Vetenskapsradion

Latest Episodes:

När goda människor blir onda (R) Apr 15, 2016

Show notes

Det finns vetenskapliga experiment som alltid kommer vara aktuella. Ett är Stanford Prison-experimentet där studenter fick spela fångar och fångvaktare. Sadism gjorde att experimentet spårade ur.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nu är det snart 45 år sedan som socialpsykologen Philip Zimbardo utförde "The Stanford Prison Experiment" i en källare på Stanford. Det som var tänkt att pågå i två veckor fick avbrytas den sjätte dagen.

De som spelade fångvaktare hade blivit alltmer sadistiska, och några av fångarna hade brutit ihop och fått lämna experimentet. Ingen av försökspersonerna såg det längre som ett experiment utan som ett riktigt fängelse. Inte ens försöksledaren själv, som också spelade fängelsechef, kunde riktigt hålla isär vad som var på riktigt och bara på låtsas.

I april 2004 när bilderna från Abu Ghraib i Irak kom ut i ljuset, fick försöket ny aktualitet. Förnedringarna som de amerikanska soldaterna ägnat sig åt där var inte så olika dem som studenterna som spelade fångvaktare hade utsatt sina studentkollegor fångarna för.

Philip Zimbardo hade själv sett hur ett system, ett regelverk, en institution kan förvandla snälla, fina pojkar till onda sadister.

Dagens radikalisering av unga män och kvinnor som utför terrordåd gör experimentet aktuellt än idag. Och just nu uppmärksammas fängelseexperimentet vid Uppsala Stadsteater i en pjäs som har premiär den 22 april.

Programmet är en repris från 2010.

Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se

Antibiotikaresistens mot kolistin sprids snabbt Apr 14, 2016

Show notes

Forskare i Kina har upptäckt tarmbakterier som är resistenta mot kolistin, den sista antibiotikan att ta till när inget annat hjälper. Utvecklingen kan leda till superbakterier som inget biter på.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Minst 700 000 patienter i världen dör årligen av allvarliga bakterieinfektioner där antibiotika inte hjälper. I november 2015 kom nästa spik i kistan.

I Kina upptäckte nämligen forskare att tarmbakterier hos grisar, kycklingar och patienter blivit resistenta mot kolistin, den sorts antibiotika man sätter in när inget annat hjälper.

Dessutom kan den här nya antibiotikaresistensen spridas lätt och riskerar leda till superbakterier som inget biter på.

Sveriges Radios globala hälsokorrespondent har rest till Kina och intervjuat Dr. Yang Wang vid Kinas lantbruksuniversitet, WHO:s Kina-chef Bernhard Schwartländer, svinbonden Zhou Chunsheng samt professor Zhu Baoli vid Kinesiska vetenskapsakademin i Peking. Frilansreportern Olof Peterson har också träffat Malmöbon Mikael Engzell som drabbades av multiresistenta bakterier på sin semester i Thailand.

Johan Bergendorff
johan.bergendorff@sverigesradio.se

Olof Peterson
vet@sverigesradio.se

Så mår de papperslösa barnen Apr 13, 2016

Show notes

Barn i familjer som nekats asyl i Sverige har det tufft, men de utvecklar strategier för att klara tillvaron. Det visar en ny rapport.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Papperslösa barn som nekats uppehållstillstånd i Sverige, men vars familj ändå valt att stanna kvar här, mår ofta väldigt dåligt.

De lever under ett ständigt hot att bli avslöjade, och måste konstant vara på sin vakt.

Men de har också skaffat sig strategier för att hantera sin situation, visar en forskningsrapport som släpps idag av socialantropologen Åsa Wahlström Smith och barnläkaren Henry Ascher vid Sahlgrenska akademien.
Genom att följa 19 barn nära under ett och ett halvt års tid har man genom djupintervjuer, utflykter, hembesök och samtal kommit barnen mycket nära, och kunnat se hur de mår och hanterar sin vardag.

Citaten i programmet är inlästa av andra barn.

Programledare: Katarina Sundberg
katarina.Sundberg@sverigesradio.se

Kommunikation och teknik – terroristernas viktiga vapen Apr 12, 2016

Show notes

Kommunikation är centralt för terrorgrupper och utvecklingen har gått från enkla kassettband till avancerad produktioner för sociala medier. Men terrorismen använder också dold kommunikationsteknik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Terrorism är i grund och botten kommunikation, det är det som skiljer det fenomenet från andra typer av våldshandlingar, säger terrorismforskare Hans Brun vid Kings College i London.

Den jihadistiska terroriströrelsen har gått från att sprida sina hatbudskap med kassettband på 1980-talet, via mixade videoband under 1990-talet till dagens avancerade mediaproduktioner som framför allt sprids via sociala medier på nätet.

Bilder och propaganda som också kan innehålla en dold kommunikation mellan terrorister.

Säkerhetsforskare Lars Strömberg vid KTH utvecklar avancerad dold kommunikation bland annat för att ligga steget före terroristerna, och utforska vilken teknik som är möjlig för dem att köpa:

– Vi går inte ut och publicerar något om vår teknik, skriver inga artiklar om den, naturligtvis är det mycket önskvärt att tekniken inte kommer i obehöriga händer.

Enligt både Lars Strömberg och Hans Brun går det inte att stoppa terroristernas dolda kommunikation.

– Man måste jobba mot sympatisörer och medlemmar, mot tillgången på andra resurser i terrorgrupperna. Det gäller att bemöta terrorgruppernas hatpropaganda med kunskap och motberättelser, säger Hans Brun.

Niklas Zachrisson
niklas.zackrisson@sverigesradio.se

Lungcancer ökar bland icke-rökare Apr 08, 2016

Show notes

Lungcancer ökar bland personer som aldrig har rökt. Men varför? Ett svenskt projekt letar efter svaret genom molekyläranalys av tumörceller.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Michelle Warren är en av dem som har drabbats av lungcancer trots att hon lever hälsosamt och inte rökt cigaretter.

Hon tycker det finns ett stigma kring lungcancer, och får medhåll av Gunnar Wagenius som är överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset och som arbetar med lungcancer.

Tillsammans med onkologen Simon Ekman medverkar han i ett nytt svenskt forskningsprojekt som ska undersöka genetiken i lungcancertumörer från personer som aldrig rökt. Så hoppas man hitta orsaken till sjukdomen. Bättre genetisk kunskap om cancer kan dessutom bidra till att göra mer skräddarsydda läkemedel.

Det nationella forskningsprojektet kring lungcancer hos icke-rökare, SMIL, leds av Maria Planck, docent vid Lunds universitet.

Reporter: Tobias Abrahamsson
vet@sverigesradio.se

Mer cancer att vänta – men också bättre behandlingar Apr 07, 2016

Show notes

Cancerfonden släppte igår sin årliga rapport som gör en bred genomgång av såväl cancersjukdomarnas utveckling som orsaker. Men forskningsutvecklingen väcker ändå hopp om bättre behandlingar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den del av rapporten som handlar om hur mycket cancerfallen i Sverige väntas öka de kommande decennierna är en dyster läsning. Men forskningen kring biomarkörer och molekylära signaturer inger hopp. Det innebär ett medicinsk framsteg som lägger grunden för skräddarsydda mediciner och behandlingar.

– Det har skett en revolutionerande utveckling när det gäller hur bra man kan mäta de ämnen, de biomarkörer i blod och vävnader som avslöjar cancersjukdomar. Med deras hjälp kan man ställa diagnoser med mycket större precision, vilket också öppnar vägen för screening och därmed tidig upptäckt av fler cancerformer än idag, säger Klas Kärre, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd.

Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sverigesradio.se

Fysikern som stoppade ljuset vill lösa världens energiproblem Apr 07, 2016

Show notes

Lene Vestergaard Hau är känd som den Nobelpristippade fysikern som stoppade ljuset. Men nu har hon bytt sitt fysiklabb mot ett där hon odlar cyanobakterier. Målet är att lösa energiproblemet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lene Vestergaard Hau såg en massa smarta studenter gå ut från Harvard och sugas upp av Wall street. Det tyckte hon var synd. Det vore bättre om de löste ett verkligt problem - energiproblemet.

– Så jag föreslog ledningen på Harvard att universitetet skulle ge en energikurs. Javisst, håll en sådan du svarade de. Och det var när jag läste in mig på fotosyntesen, för att kunna föreläsa om den, som jag upptäckte vilken fantastisk process det är, säger Lene Hau.

Men den är bitvis inte alls effektiv. Så nu är planen att använda den mest effektiva delen av processen, och komplettera den med ett enzym som kan bygga vätgas.

– Det finns fler som arbetar med liknande saker men inte just på det sätt som Lene Hau nu har börjat med, säger Pia Lindberg, lektor i kemi vid Uppsala Universitet, som forskat länge om att använda fotosyntesen hos cyanobakterier för att få fram biobränslen.

Camilla Widebeck
Camilla.Widebeck@sverigesradio.se

Bo Mossberg – arternas porträttkonstnär Apr 06, 2016

Show notes

Han har avbildat över 4000 arter av växter, svampar och humlor. Hans artporträtt är stommen i våra viktigaste floror. Vetandets värld har träffat Bo Mossberg.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bo Mossberg är Sveriges största artillustratör när det gäller växter, svampar och humlor. Hans nordiska flora, svampbok och humlebok är svenska klassiker. Nu håller han vid 80 års ålder på och lägger till nya arter i den redan tjocka "Nya nordiska floran".

Lite mer av hans varierande livsverk finns att beskåda i den nyutgivna "Bildbiografi" som visar hans bredd, inte minst med att måla landskap, byggnader och människor.

Men främst är han en konstnärlig tolk mellan systematikern och oss vanliga naturälskare, som vill lära oss mer om naturen.

Frilansreportern Thomas Öberg träffade honom i hans hem i Upplands Väsby. Vi hör också hans samarbetspartner Lennart Stenberg, botaniker i Stockholm samt biologen och botanikern Mats Karström i Vuollerim kommentera Mossbergs konstnärliga gärning. Och så hör vi en klarinett.

Reporter: Thomas Öberg
vet@sverigesradio.se

Solsystemets okända jätteplanet Apr 05, 2016

Show notes

Forskare har sedan 1800-talet letat efter en nionde planet i solsystemet. Vägen har kantats av kontroverser och krossade drömmar. Men nya bevis pekar på att forskarna kanske äntligen har hittat rätt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tidigare i år presenterade amerikanska forskare från Caltech nya indirekta bevis för att en helt okänd planet kan finnas i vårt eget solsystem.

Men än så länge har ingen sett planeten.

– Alla har haft fel i 170 år. Men jag är helt övertygas om att vi har rätt, säger planetforskaren Mike Brown som ligger bakom studierna.

Men sökandet efter en nionde planet har kantats av kontroverser. Bland annat degraderades Pluto till dvärgplanet för tio år sedan, något som fortfarande väcker ont blod hos vissa.

Att ämnet är känsligt märkte Chalmersprofessorn Wouter Vlemmings när han skrev en artikel om en möjlig ny planet. Saken fick internationell uppmärksamhet, på gott och ont.

– Det hamnade utom vår kontroll och folk drog slutsatser som man inte borde göra, säger han.

Runt om i världen spanar nu forskare på olika sätt för att smalna av sökandet på den okända planet nio. Alexis Brandeker planetforskare från Stockholms universitet tror att man kan hitta planeten snart.

– Med de bevis som jag har sett tycker jag det finns en stor sannolikhet att det verkligen finns en stor planet.

I programmet medverkar Mike Brown, professor i astronomi Caltec USA, Alexis Brandeker, planetforskare Stockholms universitet och Wouter Vlemmings, professor astronomi vid Chalmers.

Reporter: Olof Peterson
vet@sverigesradio.se

När vilda djur blir försöksdjur Apr 04, 2016

Show notes

Forskare använder ibland vilda djur som försöksdjur genom att till exempel märka dem för att studera deras rörelser. Men det finns en del etiska frågor att diskutera i samband med det.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Forskare använder ibland vilda djur som försöksdjur genom att till exempel märka dem för att studera deras rörelser. Men det finns en del etiska frågor att diskutera i samband med detta.

Att bli jagad, fångad och nedsövd för att sedan vakna upp med ett halsband runt halsen är något som våra vilda djur ibland råkar ut för. Vi vill ju gärna lära oss mer om djuren genom att ta prover eller märka dem på olika sätt.

Här menar den norske filosofen Morten Tønnessen att det är viktigt att göra en avvägning mellan enskilda djurs välbefinnande och nyttan av det vi kan lära oss för att till exempel bevara en art.

– Det är viktigt att både respektera det enskilda djuret och respektera större helheter, säger han.

Det här är också frågor som Katarina Cvek från den djurförsöksetiska nämnden i Uppsala och vargforskaren Olof Liberg är vana att tänka på.

– Vi har nog svårt att klara oss utan radiosändarna på halsbanden, men vi försöker minimera användningen av dem så mycket som möjligt, säger Olof Liberg.

Morten Tønnessen är förste amanuens i filosofi vid universitetet i Stavanger, Katarina Cvek, koordinator för försöksdjursfrågor på Sveriges lantbruksuniversitet och ledamot i djurförsöksetiska nämnden i Uppsala och Olof Liberg som är vargforskare i projektet Skandulv.

Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Related Podcasts

Links

Stay Connected