Vetenskapsradion

Latest Episodes:

Apforskare avslöjar älgens matvanor May 12, 2017

Show notes

Det finns en skog som både gynnar skogsägaren, biologisk mångfald och älgar, som visar sig vara finsmakare. Häng med ut i skogen och hör om deras matvanor och hur spindelapor ledde till viltforskning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Viltforskaren Annika Felton vid SLU har under flera månader, dag som natt, dokumenterat vad älgar helst äter. Hennes forskning om älg startade på sätt och vis i Bolivias regnskog, långt från älgar, men med samma noggranna metod.

– Det var lättare att forska på Spindelaporna och dokumentera vad de äter. Spindelapan sover på nätterna precis som jag, men med älgarna var det svårare. Älgen äter nämligen dygnet runt och därför tvingades jag filma älgarna.

I programmet berättar hon också om en ny apart som hon och hennes man upptäckte i Bolivia.

Tomas Lindberg
vet@sverigesradio.se

Granarna – på väg att ta över i södra Sverige May 11, 2017

Show notes

Granskogarna breder ut sig i södra Sverige. Av det som planteras är bara 12-13 procent tall, resten är gran. I de täta granskogarna trivs inte älgens favoritföda, som är bärris, lövsly och ungtall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I programmet berättar skogsentreprenören Karl-Gunnar Gustavsson från Hova att han måste plantera gran på tallmarker, eftersom älg och hjort äter upp tallplantorna.

Ekologen Annika Felton från Sveriges lantbruksuniversitet medverkar och berättar att älgarnas favoritföda missgynnas i produktionsgranskogarna.

Viltbetesexperten Märtha Wallgren på Skogforsk presenterar de viktigaste skogsbruksmetoderna som minskar viltbetesskadorna på ungskogar.

Enligt Göran Örlander på skogsägarorganisationen Södra är måste de svenska klövviltstammarna minskas rejält för att få bukt med viltbetesproblemen.

Henrik Dammberg
vet@sverigesradio.se

Tre kan samsas i lavarnas värld May 10, 2017

Show notes

Lyckliga äktenskap för tre? Finns det såna? Javisst! I alla fall i lavarnas fascinerande värld.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det började 2011 med två forskare som funderade över hur det kom sig att två genetiskt identiska lavar dels kunde ha olika färg och dels vara ätlig respektive giftig? Frågan ledde 2016 fram till en upptäckt som i ett enda slag kom att kullkasta en 140-årig föreställning om vad en lav är för något.

I programmet medverkar Göran Thor, professor vid institutionen för ekologi, SLU i Uppsala, Veera Tuovinen, filosofie doktor vid samma institution och Hanna Johannesson, professor vid institutionen för organismbiologi vid Uppsala universitet samt Toby Spribille, professor vid University of Alberta i USA.

Staffan Forsell
vet@sverigesradio.se

Så kan sjukvården bli klimatsmartare May 09, 2017

Show notes

Utsläpp från transporter, förbränning av stora mängder avfall och läkemedelsrester. Hälso- och sjukvården har stor miljöpåverkan, men den kan också vara en miljöföregångare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sveriges miljötänk och innovationer kring miljömässigt hållbar sjukvård håller världsklass, men vi måste bli bättre på att exportera vårt kunnande och våra produkter, säger Daniel Eriksson på stiftelsen TEM vid Lunds universitet.

Region Skåne miljöledningsstrateg Kristina de Geer ger exempel på produkter som minskar svinn och avfall från vården i Skåne. Men fortfarande släpper avloppsreningen i Sverige igenom antibiotikarester, och professor Joakim Larsson vid Göteborgs universitet forskar kring avancerad avloppsrening.

Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sverigesradio.se

Blockkedjan förändrar världen – lika stort som när vi fick internet? May 08, 2017

Show notes

Blockkedjor är datoriserade system som gör att vi kan handla, agera och byta varor och tjänster med varandra utan mellanhänder. Det öppnar för stora förändringar i framtidens samhälle.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En blockkedja är en databas utan central dator. I stället är informationen spridd på många datorer.

Resultatet är ett system som ger säkerhet och tillit för användarna utan att det behövs någon central auktoritet, och som kan leda till att banker blir onödiga, mellanhänder försvinner och medborgare kan till och med bli sina egna myndigheter. Men hur fungerar det här systemet, och vilka risker finns?

I programmet medverkar Johan Magnusson, docent vid institutionen för tillämpad IT, Chalmers och Göteborgs universitet, Ester Sundström på konsultföretaget Deloitte, Mats Snäll, utvecklingschef på Lantmäteriet, Henrik Sternberg, logistikforskare i Lund, Mats Henricson, ordförande Svenska bitcoinföreningen och Henrik Sternberg, docent förpackningslogistik, LTH Lund.

Tomas Lindblad
vet@sverigesradio.se

Större frihet och tydligare krav väntar högskolorna May 05, 2017

Show notes

Mer egna pengar direkt till varje högskola – och samtidigt bättre koll på vad de faktiskt åstadkommer. Det tycks vänta när hela systemet för styrning av forskning och högre utbildning ska läggas om.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Pam Fredman, rektor för Göteborgs universitet, har fått regeringens uppdrag att utreda hur förändringen ska göras. Styrning för starka och ansvarsfulla lärosäten heter utredningen.

Att mer pengar ska gå direkt till högskolorna och mindre via externa finansiärer som till exempel forskningsråd är en tydlig inriktning för Pam Fredman.

Mats Benner, professor i forskningspolitik vid Lunds universitet och KTH, har sin tydliga bild av vad svenskt högskolesystem behöver. Det handlar bland annat om bestämda mål specifikt för varje enskild högskola.

Systemet för styrning av forskning och högre utbildning ska läggas om första gången på ett kvartssekel.

Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Hovastronom: I slutet av seklet bor det folk på Mars May 04, 2017

Show notes

Han började som astronom på 1960-talet, när de första beläggen för Big Bang kom. Men Sir Martin Rees ser gärna framåt också. Människor kommer att flytta till Mars, där maskinerna tar över.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sir Martin Rees är professor i astronomi i Cambridge och bär även hederstiteln hovastronom sedan 1995. Han följer med intresse nya upptäckter av exoplaneter och diskussionerna om hur långt den fysiska verkligheten sträcker sig. Och han tror att teknologiska civilisationer är mer långlivade än biologiska.

Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Kärlek – förnuft, känsla eller bara kemi? May 03, 2017

Show notes

Bara ett virrvarr av molekyler i kroppens alla organ – eller en kamp mellan mellan en förnuftig frontallob och en eldig amygdala?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad är egentligen kärlek – detta svettiga, nervösa, oemotståndliga, hemska och samtidigt alldeles fantastiska?

Är det ett slags språk som vi aldrig skulle kunna förstå om vi inte visste vad kärlek är?

Vetenskapsradion går på seminarium och diskuterar kärlek med tre professorer – en kemist, en psykiatriker och en litteraturvetare.

I programmet medverkar Carin Franzén, professor i språk och kultur vid Linköpings universitet, Ulf Ellervik, professor i kemi vid Lunds universitet och Åsa Nilssone, professor emeritus i psykiatri Karolinska institutet

Katarina Sundberg
katarina.sundberg@sverigesradio.se

Flodpärlmusslan får en ny chans May 02, 2017

Show notes

Flodpärlmusslan kan bli flera hundra år och har funnits sedan dinosauriernas tid. Nu är den utrotningshotad. Följ med när odlad pärlmussla för första gången planteras ut i svenskt vatten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ända sedan 1600-talet har vi fiskat flodpärlmussla i Sverige för att få tag på dess inre skatt, den vita pärlan. Men pärlfisket och utrensning av bäckar för flottning av timmer har gjort pärlmusslan utrotningshotad. Pärlmusslan är hotad i hela sitt utbredningsområde i Europa, på flera håll utdöd.

Det största problemet nu är att det i stort sett bara finns gamla musslor kvar i de svenska bestånden. Jord- och skogsbruk slammar igen botten på bäcken och gör det svårt för unga musslor att överleva. Därför krävs nya naturvårdsåtgärder.

I programmet möter vi Niklas Wenngström, biolog vid sportfiskarna och doktorand vid Göteborgs universitet, Mattias Larsson, biolog vid Sportfiskarna och Lennart Henriksson, ekolog och musselexpert.

Missa inte detta radiofynd: Pärlfiske på 1940-talet

Niklas Zachrisson
niklas.zachrisson@sverigesradio.se

Spår av dna avslöjar fiskar (R) May 01, 2017

Show notes

Nu börjar biologer att utforska möjligheterna att hålla koll på naturen genom att använda samma metoder som kriminaltekniker. Det handlar om att hitta små spår av dna från djur, svampar och växter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Dna sprids där en levande organism uppehåller sig, och det har polisen har använt sig av länge i sina brottsplatsundersökningar. Men nu har även forskare börjat använda sig av dna för att exempelvis söka spår av förmänniskor i gamla grottor.

Men för biologernas del handlar det i stället om att leta efter det som heter e-dna, berättar fiskeribiologen Patrik Bohman vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Det här är dna som kan renas fram från vattnet, luften eller jorden runt omkring oss, i stället för att plockas ut direkt från en bit av en växt eller en del av ett djur som man är intresserad av.

Tillsammans med genetikern Niclas Gyllenstrand på Naturhistoriska riksmuseet försöker Patrik Bohman ta fram ett fungerande sätt att hitta olika fiskarter, musslor och kräftor med den här metoden. Det enda som de behöver samlas in utomhus är vattenprover som innehåller dna från till exempel fiskfjäll som har lossnat i vattnet.

Programmet sändes första gången den 18 augusti 2015.

Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Related Podcasts

Links

Stay Connected