Vetenskapsradion

Latest Episodes:

Nu söks bästa sättet att ge patienter läkande avföring May 12, 2016

Show notes

Avföringstransplantation är en metod som hjälper många, men vilket sätt som är bäst är oklart. Genom munnen, näsan eller tarmen? Färsk, frusen eller i odlad form? Nu söks en nationell standard.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En del sjukdomar i tarmen kan botas med en transplantation med avföring från en frisk person. Då återställs balansen mellan bakteriesorterna i en rubbad tarmflora.

Det finns belägg för att transplantationen verkligen fungerar när det gäller den besvärliga diarrésjukdom som orsakas av bakterien Chlostridium difficile. Metoden används idag på 7-8 sjukhus i Sverige.

– Vi tror att det görs ungefär 100-200 avföringstransplantationer per år i Sverige, men det finns ingen säker siffra, säger infektionsläkaren Torbjörn Norén som arbetar med avföringstransplantation på universitetssjukhuset i Örebro.

– Och vi tror att tio gånger så många skulle ha nytta av en sådan transplantation, säger infektionsläkare Lena Serrander vid Linköpings universitet, som leder studien för att ta fram bäst införingsmetod.

Vid Örebro universitet kommer en studie snart att inledas där transplantation mot ulcerös kolit ska prövas.

Programledare: Camilla Widebeck
Camilla.widebeck@sverigesradio.se

Reporter: Gustaf Klarin
Gustaf.klarin@sverigesradio.se

Bakterier formar vår hjärna May 11, 2016

Show notes

Bakterier vi får från födseln tycks påverka hur hjärnan utvecklas. Det här kan hjälpa till när olika psykiatriska diagnoser ska förklaras.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En helt ny syn på bakteriernas roll i människokroppen håller på att få fäste inom forskningen.

Det handlar om att bakterierna påverkar hur hjärnan utvecklas redan från fosterstadiet.

Flera forskargrupper runt om i världen försöker nu ta reda på hur det här går till. De är en rad mekanismer på spåren.

I programmet medverkar Hans Forssberg, professor i neurovetenskap vid Karolinska institutet, Solna.

Reporter: Per Gustafsson
per.gustafsson@sverigesradio.se

Forskningen som tog hål på myten om ökenspridning May 10, 2016

Show notes

Idén om ökenspridning började växa fram i Afrika runt förra sekelskiftet. Spridningen ansågs vara en följd av mänsklig misshushållning, men modern teknik ger en ny bild av utvecklingen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det var mot slutet av 1960-talet som idén om ökenspridning på allvar började etablera sig som ett allvarligt hot mot mänskligheten i samband med svåra tork- och svältkatastrofer i bland annat Sahelområdet.

Bilden som tonade fram var att den sparsamma växtligheten i Sahel försvann och Saharas öken spreds med hög fart söderut. På den här tiden var det dock inte så lätt att få en överblick över storskaliga naturförändringar, men i början på 1970-talet med USA:s rymdprogram skulle det förändras.

Ulf Helldén på Lunds universitet och hans kollegor fick tillgång till satellitbilder som visade att Saharas öken inte spred sig. Tvärtom krympte den. Det här kan ju framstå som en god nyhet, men Ulf Helldéns forskningsresultat möttes av negativa reaktioner.

Motståndet mot de nya forskningsresultaten kom från FN-systemet och den så kallade G77-gruppen som bestod av 77 utvecklingsländer.

Det framstod som om företrädare för gruppen ville ha kvar den alarmistiska bilden av ökenspridningen eftersom den var ett redskap för att kanalisera biståndspengar till utsatta länder.

I programmet medverkar Ulf Helldén, professor emeritus på Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap på Lunds universitet, Rasmus Fensholt, adjungerad professor på Köpenhamns universitet, Elin Enfors, doktor vid Stockholm resilience center och Inge Gerremo, före detta svensk förhandlare för ökenkonventionen.

Reporter: Gustaf Klarin
Gustaf.klarin@sverigesradio.se

Så ska älgarna passera säkert May 09, 2016

Show notes

När som helst kan en älg dyka upp från skogen framför bilen. Det small omkring 5000 gånger under 2015. Ett sätt att förebygga olyckor är viltstängsel och viltpassager.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Elva människor dödades och man räknar med att ett hundratal människor skadades svårt under förra året. Att köra bil i skogslandet Sverige kan vara som att spela rysk roulett med en revolver laddad med älgar.

– När vi kör i mörkret och bländar ner ser vi knappast någonting. Det är då omöjligt att upptäcka en älg som är på väg över vägen, säger trafikforskaren Mats Wiklund vid Umeå universitet.

Det är nästan omöjligt att få oss bilister att kalkylera med att en älg när som helst kan dyka upp på vägen. Vi tänker bort den faran.

– Det är mänskligt men farligt, säger Mats Wiklund.

Frågan är om inte älgarna är bättre på trafikvett.

– Jag har fått rapporter om att äldre älgkor med kalv står och väntar till bilarna passerat och sen går de över. Älgtjurarna däremot framför allt vid brunsten springer ut på vägen utan att se sig för, säger Anders Hågeryd, fältforskningsassistent i SLU:s projekt Sydälg.

På Trafikverket har man dragit slutsatsen att vi bland annat måste bygga viltstängsel kombinerat med viltpassager för att minska antalet olyckor.

– Vi har identifierat 2000 platser i det befintliga vägnätet där man bör göra olika typer av anpassningar för att viltet ska kunna ta sig säkert över vägen.

De flesta älgolyckor inträffar under den mörka delen av året.

– När vi kör i mörkret och bländar ner ser vi knappast någonting. Det är då omöjligt att upptäcka en älg som är på väg över vägen, säger trafikforskaren Mats Wiklund vid Umeå universitet.

I programmet hör vi också Gösta Johansson som varit med om en svår älgolycka. Hans hustru som körde bilen dödades direkt vid kollisionen med älgen. Göstas dotter Karin Nilsson berättar också om olyckan.

Reporter: Tomas Lindberg
tomas.lindberg@sverigesradio.se

Podd: Ögonexperimenten del 1-3 May 06, 2016

Show notes

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ögonexperiment på svårt skadade patienter har skett i Ukraina. Men de inopererade hornhinnorna från Linköpings universitet var inte färdigtestade på djur. Forskningsledaren utreds nu för oredlighet. Men Vetenskapsradions granskning visar också på ett kryphål som gör det möjligt för svenska forskare att göra studier på människor utan att behöva följa den svenska etikprövningslagen.

Ögonexperimenten – hinnorna, pengarna och etiken May 06, 2016

Show notes

I tredje delen av Ögonexperimenten avslöjar vi de dyra konsekvenserna för forskningsledaren, och hur Vetenskapsrådet nu föreslår extra kontroller för att ha koll på svensk forskning utomlands.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Konstgjorda hornhinnor från Linköping har använts på svårt sjuka och nästan blinda patienter i Ukraina, trots att hinnorna egentligen var tänkta till grisar.

Ögonexperiment har skett i Ukraina på tre svårt synskadade patienter, trots att de inopererade hornhinnorna från Linköping inte var färdigtestade på försöksdjur.

Hornhinnorna visade sig fungera utan att skada människorna, enligt den vetenskapliga studien.

– Det är ingen ursäkt i rysk roulette att det klickade och inte small, för det fanns ju en risk att det kunde ha smällt, säger medicinetiker Erik Malmqvist.

Den framgångsrika professorn vid Linköpings universitet som utvecklat de konstgjorda hornhinnorna fälls för att ha agerat oaktsamt och för att hon satt sitt namn på en vetenskaplig studie, trots att hon säger att hon inte kände till när experimenten skedde.

Den kritiserade professorn överklagar beslutet. Samtidigt drar Vetenskapsrådet in sitt pengastöd till forskaren.

– Det är tredje gången i historien vi drar in pengar på det här sättet, säger Sven Stafström, generaldirektör på Vetenskapsrådet.

I programmet medverkar Johan Söderholm, dekanus vid medicinska fakulteten i Linköping, Lars Terenius, vetenskaplig granskare, Sven Stafström, generaldirektör på Vetenskapsrådet, Erik Malmqvist, medicinetiker Linköpings universitet.

Reporter: Annika Östman
annika.ostman@sverigesradio.se

Producent:Ulrika Björkstén
ulrika.bjorksten@sverigesradio.se

Om bitcoin och virtuella valutor May 05, 2016

Show notes

Kanske vet vi nu mer om den mystiska mannen bakom den virtuella valutan bitcoin. Det går lite vingligt för valutan, men tekniken bakom har visat sig användbar i en alltmer digitaliserad ekonomi.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I många år gömde han sig bakom pseudonymen Satoshi Nakamoto, men till slut trädde den australiensiske entreprenören Craig Wright fram.

Men det ska tilläggas att bevisen kanske inte räcker för att slå fast att han verkligen har grundat bitcoin-valutan.

Trots att värdet minskar på bitcoin är det här bara början på de digitala valutornas utveckling, menar många forskare.

Troligen kommer bitcoinsystemet utvecklas till något bortom en vanlig valuta. I dagens Vetandets värld som är en repris från 2014 tar vi reda på bakgrund, nuläge och framtid för den digitala valutan.

Mats Henricson, programmerare och ordförande i svenska bitcoinföreningen berättar hur bitcoinnätverket startade.

Robin Teigland, bitcoinforskare och docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, berättar hur självorganiserande grupper, så kallade nätverk, skapar allt fler valutor på nätet.

Anders Ögren, finanshistoriker och docent i ekonomisk historia vid Lunds universitet tycker inte att man kalla bitcoin för riktiga pengar ännu, eftersom det inte går att få lön eller betala skatt med valutan.

Jonathan Jogenfors, forskar om säkerheten kring bitcoin vid Institutionen för systemteknik vid Linköpings universitet. Han menar att det är vanlig klassisk datorsäkerhet som brister, inte själva bitcoinsystemet.

Frank Schuil, chef för Bitcoinföretaget Safello, visar upp Sveriges enda bitcoinautomat.

Nanok Bie, kommunikationsansvarig på bitcoinföretaget KNC Miner, berättar hur bitcoin skapas med hjälp av företagets snabba datorer.

Reporter: Niklas Zachrisson

Programledare: Johan Thorstenson johan.thorstenson@sverigesradio.se

Ögonexperimenten – vem bär ansvaret? May 04, 2016

Show notes

I andra delen av Vetenskapsradions granskning Ögonexperimenten ställer vi oss frågan om forskaren som anklagas för oredlighet även brutit mot lagen. Vem bär egentligen ansvaret?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Konstgjorda hornhinnor från Linköping har använts på svårt sjuka och nästan blinda patienter i Ukraina, trots att de inopererade hornhinnorna inte var färdigtestade på försöksdjur.

– I Sverige skulle sådana här experiment inte vara möjliga, säger forskningsledaren vid Linköpings universitet.

Forskningsledaren säger sig inte ha känt till försöken förrän i efterhand, men sätter ändå sitt namn på den vetenskapliga studien.

De vetenskapliga granskarna anklagar också att forskningsledaren för att ha "åsidosatt regler" eftersom de menar att hornhinnorna är avancerade läkemedel. Men på Läkemedelsverket säger man att de aktuella horninnorna klassificeras som medicinteknisk produkt som gått på export.

– De konstgjorda hornhinnorna är medicinteknik. Det här faller inte under läkemedelslagen, så man behöver inte ha något tillverkningstillstånd, säger Gunilla Andrew Nielsen, enhetschef för kliniska studier och licenser på Läkemedelsverket.

I programmet medverkar Gunilla Andrew Nielsen, enhetschef för kliniska studier och licenser på Läkemedelsverket, Jörgen Svidén, Centrala etiprövningsnämndens kanslichef, Lars Terenius, vetenskaplig granskare och Erik Malmqvist, medicinetiker vid Linköpings universitet.

Reporter: Annika Östman
annika.ostman@sverigesradio.se

Producent: Ulrika Björkstén
ulrika.bjorksten@sverigesradio.se

De okända ögonexperimenten i Ukraina May 03, 2016

Show notes

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Forskningsledaren vid Linköpings universitet säger att hon inte kände till försöken förrän efter de hade gjorts, men sätter ändå sitt namn på den vetenskapliga studien. För det får hon skarp kritik och utsätts för granskning.

Den nu kritiserade forskningsledaren har varit ett affischnamn för Linköpings universitet, eftersom hon publicerat sig i tunga tidskrifter och dragit in mycket forskningspengar från olika håll.

Hon anmäls och utreds för oredlighet i forskning.

Vetenskapsradions granskning och de externa granskarna vid universitet visar att de försök som gjorts i djur med hornhinnorna skiljer sig från dem som opererades in på de nästan blinda patienterna i Ukraina.

Forskningsledaren menar att en ukrainsk kirurg som varit på utbyte i Linköping fått med sig hornhinnorna till Ukraina för att använda dem i grisar. I stället opererar han in dem i människor, vilket enligt forskningsledaren chockar henne.

Hör hennes egen version och granskarnas kritik i första delen av Vetenskapsradions granskning Ögonexperimenten.

Medverkar i övrigt i programmet gör Jan Bergmansson, hornhinneprofessor i Houston, Texas, Johan Söderholm, dekanus vid medicinska fakulteten i Linköping samt medicinetikern Erik Malmqvist, Linköpings universitet.

Reporter: Annika Östman
annika.ostman@sverigesradio.se

Producent: Ulrika Björkstén
ulrika.bjorksten@sverigesradio.se

Melanomveckan: När blir pricken på huden farlig? May 02, 2016

Show notes

Hudcancerfallen fortsätter att öka, men hur vet man om en prick på kroppen är snäll eller inte? Vetandets värld har träffat experterna som berättar om nya diagnosmetoder och lovande läkemedel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Mellan den 9 och 13 maj pågår den så kallade melanomveckan i Sverige då vem som helst, utan remiss, får boka tid hos hudläkare för att titta på misstänkta hudförändringar.

Karin Sartorius, hudläkare vid Södersjukhuset i Stockholm, har lång erfarenhet av att titta på hudförändringar och av att behandla hudcancer.

Ada Girnita, överläkare vid Karolinska universitetsjukhuset i Solna och ansvarig för tumörenheten där. Hon basar även över den så kallade melanomveckan i Sverige och har koll på det senaste inom diagnosmetoder och behandlingar.

Reporter: Lisen Forsberg
Liselotte.forsberg@sverigesradio.se

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Related Podcasts

Links

Stay Connected