TopPodcast.com
Menu
  • Home
  • Top Charts
  • Top Networks
  • Top Apps
  • Top Independents
  • Top Podfluencers
  • Top Picks
    • Top Business Podcasts
    • Top True Crime Podcasts
    • Top Finance Podcasts
    • Top Comedy Podcasts
    • Top Music Podcasts
    • Top Womens Podcasts
    • Top Kids Podcasts
    • Top Sports Podcasts
    • Top News Podcasts
    • Top Tech Podcasts
    • Top Crypto Podcasts
    • Top Entrepreneurial Podcasts
    • Top Fantasy Sports Podcasts
    • Top Political Podcasts
    • Top Science Podcasts
    • Top Self Help Podcasts
    • Top Sports Betting Podcasts
    • Top Stocks Podcasts
  • Podcast News
  • About Us
  • Podcast Advertising
  • Contact
Not in our directory?
Add Show Here
Podcast Equipment
Center

toppodcastlogoOur TOPPODCAST Picks

  • Comedy
  • Crypto
  • Sports
  • News
  • Politics
  • True Crime
  • Business
  • Finance

Follow Us

toppodcastlogoStay Connected

    View Top 200 Chart
    Back to Rankings Page
    Science & Medicine

    Vetenskapsradion

    Poddar och fördjupning om vetenskap. 20 minuter – varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
    Ansvarig utgivare: Jenny Gustafsson

    Advertise
    • Apple Podcasts
    • Google Play
    • Spotify

    Latest Episodes:
    Barnen, sprutorna och rädslan (R) Jul 07, 2016
    Show notes

    Vuxna patienter kan tala för sig själva, men hur är det för alla barn som behöver ta olika sprutor? Finns det tid och intresse att lyssna på dem?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Ungefär 10 procent av Sveriges befolkning är rädd för sprutor, och upplever allt från ett starkt obehag till rent panikslagna skräckkänslor när det kommer till olika nålprocedurer i vården. Vuxna patienter kan tala för sig själva, men hur är det för alla barn som behöver ta olika sprutor? Finns det tid och intresse att lyssna på dem?

    Inte tillräckligt i alla fall, menar Katarina Karlsson vid högskolan i Borås, som skrivit en doktorsavhandling i vårdvetenskap om nålprocedurer i vården, sedda ur barnens perspektiv.

    – Barn far illa, det ser vi. Barn tycker att det är jobbigt, det vi gör med dem i vården, i form av nålstick och så vidare. Så självklart kan vi bli bättre. Vi tror att vi sparar tid genom att inte ge barnen tid, säger Katarina Karlsson.

    Linda Händén, barnsjuksköterska på lekterapin på Kärnsjukhuset i Skövde, brukar alltid sätta sig ner och lyssna på barnen som får berätta om hur de skulle vilja ha det.

    – Även små barn har väldigt mycket att komma med och berätta om hur de vill ha det, om man sätter man sig ner och lyssnar. Det handlar nog om tid, och att faktiskt ge det en chans, säger Linda Händén.

    I programmet medverkar Marita Petterson, BVC-sköterska i Skara, Shatrolli Laurela, femåring som får vaccination, Katarina Karlsson, högskolan i Borås, Stefan Boberg, lekterapeut barnkliniken Kärnsjukhuset Skövde Skaraborgs sjukhus, Linda Händén, barnsjuksköterska barnkliniken Kärnsjukhuset Skövde Skaraborgs sjukhus, Pernilla Svärdh, mamma till Felix Lundblad, 8 år som tidigare var stickrädd.

    Programmet sändes första gången den 9 februari 2016.

    Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
    vet@sverigesradio.se



    När själva rumtiden skakade (R) Jul 06, 2016
    Show notes

    I början av året meddelade forskare att de uppmätt gravitationsvågor. Det belägger Einsteins allmänna relativitetsteori och ger forskare ett nytt sätt att studera rymden.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Gravitationsvågorna som uppmättes i två detektorer i USA var effekten av att två svarta hål blev till ett för mer än en miljard år sedan, enligt forskarna.

    – De snurrade närmare och närmare varandra, och snabbare och snabbare. Det gjorde gravitationsvågorna allt kraftigare, och till slut kunde vi detektera dem, säger Carl-Johan Haster, doktorand vid universitetet i Birmingham i Storbritannien och en av dem som arbetat med att analysera data från detektorerna.

    Lektorn vid universitetet, Conor Mow-Lowry har just gjort färdigt en liten modell där man kan se hur detektorerna fungerar. De riktiga har lasertunnlar som är fyra kilometer långa. Här är de bara några decimeter långa. Genom att trycka mycket lätt på bordet där de står förändrar man avståndet ljuset har att färdas minimalt, men tillräckligt för att utrustningen ska upptäcka det.

    För två år sedan meddelade forskare i ett helt annat projekt att de hade hittat gravitationsvågor. Den gången visade det sig vara ett misstag. Ska vi tro på upptäckten den här gången? Den frågan återkommer vi till i Vetandets värld senare.

    I programmet medverkar Carl-Johan Haster, doktorand vid universitetet i Birmingham som analyserar data i LIGO-projektet och Conor Mow-Lowry, lektor vid universitetet i Birmingham.

    Programmet är en repris från den 18 februari 2016.

    Reporter: Camilla Widebeck
    Camilla.widebeck@sverigesradio.se



    Växter kan kommunicera med elektronik (R) Jul 05, 2016
    Show notes

    En ros som blir elektriskt ledande. En stam som kan innehålla elektroniska kretsar. En löv som lagrar energi. Är det möjligt och varför sysslar forskare med det?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Elektronikforskare i Norrköping har blivit flitiga kunder hos en närbelägen blomsterhandel. De behöver krukväxter för sina experiment med att föra in elektroniska komponenter i växtens stam och löv.

    Forskarna vid laboratoriet för organisk elektronik sökte länge efter en elektriskt ledande polymer, en plast i flytande form som en vanlig blomma kunde suga upp i sin stam utan att ta skada. Till slut fann forskarlaget en sådan som kan fastnar i växtens vattenledning och blir elektriska komponenter som kan styras utifrån.

    De söker skapa sensorer som kan hålla koll på växthormoner, och elektroder för lagra energi i plantor. Det är som att ge växten ett nervsystem, med vilket vi kan avläsa och styra en växt, säger forskningsledaren Magnus Berggren, professor i organisk elektronik, Campus Norrköping, Linköpings universitet, Eleni Stavrinidou och Eliot Gomez, forskare vid laboratoriet för organisk elektronik.

    Programmet är en repris från den 16 mars.

    Reporter: Per Gustafsson
    per.gustafsson@sverigesradio.se






    Hemlig kod ledde till medicinpris för Tu Youyou (R) Jul 04, 2016
    Show notes

    Tu Youyou fick 2015 års Nobelpris i medicin för malariamedicinen artemisinin. Hon är Kinas första vetenskapliga Nobelpristagare och hennes gärning är på flera sätt präglad av landet.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Den 23 maj 1967 startades det militära forskningsprojekt som fick kodnamnet 523. Det skulle dröja nästan två år innan Tu Youyou fick höra talas om det. Uppdraget var att hitta en ny medicin mot malaria - en vanlig dödsorsak bland soldaterna i Vietnamkriget.

    Idag ligger artemisinin till grund för Världshälsoorganisationens rekommenderade behandling mot akut malaria och beräknas rädda 100 000 barn varje år från att dö i sjukdomen.

    Men att hennes upptäckter skulle leda till ett nobelpris tycks Tu Youyou inte ha räknat med. Under tillkännagivandet fick hennes man, som som följde kvällsnyheterna, berätta att hon fått Nobelpriset i medicin. Priskommittén sade att den malariamedicin Tu Youyous forskning lett till skapat "närmast omätbart stora" vinster för global hälsa.

    – Hon höll på att tvätta sig och jag såg på teve. Jag sade till henne men hon trodde mig inte. Till slut kom hon ut och såg det själv, berättar Li Tingzhao.

    Tu Youyou har blivit en känd person efter Nobelpriset och överhopas av förfrågningar och besök. Själv är hon mest intresserad av att fortsätta läsa klassiska texter om kinesisk medicin.

    Längre textversion: Så gjorde Tu Youyou modern vetenskap av traditionell medicin

    Programmet är en repris från den 8 december 2015.

    Reporter: Hanna Sahlberg
    hanna.sahlberg@sverigesradio.se


    Antibiotikaresistens mot kolistin sprids snabbt (R) Jul 01, 2016
    Show notes

    Forskare i Kina har upptäckt tarmbakterier som är resistenta mot kolistin, den sista antibiotikan att ta till när inget annat hjälper. Utvecklingen kan leda till superbakterier som inget biter på.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Minst 700 000 patienter i världen dör årligen av allvarliga bakterieinfektioner där antibiotika inte hjälper. I november 2015 kom nästa spik i kistan.

    I Kina upptäckte nämligen forskare att tarmbakterier hos grisar, kycklingar och patienter blivit resistenta mot kolistin, den sorts antibiotika man sätter in när inget annat hjälper.

    Dessutom kan den här nya antibiotikaresistensen spridas lätt och riskerar leda till superbakterier som inget biter på.

    Sveriges Radios globala hälsokorrespondent har rest till Kina och intervjuat Dr. Yang Wang vid Kinas lantbruksuniversitet, WHO:s Kina-chef Bernhard Schwartländer, svinbonden Zhou Chunsheng samt professor Zhu Baoli vid Kinesiska vetenskapsakademin i Peking. Frilansreportern Olof Peterson har också träffat Malmöbon Mikael Engzell som drabbades av multiresistenta bakterier på sin semester i Thailand.

    Programmet är en repris från den 14 april 2016.

    Johan Bergendorff
    johan.bergendorff@sverigesradio.se

    Olof Peterson
    vet@sverigesradio.se


    Bo Mossberg – arternas porträttkonstnär (R) Jun 30, 2016
    Show notes

    Han har avbildat över 4000 arter av växter, svampar och humlor. Hans artporträtt är stommen i våra viktigaste floror. Vetandets värld har träffat Bo Mossberg.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Bo Mossberg är Sveriges största artillustratör när det gäller växter, svampar och humlor. Hans nordiska flora, svampbok och humlebok är svenska klassiker. Nu håller han vid 80 års ålder på och lägger till nya arter i den redan tjocka "Nya nordiska floran".

    Lite mer av hans varierande livsverk finns att beskåda i den nyutgivna "Bildbiografi" som visar hans bredd, inte minst med att måla landskap, byggnader och människor.

    Men främst är han en konstnärlig tolk mellan systematikern och oss vanliga naturälskare, som vill lära oss mer om naturen.

    Frilansreportern Thomas Öberg träffade honom i hans hem i Upplands Väsby. Vi hör också hans samarbetspartner Lennart Stenberg, botaniker i Stockholm samt biologen och botanikern Mats Karström i Vuollerim kommentera Mossbergs konstnärliga gärning. Och så hör vi en klarinett.

    Programmet är en repris från den 6 april 2016.

    Reporter: Thomas Öberg
    vet@sverigesradio.se


    Psykobabblarna: Neuromyter och omedveten inkompetens (R) Jun 29, 2016
    Show notes

    Den pseudovetenskapliga läran kommunikologi sprids inom företag, kommuner och landsting – trots att den i viktiga delar bygger på felaktigheter och motsätter sig en oberoende granskning.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Kommunikologerna säger att de genom att ha sammanfattat forskning från flera olika områden har identifierat så kallade framgångsnycklar. Genom att använda nycklarna inom allt från personalutveckling och klassrum till terapisamtal kan användarna få ett lyckligare och mer välbalanserat liv. Nycklarna påstås hjälpa mot så gott som allt.

    De som gått kurserna är lyriska. Andra jämför det med en sekt. Men trots att kommunikologin påstås bygga på forskning så motsätter sig grundarna en oberoende granskning. När seriösa forskare inom psykologi söker svar får de veta att de inte förstår - eftersom de inte är gått kurserna i kommunikologi.

    Peter Malmsjö och Hans Revenhorn på stadsbyggnadskontoret i Norrköping kan inte tala om vad kommunikologi är för något, men köper ändå in det för stora belopp. Psykologen och forskaren Mattias Lundberg är kritisk till hur skattepengar läggs på oseriösa metoder. De två grundarna av kommunikologi, Truls Fleiner och Jorun Sjöbakken, förklarar varför oberoende forskare inte kan granska kommunikologin.

    Programmet är en repris från 11 januari 2016.

    Reporter: Marcus Hansson
    vet@sverigesradio.se


    Fysikpristagaren trivs i gruvan "där allt det viktiga hände" (R) Jun 28, 2016
    Show notes

    I en av världens djupaste gruvor ligger också världens djupast belägna fysiklabb. 2015 års fysikpristagare Arthur McDonald tillbringat mycket tid där för att förstå neutrinernas förvandlingskonster.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    I gruvan, som är två kilometer djup, gjordes den nobelprisbelönade upptäckten som löste en gåta som fysiker har grunnat på sedan 1960-talet.

    Det handlade om att förstå vad som händer med solens neutrinopartiklar, som kan göra ett förvandlingsnummer i luften.

    Arthur McDonald trivs i det underjordiska labbet, där han tillbringat tid av och till i 25 år, och där så många viktiga beslut fattats.

    Följ med honom ner i gruvan, till SNOLab, när han återser sina forskarkolleger och träffar gruvarbetare han arbetat med förr.

    Och pratar om sitt andra favoritintresse - ishockey.

    Arthur McDonald är verksam vid Queens University, Kingston och SNOLab.

    Programmet är en repris från den 2 december 2015.

    Reporter: Lena Nordlund
    lena.nordlund@sverigesradio.se


    36 000-åriga grottmålningar målade på nytt (R) Jun 27, 2016
    Show notes

    Konsten har en lång förhistoria. Europas äldsta är 36 000 år och finns i Chauvetgrottan i Frankrike, där mer än 1 000 målningar fyller den. Vi vet när och hur den dekorerades, men inte varför.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Den 28 december 1994 hissade sig tre speleologer ner genom ett metersbrett hål i en brant kalkstensklippa i Ardeche.

    På grottans botten - i skenet av fladdrande pannlampor - upptäckte de en 240 meter djup grotta med målningar av enastående kvalitet. Mer än tusen avbildningar av grottbjörnar, mammutar, grottlejon, hästar och renar.

    En expert inkallades - Jean Clottes - som fastslog att fyndet var av historisk betydelse. Han klassade målningarna som lika värdefulla som de i Altamira i Spanien och Lascaux i Frankrike. Grottan döptes till Chauvet efter en av upptäckarna. Målningarna var 36 000 år gamla.

    Chauvet stängdes omedelbart för allmänheten för att de inte skulle påverkas av de föroreningar som turism skulle medföra. Våren 2015, efter flera års arbete och till en kostnad av 50 miljoner euro, öppnades i Vallon Pont d'Arc en grottkopia. Det är den vi besöker innan vi träffar Jean Clottes som lett det nyligen avslutade, tvärvetenskapliga tolvåriga kartläggningsarbetet av Chauvetgrottan.

    I programmet medverkar Corali Girodengo, guide i Vallon Pont d´Arc, Jean Clottes, professor i Foix samt Lars Werdelin, förste intendent vid Naturhistoriska riksmuseet.

    Följ med på virtuell rundtur i grottan.

    Programmet är en repris.

    Reporter: Staffan Forssell
    vet@sr.se


    Lupinerna tar över Jun 24, 2016
    Show notes

    Invasiva främmande växtarter innebär stora problem, både ekonomiskt och ekologiskt. Hur ska de kunna stoppas i Sverige?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Invasiva arter är växter som en gång introducerats i svensk natur av människan men som sedan rymt ur våra trädgårdar eller parker och etablerat sig i rasande fart där de finner nischer att fylla. Och när vi människor banar oss väg genom naturen och anlägger vägar och banvallar, erbjuder vi samtidigt drömlägen för invasiva växter att slå sig ner.

    Sedan årsskiftet finns en EU-förordning om hur 37 invasiva främmande arter i EU - både växter och djur - ska förebyggas och hanteras, men vad innebär listan för Sverige?

    Vi besöker lupinbekämpare på berget Billingen och hör forskarna Jörgen Wissman från Centrum för biologisk mångfald vid Uppsala universitet och SLU och Georg Tschan från Statens Väg- och Trafikforskningsinstitut.

    I programmet medverkar också Rolf Göran Karlsson, föreningen RÄFS i Skövde, Curt-Anders Johansson, Skövde naturskyddsförening, Lars-Erik Kjell maskinförare, Melanie Josefsson, avdelningsdirektör Naturvårdsverket.

    Ylva Carlqvist Warnborg
    vet@sr.se

    Mer läsning: Publikation om invasiva arter och infrastruktur.



    Previous 1 192 193 194 195 196 202 Next

    Related Podcasts

    The Joe Rogan Experience

    1

    The Joe Rogan Experience Comedy
    Casefile True Crime

    2

    Casefile True Crime Games & Hobbies
    Invisibilia

    3

    Invisibilia Personal Journals
    Reply All

    4

    Reply All Games & Hobbies
    Science Vs

    5

    Science Vs Science
    Science Friday

    6

    Science Friday Astronomy
    footer-logo

    Contact Us

    Toll Free: 844-670-7747

    Links

    • Home
    • Top Charts
    • Networks
    • Apps
    • Independents Podcasts
    • Podcast Advertising
    • Podcast News
    • Contact Us
    • About Us
    • Analytics & Insights

    Stay Connected

      Privacy, Terms of Use & Our Code of Ethics Protecting Content Creators Copyrights