TopPodcast.com
Menu
  • Home
  • Top Charts
  • Top Networks
  • Top Apps
  • Top Independents
  • Top Podfluencers
  • Top Picks
    • Top Business Podcasts
    • Top True Crime Podcasts
    • Top Finance Podcasts
    • Top Comedy Podcasts
    • Top Music Podcasts
    • Top Womens Podcasts
    • Top Kids Podcasts
    • Top Sports Podcasts
    • Top News Podcasts
    • Top Tech Podcasts
    • Top Crypto Podcasts
    • Top Entrepreneurial Podcasts
    • Top Fantasy Sports Podcasts
    • Top Political Podcasts
    • Top Science Podcasts
    • Top Self Help Podcasts
    • Top Sports Betting Podcasts
    • Top Stocks Podcasts
  • Podcast News
  • About Us
  • Podcast Advertising
  • Contact
Not in our directory?
Add Show Here
Podcast Equipment
Center

toppodcastlogoOur TOPPODCAST Picks

  • Comedy
  • Crypto
  • Sports
  • News
  • Politics
  • True Crime
  • Business
  • Finance

Follow Us

toppodcastlogoStay Connected

    View Top 200 Chart
    Back to Rankings Page
    Science & Medicine

    Vetenskapsradion

    Poddar och fördjupning om vetenskap. 20 minuter – varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
    Ansvarig utgivare: Jenny Gustafsson

    Advertise
    • Apple Podcasts
    • Google Play
    • Spotify

    Latest Episodes:
    Jakten på beboeliga platser i rymden Apr 29, 2016
    Show notes

    Finns det förutsättningar för liv i rymden? Just nu bygger forskare på Rymdcampus i Kiruna mätinstrument till två rymdprojekt som ska bidra i sökandet efter beboeliga rymdmiljöer.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Mars och en av Jupiters månar räknas till de mest lovande kandidaterna i jakten på liv i vårt solsystem. Svenska forskare bygger nu de rymdinstrument som ska bidra i sökandet.

    På Rymdcampus i Kiruna förbereder forskarna sina instrument genom att simulera rymdmiljöer.

    Atmosfärsforskarna Javier Martín-Torres och María-Paz Zorzano vid Luleå tekniska universitet leder just nu arbetet med att utveckla instrumentet HABIT som ska samla in vatten på Mars. Instrumentet ska bevisa teorin att det finns förutsättningar för flytande vatten i det översta lagret av Mars yta.

    HABIT följer med rymdbilen ExoMars som ska borra efter liv på Mars. På Institutet för rymdfysik, IRF, leder forskaren Stas Barabash arbetet med att bygga instrumentet PEP, ett av tio instrument som ska undersöka rymdmiljöerna kring Jupiter i det europeiska rymdprojektet JUICE.

    Jupiters måne Europa som verkar ha en stor vattenocean under isen har seglat upp som en av de mest lovande himlakropparna i jakten på liv.

    I programmet medverkar Javier Martín-Torres, professor atmosfärsvetenskap Luleå tekniska universitet, María-Paz Zorzano, professor atmosfärsvetenskap Luleå tekniska universitet, Stas Barabash, professor rymdfysik Institutet för rymdfysik och Stefan Karlsson, forskningsingenjör Institutet för rymdfysik.

    Petra Olsson
    vet@sverigesradio.se



    Smittskyddsexperten: Zika är värre än vi trodde Apr 28, 2016
    Show notes

    Zikaviruset sprider sig fortfarande i Sydamerika. Amerikanska myndigheter har slagit fast att det med säkerhet orsakar fosterskadan mikrocefali.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Ännu finns inget fungerande vaccin mot viruset, men flera vaccinkandidater undersöks nu.

    Anthony Fauci, som leder det amerikanska smittskyddsarbetet, räknar med att man i höst ska börja testa ett av dem på människor.

    Sveriges Radios globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff har träffat honom.

    Anthony Fauci är chef över National Institute of Allergy and Infectious Diseases (NIAID) som är den amerikanska myndigheten för forskning kring infektionssjukdomar. Han har lett USAs försvar mot HIV, sars, fågelinfluensa, mers, ebola och nu zika. I USA är han på TV jämt när någon allvarlig farsot hotar landet. Han har fått många medaljer, är god vän med en lång rad presidenter och respekteras av både demokrater och republikaner.

    Ur svensk synvinkel är kanske viktigast att han basar över 39 miljarder kronor i forskningsmedel kring smittsamma sjukdomar, så hans inflytande är oerhört stort. Världshälsoorganisationen kan utlysa internationella nödlägen, men Anthony Faucis forskningsmyndighet tillsammans med det amerikanska Smittskyddsinstitutet CDC är de som främst betalar för jobbet att ta fram nya vaccin, mediciner, smittskyddsåtgärder, kunskap.

    --Zika är värre än vi från början trott, sa Anthony Fauci häromveckan i Vita huset.

    Först sprider sig viruset explosionsartat, förklarar Anthony Fauci. Sedan så får vi allt fler rapporter om fosterskador. Senare kan vi slå fast att de verkligen beror på myggviruset, så visar det sig att foster kan smittas även sent i graviditeten och att hjärnan förstörs, att viruset också ger neurologiska skador som förlamningssyndromet Guillain-Barré och annat hos en del vuxna. Så visar det sig kunna smitta sexuellt, sannolikt också via blodtransfusion och så drabbas även Puerto Rico, en amerikansk ö.

    Anthony Fauci tror dessutom att det här att födas med mikrohjärna, bara är toppen på isberget av fosterskador som kommer upptäckas när barnet växer upp. Sannolikt tillexempel hörsel och synskador, att barnet växer dåligt det har visat sig redan hos barn som zikasmittats i magen.

    Zikasmitta är helt ofarlig dock för de allra flesta, man märker det inte ens, eller bara som en lätt influensa. Det är för gravida i första hand som det här viruset är så skrämmande.

    Från amerikansk sida (NIAID, CDC) gick man för två veckor sedan ut med att man är säkra på att zikaviruset är orsaken till fosterskadorna. Det är ett sannolikhetsprotokoll för fosterskador som heter Shepards kriterier där man vägt in allt man redan vet från patientfall, mindre studier på gravida, cellförsök, djurförsök och tester på minihjärnor i labb. Då är enligt Anthony Fauci amerikanska förlossningsläkare, barnläkare och gynekologer överens, man har kunnat fylla i alla rutorna i protokollet, så det finns inte längre något tvivel.

    Hur stor risken är för någon som är gravid och blir zikasmittad av en mygga ska få ett skadat barn är ännu oklart. Det finns en studie från medicintidskriften the Lancet som tittade i efterhand på zikautbrottet i franska Polynesien och kommit fram till att bara en procent drabbas.

    Men Anthony Fauci tror att den här studien underskattat risken. För röda hund-smitta är risken för fosterskador tex 38 procent. Det finns också en Brasiliansk studie i medicintidskriften New England Journal of Medicine som följt 88 gravida kvinnor varav 72 zikasmittade och 16 friska. De osmittade kvinnornas foster visade inga tecken på skador, men det gjorde 29 % av de zikasmittades när man tittar på ultraljud och den tror han mer på.

    88 kvinnor är för få för att man ska veta säkert, och de här barnen är alltså inte födda än så att man kan undersöka dem mer noga. Det pågår en stor epidemiologisk studie som heter ZIP, Zika in pregnancy, betald av NIAID och tillsammans med Brasilien som ska reda ut det här, men det kommer att ta åtminstone ett år till innan den är klar för en massa barn måste ju hinna födas först och undersökas och så ska data analyseras.

    USA avråder gravida från att åka till zikadrabbade områden, Världshälsoorganisationen likaså, men smittskyddsmyndigheter i Europa och Folkhälsomyndigheten här i Sverige säger att det måste varje gravid kvinna själv avgöra i samråd med sin läkare om hon vill ta risken eller inte. Anthony Fauci vill inte kritisera svenska myndigheter, men amerikanerna lutar sig mycket mot de här höga Brasilianska risksiffrorna som kommit fram hittills.

    Vid sexuell smitta av zika så vet man nu säkert att viruset finns i sperma och kan överföras och att precis som för ebola så kan viruset finnas kvar ganska länge, men hur länge efter att man känner sig frisk eller hur stor smittrisken är, det är väldigt oklart ännu.

    Amerikanska Smittskyddsmyndigheter rekommenderar män som bor i eller reser till zikadrabbade områden att använda kondom vid sex varje gång man har sex med en gravid partner. Om ens fru eller flickvän inte är gravid så ska man ändå använda kondom under ett halvår om man vet att man blivit zikasmittad och under två månader om man inte märkt något. Svenska Folkhälsomyndighetens råd liknar de amerikanska, men man säger att den man som inte märkt zikasmitta ska använda kondom för säkerhets skull under en månad.

    Forskare på NIAID håller också på att ta fram ett zikavaccin. Liksom det indiska läkemedelsbolaget Bharat Biotech och läkemedelsbolaget Sanofi Pasteur bland att. Totalt finns nu 4-5 zikavaccin som tas fram parallellt och som ska börja testas på människor så snart som möjligt. Anthony Fauci säger att man ska börja testa på friska försökspersoner i USA, för vi vill inte utsätta andra nationers medborgare för några risker, i september.

    Anledningen att det gått så snabbt att få fram ett vaccin för amerikanerna beror på att infektionsforskningsmyndigheten redan tagit fram en DNA-vaccin för ett liknande typ av flavivirus, som är släkt med zika, nämligen West Nile. Sedan var inget läkemedelsbolag intresserade att bekosta detta vidare, så då la man ned det projektet. Men nu har man alltså bytt ut West niles DNA mot zikaarvsmassa.

    Om det amerikanska zikavaccinet visar sig säkert och sätter igång immunförsvaret, så kommer amerikanerna starta redan efter årsskiftet med en så kallad fas 2B-studie där man ger vaccinet till ganska många direkt för att kolla skyddseffekten, enligt Anthony Fauci.

    Zikavaccinet ska ges även till kvinnor i fertil ålder och antagligen kommer man också att ge det till gravida, för det här vaccinet innehåller inte levande försvagade virus, som en del av de andra sorterna som nu forskas fram, utan det här är ett DNA-vaccin som bara har fått en del av virusets arvsmassa så det ska inte kunna orsaka virusets skadeverkningar, bara lära immunförsvaret att känna igen viruset så att det bekämpas direkt man smittas innan det hinner ställa till någon skada.

    Anthony Fauci har lett USAs smittskyddsforskning i 35 år, och när jag ber honom att sätta upp en värstinglista över farsoter han bekämpat då är det trots allt inte zika som kommer i topp, utan HIV.

    HIV har smittat 70 miljoner människor globalt hittills och dödat 35 milj. Anthony Fauci har följt epidemin sedan början av 1980-talet när han anklagades av homosexuella i USA för att vara en mördare för att hans myndighet inte såg till att HIV-positiva fick de experimentella mediciner som fanns i labben och som möjligen kunde rädda livet på smittade.

    Anthony Fauci valde att lyssna på de protestropen och ändrade snabbt reglerna. Det räddade livet på många HIV-positiva amerikaner som idag hyllar honom som en hjälte. När det gäller luftburna smittor som sars och mers som satte skräck i världen för några år sedan så tycker han inte att de kommer på pallplats över farlighet, eftersom de faktiskt gick att stoppa med vanliga vårdinsatser. Kampen mot ebola har han också varit inblandad i både på hemmaplan och i Västafrika. Det är ju ett otäckt virus eftersom dödligheten är så hög, men det är inte särskilt smittsamt. Att så många dog i Västafrika, berodde främst på ett mycket svagt vårdapparat som helt kollapsade.

    Problemet med zika är att det är så knepigt att skydda sig helt säkert mot att bli biten av Aedes aegyptimyggan i områden där den finns, om man inte hela tiden stannar inomhus i luftkonditionerade rum. För många i Latinamerika är det här helt enkelt omöjligt och att få bort varenda lite stillastående vattensamling, varenda kapsyllock, gammalt bildäck, vattenpuss, i fattiga områden intill regnskog, det är enorm utmaning.

    Anthony Fauci lyfter också fram denguefeber som ju samma myggor sprider och som är mycket värre för de flesta än zika, bortsett från gravida. Samma myggart sprider dessutom gula febern och chikungunya så den otäcka myggsorten skulle gärna få utrotas anser många smittskyddsforskare.

    Det är inte lätt att helt utrota en art som Aedes aegyptimyggan med de metoder som står till buds. Sprider man en massa gift så kan ju det få effekt på andra arter också. Med de genmodifieringsmetoder som prövats i liten skala, som att släppa ut sterila hannar eller myggor smittade med en bakterie som sen sprider sig till resten av myggorna i området och som verkar göra att zikaviruset inte kan dela sig i myggorna och därmed smitta oss människor.

    Vilken konsekvens skulle det få biologiskt om det nu verkligen skulle gå att utrota Aedes aegyptimyggan? De flesta forskare verkar inte tycka att det skulle vara en ekologisk katastrof om just Aedes Aegyptimyggan utrotades. Arter försvinner hela tiden och nya tar dess plats. Det är en helt annan sak att föra in helt nya arter i ett ekosystem, det kan få oanade följdverkningar, det har ju historien visat många gånger nu, inte minst i Australien och på Nya Zealand.

    Det saknas pengar för zikaforskning hos USA:s myndighet NIAID, vilket kan hota även Asien och Sydeuropa dit sannolikt den här nya varianten av zika kan spridas, eftersom myggorna finns där. Vi behöver verkligen de 1,9 miljarder dollarna, motsvarande 16 miljarder kronor, som president Obama begärt av kongressen, säger Anthony Fauci. Fast hittills har republikanerna inte sagt ja, så Fauci har snabbt få ta pengar från ebolaforskningen och andra program, och de räcker bara en bit och skadar ju förstås på sikt annat angeläget smittskydd.


    Programledare: Camilla Widebeck
    Camilla.widebeck@sverigesradio.se

    Johan Bergendorff, global hälsokorrespondent
    johan.bergendorff@sr.se


    Forskare skapar mjölk utan kor – och kött utan djur Apr 27, 2016
    Show notes

    Unga biokemister säger sig kunna tillverka riktig mjölk utan att använda kor. I stället skapas mjölken ungefär som man brygger öl. Ny teknik öppnar också för mammutstek till middag, odlad på celler.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Det är inte bara kött som går att tillverka genom cellodlingar i laboratorium. I en rad projekt jobbar forskare med att skapa allt från noshörningshorn till hajfenor, läder, äggvita, ost och fiskkött. Kanske mest lovande och realistiskt i det korta perspektivet är dock mjölk.

    En som provsmakat en nästan färdig version av den nya mjölken är Gilonne D'Origny. Hon är utvecklingsdirektör på organisationen New Harvest som stöttar forskning med målet att ersätts djur inom livsmedelsproduktion.

    Enligt henne går mjölken inte att skilja från vanlig mjölk tillverkad i ett kojuver. Men mjölkforskaren Åse Lundh på SLU i Uppsala är skeptisk. Hon anser inte att det här går att kalla mjölk även om innehållet nästan helt motsvarar komjölk. Emma Ternman, forsknings- och undervisningssamordnare på Lövsta forskningscentrum, tar oss med in i en högteknologisk ladugård och reflekterar över den mödosamma arbete som idag krävs för att skapa mjölk.

    I programmet medverkar också Helena Röcklinsberg, docent i etik och universitetslektor i djuretik på SLU och Julie Gold, viceprefekt för forskarutbildningen i biologisk fysik på Chalmers

    Marcus Hansson
    vet@sverigesradio.se


    Svårmätta effekter 30 år efter Tjernobyl Apr 26, 2016
    Show notes

    Trettio år har gått sedan kärnkraftsolyckan i Tjernobyl i dåvarande Sovjetunionen. Vad är det för typ av strålning vi har behövt akta oss för, och vad gör den med kroppen?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Trettio år har gått sedan kärnkraftsolyckan i Tjernobyl i dåvarande Sovjetunionen spred radioaktiva utsläpp över flera länder. Framför allt handlade det cesium, som avger gammastrålning. Men vilka, och hur många, som får cancer på grund av Tjernobyl kommer vi aldrig att säkert veta.

    Vetandets värld talar med Leif Moberg som under katastrofen arbetadevid dåvarande Strålsäkerhetsinstitutet, Pål Andersson på Strålsäkerhetsmyndigheten som har koll på cesiumhalterna idag samt Andrzej Wojcik, professor vid Centrum för strålskyddsforskning vid Stockholms universitet.

    Camilla Widebeck
    Camilla.widebeck@sverigesradio.se


    Odlat kött – en ny jordbruksrevolution? Apr 25, 2016
    Show notes

    Odling av muskelceller kan vara vägen framåt för ett både nyttigare och mindre klimatskadligt kött. Dessutom slipper djuren lida. Nu säger flera företag att odlat kött kan finnas att köpa inom 3–4 år.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Framtidens köttproduktion är fri från djur. Det är Uma Valeti, kardiolog och vd för nystartade företaget Memphis Meats, övertygad om.

    Han och hans team arbetar nu på att utveckla de processer som går ut på att odla muskelceller tagna från djur och på att skala upp produktionen från en enstaka köttbulle eller hamburgare till tusentals liter.

    Att djur används för att producera vår mat är ett problem som måste lösas. Så resonerar en organisation som heter New Harvest och som stöttar forskning för att utveckla teknik som ersätter djuren i köttproduktionen.

    Gilonne D'Origny som är utvecklingsdirektör där berättar om visionen om en post animal bioeconomy - en bioekonomi där vi inte längre använder djur för att producera det vi behöver.

    Betydligt mer negativ är stamcellsforskaren Thomas Eschenhagen från hamburgs universitet i Tyskland. Han anser att det är helt orealistiskt att odla miljontals ton celler för att göra kött.

    Julie Gold, vice prefekt för forskarutbildningen i biologisk fysik på Chalmers i Göteborg, håller med om att utmaningarna är stora men betonar att personerna bakom företagen som nu satar på det här vet vad de håller på med.

    Marcus Hansson
    vet@sverigesradio.se


    Minisatelliter skapar it-boom Apr 22, 2016
    Show notes

    När minisatelliterna blir bättre skickas de iväg i svärmar. Nu finns planer på att skapa en särskild uppsändningsplats från rymdraketbasen Esrange utanför Kiruna.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    De små satelliterna tvingas i dag åka snålskjuts när det finns plats kvar på bärraketerna som är på väg ut med större rymdfarkoster.

    Lennart Poromaa, platsansvarig på Esrange utanför Kiruna, pekar ut den plats där raketbasen vill anlägga en särskild uppsändningsplats. Han tror att de små satelliterna kommer att bidra till en it-boom i rymden.

    Reza Emami, professor i rymdtekniska system vid Luleå tekniska universitet, menar att de små satelliterna kan snabba på utforskandet av rymden.

    LTU har tagit fram en minisatellit som ska medverka i forskningsprojektet QB50 där 50 satelliter ska jobba i nätverk.

    Stas Barabash, föreståndare vid Institutet för rymdfysik i Kiruna, är skeptisk till att ersätta de större rymdfarkosterna med de mindre. Däremot tror han att minisatelliter som jobbar i formation kan utveckla forskningen.

    I programmet medverkar även Jordi Barrera Ars, rymdingenjör vid Open Cosmos.

    Reporter: Petra Olsson
    vet@sverigesradio.se


    Kadmium i maten kommer från berggrunden Apr 21, 2016
    Show notes

    Tusentals svenskar får i sig så mycket kadmium genom maten att det kan orsaka benskörhet och skada njurarna, enligt Livsmedelsverket. Orsaken är till största delen helt naturlig förekomst av kadmium.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    I områden med sandsten eller alunskiffer i berggrunden blir kadmiumhalten i marken hög. Det gäller till exempel delar av Jämtland, Östergötland och Österlen.

    – Det effektivaste sättet att minska kadmium i maten skulle vara att inte odla mat på de marker där halterna är som högst, säger kadmiumforskaren Jan Eriksson vid Sveriges lantbruksuniversitet.

    När Vetenskapsradion tidigare rapporterat om detta har lyssnare hört av sig och undrat om vi inte borde fokusera på det kadmium som tillförs marken genom rötslam. Men det befintliga kadmiet i marken är mycket mer, säger Jan Eriksson.

    – Slammet påverkar inte direkt för det är ganska små mängder i förhållande till det kadmium som redan finns där. Dessutom finns det organiskt material i slammet som binder kadmium i marken, och gör att mindre tas upp av grödorna.

    Potatis, morötter, andra rotfrukter, sallad och spenat är grödor som tar upp särskilt mycket kadmium. Tvärtom är det med frukt och bär.

    – De brukar alltid hålla låga halter, säger kadmiumforskaren Håkan Asp vid Sveriges Lantbruksuniversitet.

    En karta över kadmium i Sverige finns i en pdf under artikeln.

    Reporter: Gustaf Klarin
    Gustaf.klarin@sverigesradio.se


    Autismen utmanar forskarna Apr 20, 2016
    Show notes

    Många vill lösa gåtan bakom autism som visar sig i tidiga år. Biologiskt inriktade forskare söker förklaringar i fostrets hjärna. Andra forskare vill utveckla stöd i samarbete med funktionshindrade.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Personer med autism har svårt att kommunicera och fungera socialt, och vid den senaste upplagan av konferensen Fokus på autism vid Stockholms universitet redovisades forskningsläget. Många talade om behovet att involvera de som har diagnosen autismspektrumtillstånd (AST) i forskningen.

    AST är ett neuropsykiatriskt funktionshinder som i regel upptäcks i tidig ålder. Man upptäcker att det lilla barnet har svårt att kommunicera med sin omgivning. Barnet kan ha en försenad talutveckling eller utveckla säregna eller stereotypa beteenden. Men den ena individen är inte den andra lik, och stöd och träning måste anpassas till var och en eftersom funktionhindren fortsätter in i vuxen ålder.

    – Samhället måste göra mer för den här gruppen som är mycket sårbar, säger Susanne Beijerot, professor i psykiatri i en diskussion mellan henne och Lena Nylander, överläkare med autism hos vuxna som arbetsområde, samt med Anna Backman, forskningssamordnare Habilitering & Hälsa vid Karolinska institutet, och ansvarig för internetkursen Ung och Asperger.

    Reporter: Per Gustafsson
    per.gustafsson@sverigesradio.se



    Så funkar virtual reality Apr 19, 2016
    Show notes

    Med ett headset och glasögon med bildskärm kan man gå in i en datorgenererad virtuell verklighet. Tekniken kallas VR, virtual reality, och kan användas från spel till räddningsarbete.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    De första modellerna av den nya typen av VR-glasögon kom för några år sedan. Lika länge har Arne Linde, som är forskningsingenjör i data- och informationsvetenskap vid Chalmers tekniska högskola, haft olika projekt där studenter fått utveckla program för glasögonen.

    Just nu håller studenterna Mattias Patricks och André Wallström på med ett projekt där de ska koppla ihop glasögonen med en självflygande liten drönare, något som i framtiden kanske skulle kunna användas för att få bättre överblick vid exempelvis olycksplatser.

    Annika Gustafsson är verksamhetschef på Boost Hbg i Helsingborg och sysslar med utveckling av film och rörlig bild. Hon tror att den nya tekniken kan komma att påverka vår kultur lika mycket som filmen har gjort sedan den kom för 120 år sedan.I programmet hörs också ljud från upplevelsen The Chair, som är skapad av SightLine.

    Reporter: Torill Kornfeldt
    vet@sverigesradio.se


    Besök i gäddfabriken Apr 18, 2016
    Show notes

    Gäddan är numera inte bara en populär sport- och matfisk utan även ett djur som forskarna insett har stor betydelse för att en vattenmiljö ska må bra.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    På 1990-talet minskade antalet gäddor i Östersjön dramatiskt. I spåren av denna mystiska beståndskrasch började Linnéuniversitetet i Kalmar för ett tiotal år sedan att återskapa en gammaldags våtmark vid ett par bäckmynningar i Timmernabbsviken i Mönsterås kommun.

    – Tanken var att försöka öka antalet gäddor i Östersjön, samtidigt som vi skulle lära oss mer om fisken, säger postdoc-forskaren Petter Tibblin.

    Det har man också gjort. Gäddorna och dess beteende har studerats ingående, bland annat genom att tusentals gäddor märkts och att gäddor från olika vattendrag jämförts genom att de fötts upp i labb.

    – Våra senaste rön är att tidpunkten för när gäddorna kommer till sin lekplats är mycket viktig. Gäddor ska komma vid samma tid varje år och helst mitt i lekperioden för att ha störst chans att både överleva själva och få en bra avkomma, säger Petter Tibblin.

    Resultaten har nyligen publicerats i den brittiska tidskriften Journal of Animal Ecology.

    Gäddor lever både i insjöar och andra sötvattendrag men också i bräckvattenhav som Östersjön.

    – Vi studerar de Östersjögäddor som vandrar in i något vattendrag för att leka, berättar Petter Tibblin.

    Precis som bland annat laxar återvänder gäddorna år efter år till samma vattendrag, där de själva en gång var yngel.

    – Vi vet ännu inte hur de kan hitta tillbaka varje gång det är lekdags, säger Petter Tibblin.

    Kalmarforskarna understryker att gäddan är ett viktigt djur, högt upp i den marina näringskedjan och att ett bra gäddbestånd i ett vattendrag betyder en friskare vattenmiljö.

    – Sedan är gäddan också ett bra modelldjur och den kunskap vi skaffar oss om gäddor kan sedan bidra till kunskap om andra arter eller arter generellt, säger Petter Tibblin.

    I programmet medverkar även Johanna Sunde, doktorand.

    Mats Carlsson-Lénart
    vet@sr.se


    



    Previous 1 197 198 199 200 201 202 Next

    Related Podcasts

    The Joe Rogan Experience

    1

    The Joe Rogan Experience Comedy
    Casefile True Crime

    2

    Casefile True Crime Games & Hobbies
    Invisibilia

    3

    Invisibilia Personal Journals
    Reply All

    4

    Reply All Games & Hobbies
    Science Vs

    5

    Science Vs Science
    Science Friday

    6

    Science Friday Astronomy
    footer-logo

    Contact Us

    Toll Free: 844-670-7747

    Links

    • Home
    • Top Charts
    • Networks
    • Apps
    • Independents Podcasts
    • Podcast Advertising
    • Podcast News
    • Contact Us
    • About Us
    • Analytics & Insights

    Stay Connected

      Privacy, Terms of Use & Our Code of Ethics Protecting Content Creators Copyrights