers
  • Top Picks
    • Top Business Podcasts
    • Top True Crime Podcasts
    • Top Finance Podcasts
    • Top Comedy Podcasts
    • Top Music Podcasts
    • Top Womens Podcasts
    • Top Kids Podcasts
    • Top Sports Podcasts
    • Top News Podcasts
    • Top Tech Podcasts
    • Top Crypto Podcasts
    • Top Entrepreneurial Podcasts
    • Top Fantasy Sports Podcasts
    • Top Political Podcasts
    • Top Science Podcasts
    • Top Self Help Podcasts
    • Top Sports Betting Podcasts
    • Top Stocks Podcasts
  • Podcast News
  • About Us
  • Podcast Advertising
  • Contact
Not in our directory?
Add Show Here
Podcast Equipment
Center

toppodcastlogoOur TOPPODCAST Picks

  • Comedy
  • Crypto
  • Sports
  • News
  • Politics
  • True Crime
  • Business
  • Finance

Follow Us

toppodcastlogoStay Connected

    View Top 200 Chart
    Back to Rankings Page
    Science & Medicine

    Vetenskapsradion

    Poddar och fördjupning om vetenskap. 20 minuter – varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
    Ansvarig utgivare: Jenny Gustafsson

    Advertise
    • Apple Podcasts
    • Google Play
    • Spotify

    Latest Episodes:
    Biometrin avslöjar din identitet Aug 18, 2016
    Show notes

    Att identifiera människor så säkert som möjligt har blivit allt mer aktuellt på senare år. Terrorhot och ökande migration har gjort att den biometriska identifikationen till ett hett forskningsområde.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Biometri innebär att identifiera en människa utifrån unika, fysiska egenskaper som till exempel fingeravtryck, ansiktets geometri eller ögats blodkärl.

    Biometrin har funnits ända sedan en italiensk fysiker upptäckte fingeravtryckets unika egenskaper på 1700-talet. Idag är biometrin en av världens mest säkra identifieringsmetoder.

    Elektroniken och datateknologin möjliggjort en kombination av biometrisk identifikation som är mycket säker.

    Samtidigt som de biometriska teknikerna blir allt mer bättre för att hitta och identifiera kriminella, innebär den moderna biometrin att allt mer information om allas våra enskilda fysiska attribut samlas in i stora databaser, vilket göder det globala övervakningssamhället.

    Enligt Lars Strömberg är det här en viktig fråga som diskuteras bland biometriforskare.

    – Ja det gör det, men tyvärr inte alls lika mycket som före 11 september-attacken. På något sätt har vi blivit vana vid övervakningsteknologin.

    Lars Strömberg är biometriforskare och programansvarig kurschef samt föreläsare vid KTH.

    Programmet sändes första gången den 11 februari 2016.

    Reporter: Niklas Zachrisson
    niklas.zachrisson@sverigesradio.se


    Ger skolan alla elever samma chans? (R) Aug 17, 2016
    Show notes

    Föräldrars utbildning verkar ha fått ökad betydelse för betygen. Elever med föräldrar med höga inkomster får även mer stöd hemifrån när resurserna minskar i skolan.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    – Skillnaden mellan de elever som har högst föräldrautbildning och lägst föräldrautbildning har ökat med 18 meritpoäng i dagens betygssystem. Det är en betydande skillnad, säger Jan-Eric Gustafsson, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet.

    Resultaten är preliminära och bygger på en analys av elevers betyg i årskurs nio mellan åren 1998 och 2011.

    Tidigare forskning har inte kunnat se någon förändring av påverkan av föräldrabakgrunden på elevresultat.

    I stället har den rådande uppfattningen varit att inflytandet sedan slutet av 1980-talet är oförändrat.

    Men Jan Erik Gustafsson har använt sig av fler indelningar av föräldrars utbildningsgrad än vad tidigare forskare gjort.

    Även om resultaten är preliminära gör Jan Erik Gustafsson bedömningen att det är uppdelningen av högpresterande respektive lågpresterande elever på olika skolor, som ligger bakom resultaten.

    – Det finns mycket som pekar på att undervisningskvalitet faktiskt har samband med elevsammansättning. Så kvaliteten är bättre i skolor där högutbildade har sina barn.

    Även neddragningar i skolan drabbar elever olika. Elever med föräldrar med höga inkomster får mer stöd hemifrån när resurserna minskar i skolan. Det visar en studie från den statliga forskningsmyndigheten IFAU.

    I programmet medverkar också Björn Öckert, professor nationalekonomi, IFAU.

    Programmet sändes första gången den 19 maj 2016.

    Lotta Nylander
    vet@sverigesradio.se


    Social bakgrund sorterar elever (R) Aug 16, 2016
    Show notes

    Elevers sociala bakgrund betyder mycket för hur de lyckas i skolan. Enligt Skolverkets beräkningar förklarar elevens hemförhållanden hälften av deras studieresultat. Varför är det så?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    – Det man vet är att socioekonomisk bakgrund betyder mer än vilket kön och etnicitet du har. Det vet vi om vi tittar på betygsstatistiken från svenska skolor, säger Anna Jobér, lektor i pedagogik vid Malmö högskola som skrivit boken social klass i skolan.

    Hon säger att elever från familjer med låg utbildning riskerar att mötas av lägre förväntningar från lärare. De kan också få mindre utrymme i diskussioner. Anna Jobérs forskning visar att exempelvis flickor från arbetarklassen får minst tid att tala i undervisningen.

    Mikael Holmqvist, professor i företagsekonomi vid Stockholm universitet har studerat det välbärgade samhället Djursholm. Där har eleverna högst betyg i Sverige.

    – De goda studieresultaten måste förklaras med sociologiska faktorer, säger han.

    Han pekar på hur barnen i Djursholm tidigt lär sig att uppträda och kommunicera på ett sätt som gör att degynnas av skolsystemet.

    Programmet är en repris från den 18 maj 2016.

    Lotta Nylander
    vet@sverigesradio.se

    Lyssnartips: Missa inte vår granskning Pisadoktrinen


    Forskare skapar mjölk utan kor – och kött utan djur (R) Aug 15, 2016
    Show notes

    Unga biokemister säger sig kunna tillverka riktig mjölk utan att använda kor. I stället skapas mjölken ungefär som man brygger öl. Ny teknik öppnar också för mammutstek till middag, odlad på celler.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Det är inte bara kött som går att tillverka genom cellodlingar i laboratorium. I en rad projekt jobbar forskare med att skapa allt från noshörningshorn till hajfenor, läder, äggvita, ost och fiskkött. Kanske mest lovande och realistiskt i det korta perspektivet är dock mjölk.

    En som provsmakat en nästan färdig version av den nya mjölken är Gilonne D'Origny. Hon är utvecklingsdirektör på organisationen New Harvest som stöttar forskning med målet att ersätts djur inom livsmedelsproduktion.

    Enligt henne går mjölken inte att skilja från vanlig mjölk tillverkad i ett kojuver. Men mjölkforskaren Åse Lundh på SLU i Uppsala är skeptisk. Hon anser inte att det här går att kalla mjölk även om innehållet nästan helt motsvarar komjölk. Emma Ternman, forsknings- och undervisningssamordnare på Lövsta forskningscentrum, tar oss med in i en högteknologisk ladugård och reflekterar över den mödosamma arbete som idag krävs för att skapa mjölk.

    I programmet medverkar också Helena Röcklinsberg, docent i etik och universitetslektor i djuretik på SLU och Julie Gold, viceprefekt för forskarutbildningen i biologisk fysik på Chalmers.

    Programmet sändes första gången den 27 april 2016.

    Marcus Hansson
    vet@sverigesradio.se


    Odlat kött – en ny jordbruksrevolution?(R) Aug 12, 2016
    Show notes

    Odling av muskelceller kan vara vägen framåt för ett både nyttigare och mindre klimatskadligt kött. Dessutom slipper djuren lida. Nu säger flera företag att odlat kött kan finnas att köpa inom 3–4 år.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Framtidens köttproduktion är fri från djur. Det är Uma Valeti, kardiolog och vd för nystartade företaget Memphis Meats, övertygad om.

    Han och hans team arbetar nu på att utveckla de processer som går ut på att odla muskelceller tagna från djur och på att skala upp produktionen från en enstaka köttbulle eller hamburgare till tusentals liter.

    Att djur används för att producera vår mat är ett problem som måste lösas. Så resonerar en organisation som heter New Harvest och som stöttar forskning för att utveckla teknik som ersätter djuren i köttproduktionen.

    Gilonne D'Origny som är utvecklingsdirektör där berättar om visionen om en post animal bioeconomy – en bioekonomi där vi inte längre använder djur för att producera det vi behöver.

    Betydligt mer negativ är stamcellsforskaren Thomas Eschenhagen från hamburgs universitet i Tyskland. Han anser att det är helt orealistiskt att odla miljontals ton celler för att göra kött.

    Julie Gold, vice prefekt för forskarutbildningen i biologisk fysik på Chalmers i Göteborg, håller med om att utmaningarna är stora men betonar att personerna bakom företagen som nu satar på det här vet vad de håller på med.

    Programmet är en repris från 25 april 2016.

    Marcus Hansson
    vet@sverigesradio.se


    Så ska älgarna passera säkert (R) Aug 11, 2016
    Show notes

    När som helst kan en älg dyka upp från skogen framför bilen. Det small omkring 5000 gånger under 2015. Ett sätt att förebygga olyckor är viltstängsel och viltpassager.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Elva människor dödades och man räknar med att ett hundratal människor skadades svårt under förra året. Att köra bil i skogslandet Sverige kan vara som att spela rysk roulette med en revolver laddad med älgar.

    Det är nästan omöjligt att få oss bilister att kalkylera med att en älg när som helst kan dyka upp på vägen. Vi tänker bort den faran.

    – Det är mänskligt men farligt, säger Mats Wiklund.

    Frågan är om inte älgarna är bättre på trafikvett.

    – Jag har fått rapporter om att äldre älgkor med kalv står och väntar till bilarna passerat och sen går de över. Älgtjurarna däremot framför allt vid brunsten springer ut på vägen utan att se sig för, säger Anders Hågeryd, fältforskningsassistent i SLU:s projekt Sydälg.

    På Trafikverket har man dragit slutsatsen att vi bland annat måste bygga viltstängsel kombinerat med viltpassager för att minska antalet olyckor.

    – Vi har identifierat 2000 platser i det befintliga vägnätet där man bör göra olika typer av anpassningar för att viltet ska kunna ta sig säkert över vägen.

    De flesta älgolyckor inträffar under den mörka delen av året.

    – När vi kör i mörkret och bländar ner ser vi knappast någonting. Det är då omöjligt att upptäcka en älg som är på väg över vägen, säger trafikforskaren Mats Wiklund vid Umeå universitet.

    I programmet hör vi också Gösta Johansson som varit med om en svår älgolycka. Hans hustru som körde bilen dödades direkt vid kollisionen med älgen. Göstas dotter Karin Nilsson berättar också om olyckan.

    Programmet är en repris från den 9 maj 2016.

    Reporter: Tomas Lindberg
    tomas.lindberg@sverigesradio.se



    Sociala mediers påverkan på demokratin (R) Aug 10, 2016
    Show notes

    Utvecklingen av sociala medier har gått oerhört snabbt och har förändrat dagens medielandskap i grunden. Men gynnar det sociala nätverkandet på nätet vårt demokratiska samhälle?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    År 2007 hade Facebook 34 miljoner användare. Nu 2016 har det sociala medieföretaget fler än 1,6 miljarder användare världen över.

    De digitala plattformarna beskrivs i Medieutredningen som något lika självklart för oss medborgare som vatten och elektricitet.

    Plattformsföretagen har gått från ett fokus på social interaktion till ett fokus på nyhetsförmedling, enligt journalistikprofessor Christian Christensen:

    – Problemet är att Facebook är ett privat bolag, de kan göra precis som de vill, det är inte public service det handlar om, de har ingen yttrandefrihetsplikt, men de har en miljard användare och däri ligger faran: ett privatägt bolag som har kontroll över nyhetsflödet, säger han.

    I programmet berättar kommunikationsforskare, statsvetare och medieutredare om forskningen kring hur sociala medier påverkar politiken, journalistiken och demokratin.

    Medverkar gör Jakob Svensson, docent i media och kommunikationsvetenskap vid Uppsala universitet, Christian Christensen, professor i journalistik vid Stockholms universitet, Nils Gustafsson, statsvetare och forskare i sociala medier vid Lunds universitet och Anette Novak, särskild utredare för statens medieutredning.

    Programmet sändes första gången den 9 juni 2016.

    Niklas Zachrisson
    niklas.zackrisson@sverigesradio.se



    De okända ögonexperimenten i Ukraina (R) Aug 09, 2016
    Show notes

    Ögonexperiment på svårt skadade patienter har skett i Ukraina. Men de inopererade hornhinnorna från Linköpings universitet var inte färdigtestade på djur. Forskningsledaren utreds nu för oredlighet.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Forskningsledaren vid Linköpings universitet säger att hon inte kände till försöken förrän efter de hade gjorts, men sätter ändå sitt namn på den vetenskapliga studien. För det får hon skarp kritik och utsätts för granskning.

    Den nu kritiserade forskningsledaren har varit ett affischnamn för Linköpings universitet, eftersom hon publicerat sig i tunga tidskrifter och dragit in mycket forskningspengar från olika håll.

    Hon anmäls och utreds för oredlighet i forskning.

    Vetenskapsradions granskning och de externa granskarna vid universitet visar att de försök som gjorts i djur med hornhinnorna skiljer sig från dem som opererades in på de nästan blinda patienterna i Ukraina.

    Forskningsledaren menar att en ukrainsk kirurg som varit på utbyte i Linköping fått med sig hornhinnorna till Ukraina för att använda dem i grisar. I stället opererar han in dem i människor, vilket enligt forskningsledaren chockar henne.

    Hör hennes egen version och granskarnas kritik i första delen av Vetenskapsradions granskning Ögonexperimenten.

    Medverkar i övrigt i programmet gör Jan Bergmansson, hornhinneprofessor i Houston, Texas, Johan Söderholm, dekanus vid medicinska fakulteten i Linköping samt medicinetikern Erik Malmqvist, Linköpings universitet.

    Programmet är en repris från den 3 maj 2016.

    Reporter: Annika Östman
    annika.ostman@sverigesradio.se

    Producent: Ulrika Björkstén
    ulrika.bjorksten@sverigesradio.se



    IT-historia: Från e-post till multimedia Aug 08, 2016
    Show notes

    IT-gurus förutspådde tidigt ett slags "världsbibliotek". Idag kallar vi det webben. Och så minns vi CD ROM-skivan som öppnade nya världar under 1990-talet.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Vi gräver vidare i radioarkivet i jakt på IT-historiska pärlor. I andra delen pratar vi om starten för multimedia, som gjorde det möjligt att navigera mellan film, bild och ljud.

    Vi möter också IT-gurun Ted Nelson som förutspår att ett världsbibliotek (läs: webben) kommer att växa fram, och i Bill Gates användarlabb i Seattle undersökte man om word och excel är svåra att förstå sig på.

    Att med text skapa nya världar (MUD) blir möjligt på dataföreningen Stacken, där en föregångare till vår tids sociala medier fångar KTH-studenternas intresse.

    Programmet är en repris från den 3 juni 2016.

    Programledare är Per Gustafsson och Johan Thorstenson


    När liemannen kommer faller ängens växter (R) Aug 05, 2016
    Show notes

    Rätt slipad och med rätt teknik är lien ett effektivt redskap, inte bara för skördearbetet. Lien har också används av bönderna som vapen.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Att kunna hantera lien var i bondesamhället livsviktigt både för livsmedelsproduktionen och för att försvara sig mot fiender. Idag används lien enbart för att göra livet drägligt för hotade ängsväxter.

    – Det är viktigt att vi bevarar kunskapen om hur en lie ska hanteras. Den kunskapen kan inte magasineras på institutioner och museer. Handens kunskap måste bevaras av aktiva människor uti landskapet, säger Kjell Gustavsson som berättar om hur man använder en lie och om liens historia.

    Varje sommar leder han kurser i olika hantverk som varje bonde förr i världen behärskade.

    – Den här kunskapen är viktig att bevara för att få perspektiv på arbetets historia, säger Kjell Gustavsson.

    I programmet som är en repris från 19 juni 2015 medverkar också kursdeltagaren Gunnel Hallberg och torparen Helmer Svensson.


    Tomas Lindberg
    vet@sverigesradio.se





    Previous 1 189 190 191 192 193 202 Next

    Related Podcasts

    The Joe Rogan Experience

    1

    The Joe Rogan Experience Comedy
    Casefile True Crime

    2

    Casefile True Crime Games & Hobbies
    Invisibilia

    3

    Invisibilia Personal Journals
    Reply All

    4

    Reply All Games & Hobbies
    Science Vs

    5

    Science Vs Science
    Science Friday

    6

    Science Friday Astronomy
    footer-logo

    Contact Us

    Toll Free: 844-670-7747

    Links

    • Home
    • Top Charts
    • Networks
    • Apps
    • Independents Podcasts
    • Podcast Advertising
    • Podcast News
    • Contact Us
    • About Us
    • Analytics & Insights

    Stay Connected

      Privacy, Terms of Use & Our Code of Ethics Protecting Content Creators Copyrights