Vetenskapsradion

Latest Episodes:

De papperslösa toaletterna är på frammarsch Jun 23, 2016

Show notes

Danmark satsar på dem. Norge likaså. Japan är världsledande. Men i den teknikvänliga välfärdsnationen Sverige är bidétoaletten ovanlig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ett besök på bidétoaletten kräver inte toalettpapper. I stället trycker man på en knapp och så kommer det vattenstrålar som rengör både bak och fram. Nästa knapptryckning aktiverar varmluft som torkar.

Den offentliga sektorn i Danmark storsatsar på bidétoaletter för rörelsehindrade äldre människor som inte längre klarar av att använda toalettpapper. Någon liknande satsning görs inte i Sverige.

Raymond Dahlberg på den svenska Myndigheten för delaktighet reser runt till kommuner och landsting och propagerar för bidétoaletten som kan ge äldre rörelsehindrade ökat självbestämmande, bibehållen värdighet och förbättrad intimhygien.

Reporter: Gustaf Klarin
Gustaf.klarin@sverigesradio.se

I programmet medverkar Synneve Dahlin-Ivanoff, professor i arbetsterapi Göteborgs universitet, Dennis Søndergaard, ansvarig för välfärdsteknologi vid Nordens välfärdsscenter, Nordiska ministerrådet, Raymond Dahlberg, Myndigheten för delaktighet, Anette Svensson-Nordlander, avdelningschef inom äldreomsorgen Skara kommun samt tio anonyma medlemmar i syföreningen på Seniorcaféet Äldrecentrum Skara.

Bin dansar sig till beslut Jun 22, 2016

Show notes

Bin kan lära sig saker och dela med sig av kunskap. De kan dela erfarenheter om bra matplatser och fatta beslut om boplats. Detta trots att bins hjärna är ungefär lika stor som ett knappnålshuvud.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bikupan är ett väl organiserat samhälle som bygger på fördelning av arbete, förmåga att lära sig saker och kommunikation. Hur den kommunikationen går till har intresserat forskare länge.

Professor Koos Biesmeijer från Naturalis Biodiversitycenter i Holland berättar i programmet om hur bina kommunicerar med dans i en alldeles mörk kupa. Dansen används också vid livsavgörande beslut när bina svärmar och skaffar sig en ny bostad. Då har de en slags automatiserad process för att fatta ett gemensamt beslut som nästan alltid leder till att bina väljer bästa möjliga bostad.

Biodlaren och bitillsyningsmannen Lennart Grahn låter reportern Therese Forsberg följa med på besök i en kupa utanför Piteå. Han berättar om utkastarna som vaktar i entrén så att inga obehöriga tar sig in och stjäl av honungen.

Therese Forsberg
vet@sverigesradio.se

I programmet nämns att 300 kilo honung produceras i ett bisamhälle under en sommar. Siffran gäller total produktion. Den mesta honungen som produceras konsumeras av bina själva. De använder den till bland annat uppvärmning. En normal skörd ligger på 25 kilo per år. Källa: "Buzz about bees" av Jurgen Tautz.

Lysande start för Max IV Jun 21, 2016

Show notes

Nu invigs Sveriges största forskningsanläggning Max IV. Många forskare väntar på att få använda det speciella röntgenljuset – synkrotronljus – som tillverkas här i partikelacceleratorn.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Maria Selmer, som forskar om antibiotikaresistens, är en av forskarna som kommer att använda Max IV i Lund. Ett protein som finns i resistenta bakterier renas och görs till en kristall, som blir belyst med starkt ljus vid en synkrotronljusanläggning.

Vid tidigare försök har hon lyckats se hur proteinet kan påverka en antibiotikamolekyl så att den inte fungerar längre.

Tekniken Maria Selmer använder sig av är väldigt vanlig, en riktig arbetshäst för många forskare. Därför är detta en av de första typerna av experiment som kommer att vara tillgängliga för forskare vid Max IV.

Men det kommer att bli många strålrör med olika typer av experimentstationer i en krans runt hela acceleratorringen. Professor Jörgen Larsson visar två strålrör som redan finns på plats.

Vi får också höra statssekreterare Karin Röding, som är på besök vid Max IV. Och vid en av experimentstationerna jobbar Uwe Müller och hans medarbetare med att få den första testmätningen vid anläggningen att ge resultat i tid innan invigningen. Att få det att lyckas är en viktig milstolpe, och anläggningens direktör Christoph Quitman är mycket nöjd.

– För 1100 dagar sedan lovade vi att vi skulle ha ljus på ett prov före invigningen. Och här har vi det, säger han.

Anna Davour
vet@sverigesradio.se

Bakterierna styr våra liv Jun 20, 2016

Show notes

Vi har miljarder bakterier inuti oss som påverkar vår hälsa på många olika sätt. De är med och skapar immunförsvaret, gör en del av oss överviktiga och verkar styra hur mycket muskler vi får.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bakterier inuti oss påverkar vår hälsa på många olika sätt. Vi kan helt enkelt inte leva utan dem.

Nu arbetar forskare över hela världen för att avkoda de signaler som bakterierna använder för att påverka oss. Hittar man dem kan bakterierna bli framtidens läkemedel.

I Göteborg undersöks några tusen personer under flera år för att man ska kunna koppla deras bakterieflora till hälsan, och på Karolinska institutet i Stockholm undersöks hur bakterierna påverkar träningsresultat.

Reporter: Tomas Lindblad
vet@sverigesradio.se

I programmet medverkar Marianne Quiding-Järbrink, mikrobiolog vid Göteborgs universitet, Sven Pettersson, professor Karolinska institutet och Fredrik Bäckhed, professor Sahlgrenska Akademin, Göteborg

Mikrochimerism – när hela tjocka släkten trängs i din kropp Jun 16, 2016

Show notes

Visste du att bär omkring på både mamma, mormor och dina egna barn? Häng med in i djupet av ditt inre och upptäck den märkliga värld vi kallat mikrochimerism.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Celler från nära släktingar lever inom dig, och studier tyder på att de kan hjälpa till att läka ditt hjärta vid en eventuell hjärtinfarkt. Men de kan också starta ett krig mot din egen kropp.

Vi möter läkaren Anna Maria Kanold som disputerat inom ämnet maternell mikrochimerism, och hör läkaren och hjärtforskaren Hina Chaudhry berätta om när hon såg fosterceller läka en musmammas skadade hjärta.

Vi hör också den amerikanska forskaren Hilary Gammill, vars studier tyder på att celler från den blivande mormodern hjälper till att upprätthålla den graviditet ur vilken hennes barnbarn ska födas. Medverkar gör också professor Magnus Westgren från Karolinska universitetssjukhuset.

Reporter: Katarina Sundberg
katarina.Sundberg@sverigesradio.se

Svarta svanar och helig luft – om att förstå klimathotet Jun 16, 2016

Show notes

Varför har vi så svårt att göra något åt klimathotet, trots att vi vet att riskerna kan vara gigantiska om vi inte snabbt lyckas minska våra utsläpp av växhusgaser?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Två av världens mest välkända forskare på temat psykologi, riskbedömning och klimathot besökte nyligen Stockholm.

Per Espen Stoknes, ekonom och psykolog vid Norges handelshögskola kom nyligen ut med boken "What we think about when we try not to think about global warning".

Den libanesisk-amerikanske statistikern Nassim Taleb, som bland annat skrivit storsäljaren "the Black Swan" som handlar om de helt oförudsedda händelsernas betydelse i riskanalyser.

Vetenskapsradions Ulrika Björkstén lyckades fånga dem båda samtidigt, under en båttur på Mälaren.

M74 – den mystiska laxsjukdomen Jun 14, 2016

Show notes

Laxsjukdomen M74 kan orsaka mer yngeldöd än på många år, tror forskare. Sjukdomen beror på brist av vitaminet tiamin som gör att yngel dör efter bara några dagar in i livet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Orsakerna bakom sjukdomen, som upptäcktes för första gången 1974, är inte helt klara.

Kan det vara att laxen äter en fisk som inte har tillräckligt av vitaminet? Hur skulle det i så fall förklara varför man har sett liknande symptom hos ejdrar som inte äter fisk?

Är tiaminbrist ett allvarligt miljöproblem eller är det snarare en verkan av andra miljöförstöringar? Det råder det delade meningar om.

Reporter: Tim Leffler
vet@sverigesradio.se

I programmet medverkar Yvonne Ottosson, fiskodlingsassistent vid SLU fiskeriförsöksstation i Älvkarleby, Svante Winberg, professor i neurovetenskap vid Uppsala universitet, Lennart Balk, professor i biokemisk toxikologi vid Stockholms universitet, Martin Green, fågelforskare vid Lunds universitet. Johanna Axling, doktorand vid institutionen för neurovetenskap vid Uppsala universitet.

Varför ger zika mer fosterskador i Brasilien? Jun 13, 2016

Show notes

I en del länder är zikaviruset spritt, men fallen av skadade spädbarn ändå få. Vad avgör om smittan blir farlig eller inte?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det myggburna zikaviruset har orsakat hjärnskadan mikrocefali hos många nyfödda barn i Brasilien. Men i Colombia, där viruset också är spritt, är få barn drabbade.

Forskare försöker nu ta reda på vad det beror på. Finns det något som gör smittan extra farlig i vissa områden? Teorier finns, men ännu inga färdiga svar.

Reporter: Johan Bergendorff
johan.bergendorff@sverigesradio.se

I programmet medverkar Johanna Telles Ramirez, höggravid i Colombia, Tatiana Torres, nybliven mamma i Colombia, Diana Ramirez, gravid i Colombia, Samuel Bautista, barnläkare, Erasmo Meoz-sjukhuset i Cúcuta Colombia, Alix Ximena Lizcano, chefsjuksköterska för mödravården på La Libertad-sjukhuset, Martha Lucía Ospina Martínez, hälsomyndigheten Instituto Nacional de Salud i Colombia, Fernando Ruíz, vice hälsominister Colombia, Yarid Patiño, tvillingmamma Colombia, Thuana Regina Perreira, mamma med zikaskadat barn i Brasilien, Laura Rodrigues, professor i epidemiologi vid London School of Hygiene and Tropical Medicine och zikaforskare samt Jerson Silva, professor vid det Federala universitetet i Rio de Janeiro

Unga dricker mindre alkohol Jun 10, 2016

Show notes

Ungdomar dricker allt mindre trots att det blivit lättare att få tag på alkohol. Troligen handlar det om nya sätt att umgås i sociala medier och en ny skötsamhetstrend.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Trenden är att ungdomar i världen dricker mindre alkohol och det kan delvis bero på nya sätt att umgås med sociala medier. Men än har alkoholforskarna inte svaret.

- Sociala medier har förändrat ungdomarnas sätt att umgås. Det kanske inte längre krävs det falska mod som alkohol ger. Men vi vet ännu inte, säger Michael Livingstone alkoholforskare vid La Trobe University i Australien som nyligen deltog i en alkoholkonferens i Stockholm.

Robin Room, WHO-expert, är involverad i forskning som mäter alkoholskadorna på omgivningen, något som hittills inte studerats lika väl.

Thomas Heldmark
vet@sverigesradio.se

I programmet medverkar Jenny Cisneros Örnberg, Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning vid Stockholms universitet, Ingeborg Rossow, Folkehelseinstituttet i Norge, Christopher Tigerstedt/alkoholforskare vid Institutet för hälsa och välfärd i Finland, Robin Room, La Trobe University Melbourne och expert vid WHO, Michael Livingston, La Trobe University Melbourne.

Sociala mediers påverkan på demokratin Jun 09, 2016

Show notes

Utvecklingen av sociala medier har gått oerhört snabbt och har förändrat dagens medielandskap i grunden. Men gynnar det sociala nätverkandet på nätet vårt demokratiska samhälle?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

År 2007 hade Facebook 34 miljoner användare. Nu 2016 har det sociala medieföretaget fler än 1,6 miljarder användare världen över.

De digitala plattformarna beskrivs i Medieutredningen som något lika självklart för oss medborgare som vatten och elektricitet.

Plattformsföretagen har gått från ett fokus på social interaktion till ett fokus på nyhetsförmedling, enligt journalistikprofessor Christian Christensen:

– Problemet är att Facebook är ett privat bolag, de kan göra precis som de vill, det är inte public service det handlar om, de har ingen yttrandefrihetsplikt, men de har en miljard användare och däri ligger faran: ett privatägt bolag som har kontroll över nyhetsflödet, säger han.

I programmet berättar kommunikationsforskare, statsvetare och medieutredare om forskningen kring hur sociala medier påverkar politiken, journalistiken och demokratin.

Medverkar gör Jakob Svensson, docent i media och kommunikationsvetenskap vid Uppsala universitet, Christian Christensen, professor i journalistik vid Stockholms universitet, Nils Gustafsson, statsvetare och forskare i sociala medier vid Lunds universitet och Anette Novak, särskild utredare för statens medieutredning.

Niklas Zachrisson
niklas.zackrisson@sverigesradio.se

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Related Podcasts

Links

Stay Connected