Vetenskapsradion

Latest Episodes:

Vården inte redo att möta alla krigstrauman May 26, 2016

Show notes

Många flyktingar lider av posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, med mardrömmar och svåra minnen av tortyr. Men få får behandling. Och ett nytt lagförslag kan göra saken värre, befarar experter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Salah Haghgo är kurd från Iran och flydde till Sverige för 23 år sedan efter omfattande tortyr. Han lider av PTSD, posttraumatiskt stressyndrom, som gör att han drömmer mardrömmar om natten. På dagen får han ofta flashbacks, minnen av tortyren, som blir så verkliga att han blir alldeles stel. Efter tolv år har han fått hjälp och blir inte längre förlamad av sina minnen.

Richard Mollica är professor vid Harvard och en världsauktoritet på traumaforskning sedan 35 år, men har även forskat vid Karolinska institutet. Han är kritisk till att flyktingar ofta möter en ny läkare varje gång de besöker vårdcentralen. Vem vill då öppna sig och berätta om exempelvis våldtäkter man inte ens nämnt för sin familj?

På New York University School of Medicine har PTSD-experten, professor Arieh Shalev, visat att behandling inte hjälper för 30 procent. De behöver rehab i stället, anser han.

Andreas Malm är KI-forskare och psykolog vid Röda Korsets behandlingscenter i Malmö för krigsskadade och torterade. Han är oroad att den föreslagna lagändringen som riksdagen ska rösta om i juni. Om förslaget går igenom kan det innebära att asylsökande bara ska få tillfälliga uppehållstillstånd och inte ha samma möjlighet att återförenas med sin familj. Detta kommer med största sannolikhet försvåra PTSD-behandlingen.

Textversion av programmet.

Reporter: Johan Bergendorff
johan.bergendorff@sverigesradio.se

Lyssnartips: PTSD- som 100 appar igång samtidigt

Världens längsta järnvägstunnel går under Alperna May 25, 2016

Show notes

Efter 17 års arbete ska den nya, 57 kilometer långa, Gotthardstunneln invigas. Förhoppningen är att den nya snabba järnvägen ska ta över transporter går med långtradare över Alperna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I nästa vecka invigs världens längsta järnvägstunnel. Det är under de schweiziska alperna som en hela 57 kilometer lång tunnel nu ska tas i bruk på järnvägslinjen mellan Zürich och Milano - en tunnel som är tänkt att minska det stora antalet lastbilar som idag spyr ut avgaser i den känsliga alpnaturen.

Redan 1882 invigdes den första järnvägen över Sankt Gotthard, en av de viktigaste alpövergångarna. Bygget av den 15 kilometer långa tunneln under själva passet var den första storskaliga användningen av dynamit i världshistorien.

65 år senare, 1947, föreslog den schweiziske ingenjören Eduard Gruner en ny och längre tunnel under Gotthard, på lägre höjd. Enligt Gruners förslag skulle den tunneln ha plats både för tågspår, bilväg och kraftledningar.

Men det var först på 1990-talet som projektet om en "bastunnel" under Gotthard började ta form. År 1999 började man bygga Gotthardtunneln.

Den nya rekordlånga tunneln är egentligen två - en för södergående och en för norrgående trafik. Tunnlarna var helt färdigborrade 2010 respektive 2011 och de senaste åren har ägnats bland annat åt att bygga själva järnvägen inne i tunneln.

Kostnaden är cirka 100 miljarder.

I programmet medverkar Wildbolz Adrian, delprojektchef Alptransit AG, Kay Axhausen Kay, trafikforskare ETH Zürich, Matthias Müller, talesperson Verkehrsclub der Schweiz samt Stephan Muff, ingenjör vid Gotthardstunneln.

Reporter: Mats Carlsson-Lénart
vet@sverigesradio.se

Små plastpartiklar skadar djur May 24, 2016

Show notes

Små plastpartiklar kan ta sig in i vävnader på djur och orsaka skador och inflammation. Nu görs allt mer för att begränsa utsläppen av plast.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vetandets värld fortsätter miniserien om mikroplast i naturen.

Mikroplast och nanoplast är små partiklar som finns överallt i miljön. I havet intas de av organismer och kan leda till att djurs mag- och tarmkanal blockeras eller skadas. Om partiklarna är riktigt små kan de ta sig in i celler och vävnader och orsaka inflammation och cellskador.

Mindre forskning finns om vad plasten kan ställa till med på land. Trots att vi hela tiden sprider ut plastpartiklar på åkrarna genom det slam som används som gödsel.

Det har nu kommit tvättmaskiner med särskilda filter för att minska mängden plastfibrer i sköljvattnet. Ett lagförslag om att förbjuda mikroplaster i kroppsvårdsprodukter ligger på regeringens bord.

Det här är det andra och avslutande programmet av frilansjournalisten Johan Lindahl om den plast som vi släpper ut i naturen.

Första delen: Så hamnar mikroplasten i naturen

I programmet medverkar Tommy Cedervall, docent i biokemi Lunds universitet, Mikael Ekvall, doktor i biologi Lunds universitet, Lars-Anders Hansson, professor i limnologi Lunds universitet, Marie Löf, forskare Östersjöcentrum Stockholms universitet, Kerstin Magnusson, ekotoxikolog IVL Svenska miljöinstitutet, Karin Mattsson, doktorand miljövetenskap Lunds universitet och Cajsa Wahlberg, miljökemist Stockholm vatten.

Reporter: Johan Lindahl
vet@sverigesradio.se

Så hamnar mikroplasten i naturen May 23, 2016

Show notes

Plastpartiklar finns överallt i miljön – och de fortsätter att öka. Samtidigt görs en hel del för att komma till rätta med problemet. I två program undersöker vi hur all plast kommer ut i naturen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den finns överallt i naturen – plasten.

– I princip hittar vi mikroplast i alla miljöer där vi tittar efter det i dag. Det är infruset i arktiska isar, i avföring från pälssälar på Antarktis, det finns i hav, sediment och sötvatten. Det är oroande och vi bör agera för att minska tillförseln, säger Marie Löf vid Stockholms universitets Östersjöcentrum.

Men det görs en hel del för att komma till rätta med all plast som vi släpper ut. I dag finns nya tvättmaskiner med filter för att minska mängden plastfibrer som sköljs ut i avloppet. Ett lagförslag om att förbjuda mikroplaster i kroppsvårdsprodukter ligger på regeringens bord.

I det första av två program om mikroplasten beger vi oss till Bromma reningsverk. Där berättar miljökemisten Cajsa Wahlberg om arbetet med att rena bort all plast ur vattnet och var partiklarna sedan tar vägen. Hör också Kerstin Magnusson, ekotoxikolog vid IVL Svenska miljöinstitutet, som kartlagt källorna och spridningsvägarna för mikroplasten ut i miljön.

Johan Lindahl
vet@sverigesradio.se

Hjärtstopp – forskningens ultimata prov May 20, 2016

Show notes

Helt oväntat startar en oviss kamp mot tiden. Krister Näslund är en av tusentals svenskar som drabbas av plötsligt hjärtstopp. Vad krävs för att fler ska överleva, och hur kan forskningen rädda fler?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I byn Forsmark, fyra timmars bussresa från Umeå, bor Krister Näslund och Johanna Sundin. I juli 2013 stannar plötsligt Kristers hjärta. En kamp mot klockan börjar direkt.

När Johanna springer in i rummet och börjar med hjärt-lungräddning hör hon revbenen knäckas under hennes händer. Det kan låta som att Johanna gör bröstkompressionerna fel, men så är det inte.

– Det är väldigt vanligt och inget man ska avbryta hjärt-lungräddningen för. Har man otur kan revbenet peta hål i lungan, vilket såklart inte är bra, men om man inte gör kompressioner överlever inte patienten, säger Sten Rubertsson, professor i anestesiologi och intensivvård och överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Sten Rubertsson är en av alla svenska forskare som bidragit till kunskapen som finns i dag om hjärt-lungräddning. Sverige har lyckats höja överlevnaden vid hjärtstopp utanför sjukhus till elva procent, men det krävs mer om Sverige vill få fler att överleva.

Reporter: Daniel Nord
vet@sverigesradio.se

Ger skolan alla elever samma chans? May 19, 2016

Show notes

Föräldrars utbildning verkar ha fått ökad betydelse för betygen. Elever med föräldrar med höga inkomster får även mer stöd hemifrån när resurserna minskar i skolan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Skillnaden mellan de elever som har högst föräldrautbildning och lägst föräldrautbildning har ökat med 18 meritpoäng i dagens betygssystem. Det är en betydande skillnad, säger Jan-Eric Gustafsson, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet.

Resultaten är preliminära och bygger på en analys av elevers betyg i årskurs nio mellan åren 1998 och 2011.

Tidigare forskning har inte kunnat se någon förändring av påverkan av föräldrabakgrunden på elevresultat.

I stället har den råddande uppfattningen varit att inflytandet sedan slutet av 1980-talet är oförändrat.

Men Jan Erik Gustafsson har använt sig av fler indelningar av föräldrars utbildningsgrad än vad tidigare forskare gjort.

Även om resultaten är preliminära gör Jan Erik Gustafsson bedömningen att det är uppdelningen av högpresterande respektive lågpresterande elever på olika skolor, som ligger bakom resultaten.

– Det finns mycket som pekar på att undervisningskvalitet faktiskt har samband med elevsammansättning. Så kvaliteten är bättre i skolor där högutbildade har sina barn.

Även neddragningar i skolan drabbar elever olika. Elever med föräldrar med höga inkomster får mer stöd hemifrån när resurserna minskar i skolan. Det visar en studie från den statliga forskningsmyndigheten IFAU.

I programmet medverkar också Björn Öckert, professor nationalekonomi, IFAU.

Lotta Nylander
vet@sverigesradio.se

Social bakgrund sorterar elever May 18, 2016

Show notes

Elevers sociala bakgrund betyder mycket för hur de lyckas i skolan. Enligt Skolverkets beräkningar förklarar elevens hemförhållanden hälften av deras studieresultat. Varför är det så?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det man vet är att socioekonomisk bakgrund betyder mer än vilket kön ochetnicitet du har. Det vet vi om vi tittar på betygsstatistiken från svenska skolor, säger Anna Jobér, lektor i pedagogik vid Malmö högskola som skrivit boken social klass i skolan.

Hon säger att elever från familjer med låg utbildning riskerar att mötas av lägre förväntningar från lärare. De kan också få mindre utrymme i diskussioner. Anna Jobérs forskning visar att exempelvis flickor från arbetarklassen får minst tid att tala i undervisningen.

Mikael Holmqvist, professor i företagsekonomi vid Stockholm universitet har studerat det välbärgade samhället Djursholm. Där har eleverna högst betyg i Sverige.

– De goda studieresultaten måste förklaras med sociologiska faktorer, säger han.

Han pekar på hur barnen i Djursholm tidigt lär sig att uppträda och kommunicera på ett sätt som gör att degynnas av skolsystemet.

Lotta Nylander
vet@sverigesradio.se

Lyssnartips: Missa inte vår granskning Pisadoktrinen

När forsarna återföds – om vattenkraften och miljön May 17, 2016

Show notes

Vattenkraft spelade en avgörande roll när Sverige industrialiserades och nästan alla vattendrag är utbyggda. Förnyelsebar och klimatsmart, men priset för livet i rinnande vattnet är högt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Torrlagda forsar, betongmurar som hindrar fisk och vattennivåer som går upp och ner som en jojo.

Bara två procent av Sveriges vattenkraft har moderna miljötillstånd. Många drivs med tillstånd från 1918 års vattenlag, som tillkom för att snabbt få tillgång till mer energi.

– Det är i stort sett bara Sverige och Finland där tillstånden gäller i evighet, säger Christer Borg från organisationen Älvvräddarna.

Av Sveriges 2000 kraftverk står de 200 största för 94 procent av produktionen. De 1000 minsta bidrar med en halv procent - många av dem har inga tillstånd alls.

I USA finns en stark opinion för att ge tillbaka de rinnande vattnen sin frihet. När fiskvägskonstruktören Herman Wanningen från World Fish Foundation var med om rivningen av en stor damm i Elvafloden ändrades hans inställning.

– Vi måste välja att producera kraft i vissa och riva ut dammarna och återställa andra, säger han.

Fiskvandringsforskaren Olle Calles, Karlstad universitet, håller med om att i vatten där det biologiska värdet är större än kraftproduktionen bör man ta till radikala åtgärder - som vid Hertingforsen i Falkenberg där kraftverksdammen revs och lax och ål nu simmar fritt uppför den återfödda forsen.

I programmet medverkar Herman Wanningen, World Fish Migration Foundation, Olle Calles, fiskvandringdforskare Karlstad Universitet och Christer Borg, Älvräddarna.

Reporter: Lena Näslund
vet@sverigesradio.se

Fiskens kamp mot vattenkraften May 16, 2016

Show notes

En tredjedel av världens sötvattenfiskarter är hotade. I Sverige har många lax- och öringstammar försvunnit efter 100 år med storskalig vattenkraft, men det går att vända utvecklingen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En stor grävmaskin står i den nästan tömda Gavleån, mitt i centrala Gävle. Nedströms går två män och plockar upp fisk i hinkar. Länsfiskerikonsulenten Kalle Gullberg förklarar för lunchflanörerna att projektet ska höja botten vid en meterhög betongsockel så att fisken kan passera vidare upp i ån.

Provfisken har visat att det finns 27 fiskarter i Gavleån, och det är inte bara lax och ål som behöver vandra upp. För 100 år sedan gick det att fiska både lax och ål ända upp mot Dalarna. Idag blockerar åtta kraftverk vägen mellan Storsjön och havet.

För 100 år sedan var den halländska ån Ätran berömd för sina stora laxar. Fisketurismen var en viktig inkomstkälla för Falkenbergs kommun. Efter kriget byggdes en kraftverksdamm som spärrade av ån för fisk bara tre kilometer från havet. För några år sedan beslutade Falkenbergs kommun att helt sonika offra elproduktionen och riva dammen. Idag har Hertingforsen återuppstått, mängder av laxungar har fötts i den återskapade miljön kan Olle Calles och forskargruppen från Karlstads universitet se hur fisken återigen tar sig upp i systemet.

I programmet medverkar Olle Calles, fiskvandringsforskare vid Karlstad universitet, Robin Lingren, Karlstad universitet, Ingemar Alenäs, fd kommunekolog i Falkenberg och Kalle Gullberg, länsfiskerikonsulent, länsstyrelsen Gävleborg.

Reporter: Lena Näslund
vet@sverigesradio.se

Bofinken intar fjällen när klimatet blir varmare May 13, 2016

Show notes

I takt med allt tidigare vårar kommer också flyttfåglarna till Sverige tidigare. Det här beteendet kan leda till problem att tajma in tidpunkter för viktig mat.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På Ottenby fågelstation har fågelfångsten skett på exakt samma sätt sedan början av 1970-talet. Det innebär att de kan jämföra fåglarnas ankomstdatum. I genomsnitt kommer flyttfåglarna fyra dagar tidigare nu än för trettio år sedan. ”Gransångare till exempel hela elva dagar”, säger föreståndaren Magnus Hellström.

Åke Lindström på Lunds universitet har studerat fåglarnas förhållande till det varmare klimatet. Han ser hur sydliga arter sprider sig allt längre norrut. ”Det går en våg av bofinkar upp över fjällen” säger han.

Förlorarna verkar vara de nordliga fågelarterna som är anpassade till ett kallt klimat, exempelvis snösparv, bergfink och lappsparv. Riktigt vad som missgynnar dem vet inte forskarna än. Kanske att de hamnar i otakt med insekterna.

I programmet medverkar Magnus Hellström, föreståndare Ottenby fågelstation, Elias Rankka, ringmärkare Ottenby och Åke Lindström, fågelforskare Lunds universitet.

Lena Näslund
vet@sverigesradio.se

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Related Podcasts

Links

Stay Connected