Vetenskapsradion

Latest Episodes:

Avsaltning löser öarnas vattenbrist Jun 08, 2017

Show notes

Vattenbristen tilltar i Sverige och nu byggs avsaltningsanläggningar för bräckt Östersjövatten stor skala på Öland och Gotland. Men det går åt mycket energi för att genomföra processen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Dagen före midsommarafton invigs Sveriges största avsaltningsverk i Sandvik vid Kalmarsund på norra Öland.

Sedan förra sommaren finns ett avsaltningsverk i Herrvik på östra Gotland och som förser 2000–3000 människor med vatten. I Stockholms skärgård blir det mer vanligt med mindre avsaltningsverk, och vi besöker den lilla ön Rögrund där krogen och vandrarhemmet i många år fått sitt vatten från ett mindre avsaltningsverk, efter att sjövatten trängt in i öns gamla brunn.

I programmet möter ni Kenneth M Persson, vattenforskare vid Lunds universitet, som menar att avsaltning kan vara en viktig del i lösningen av vattenförsörjningen på exempelvis Gotland.

Christian Baresel på miljöinstitutet IVL hade däremot hellre sett andra lösningar än avsaltning som han bland annat menar är för dyrt.

Medverkar gör också Peter Olsson, driftsansvarig vid Vatten Söder Region Gotland och Urban Söderberg, tillsyningsman, Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län.

Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Mats Carlsson-Lénart
vet@sverigesradio.se

Citybanan – en utmaning för ingenjörskonsten Jun 07, 2017

Show notes

Nu är den sex kilometer långa järnvägstunneln under Stockholm klar. Ändå sedan 1871 har det bara funnits två spår genom huvudstaden. Det är därför ett historiskt ögonblick när nu Citybanan invigs i juli.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En utmaning för ingenjörskonsten. Det kan man kalla Citybanan, järnvägsprojektet i Stockholm med en sex kilometer lång tunnel nerborrad under de centrala delarna av staden.

Det tog åtta år och kostade 17 miljarder att bygga, och nu den 10 juli börjar pendeltåg att rulla i ordinarie trafik. Med två nya spår för pendeltågen fördubblas tågkapaciteten.

Att spränga under Centralstationen och tunnelbanorna, att lägga en sänktunnel i Riddarfjärden och att utrusta perrongerna i de två nya pendelstationerna är exempel på den nya teknik som krävts för att genomföra projektet.

I programmet medverkar Kjell-Åke Averstad, projektchef Citybanan Trafikverket, Eva Rådmark Herrder, kommunikationschef på Trafikverket för Citybanan, Lars Pehrsson, projektledare på Trafikverket för Citybanan
Angelica Persson, projektledare på Trafikverket för Citybanan, Per-Eric Metso, projektledare på Trafikverket för Citybanan och Hans Björkman, författare.

Per Gustafsson
per.gustafsson@sverigesradio.se

Antropocen – ny geologisk epok skapad av människan Jun 06, 2017

Show notes

Många forskare hävdar att vi nu lever i antropocen – människans tidsålder. Ingen annan organism har haft så stor påverkan på jorden som vi människor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi kommer att lämna spår efter oss i form av enorma benrester eftersom vi är så många, men även spår av våra städer och byggnader kommer att kunna ses i framtida lagerföljder.

Vår påverkan på klimatet och utdöendet av andra arter kommer också att kunna analyseras av framtida geologer.
Det menar paleontologen Vivi Vajda, vid Naturhistoriska riksmuseet, geologen Mark Johnson vid Göteborgs universitet, och miljöforskaren Johan Rockström vid Stockholm Resilience Center, Stockholms universitet.

Programmet är en repris från den 13 januari 2017.

Joacim Lindwall
vet@sverigesradio.se

Vi blir allt mindre överens om fakta Jun 05, 2017

Show notes

Det är inte bara det politiska landskapet som blir mer polariserat. Amerikansk forskning visar nu att också våra uppfattningar om hur världen faktiskt ser ut blir mer polariserade.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Grupptillhörighet och känslor är viktiga för vilken kunskap vi tar till oss eller slår ifrån oss, oavsett vad det finns för belägg för påståendena. Vad beror det på och vad kan vi göra åt det?

Vetandets värld möter Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi i ett samtal om faktaresistens, faktapolarisering och synen på kunskap.

Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

USA:s vägval – en ödesfråga för klimatet Jun 02, 2017

Show notes

President Donald Trump har lämnat sitt besked om att USA lämnar FN:s klimatsamarbete. Vad händer med den globala uppvärmningen efter USA:s vägval om klimatet?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Inte ens utsläppsminskningarna i Parisavtalet räcker för att den globala uppvärmningen ska bli lägre än två grader. Växer de fossilfria energislagen tillräckligt snabbt för att hejda uppvärmningen? Och hur kommer USA:s beslut att påverka FN:s klimatförhandlingar framöver?

Enligt klimatforskarna behöver alla fossila bränslen ha fasats ut till år 2050. I studion medverkar Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet, Anders Turesson, tidigare klimatförhandlare för Sverige och Thina Saltvedt, oljeanalytiker vid Nordea.

Vetandets värld sänder direkt. Programledare är Marie-Louise Kristola.

Lyssningstips: Klimatavtalet som står på spel

Klimatavtalet som står på spel Jun 01, 2017

Show notes

Ikväll väntas president Donald Trump ge ett besked om USA ska lämna klimatavtalet från 2015 som skrivits under av nästan 200 länder. Men vad innebär det här avtalet egentligen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

USA väntas dra sig ur Parisavtalet om klimatet. Vad innebar egentligen det avtalet? Hur hänger det ihop med Kyotoavtalet från 1997?

Och vad är det speciellt vi ska lyssna efter när det viktiga beskedet kommer från USA ikväll, om hur landet nu ställer sig till klimatavtalet?

Vetandets värld pratar klimat med Mathias Fridahl, klimatförhandlingsforskare vid Linköpings universitet.

Programledare är Camilla Widebeck

Råttan med superkrafter May 31, 2017

Show notes

Föreställ dig att leva tio gånger längre än andra, ha en kropp som inte åldras och dessutom vara immun mot cancer och demens. Det är den penisliknande nakenråttans verklighet. Vad kan vi lära av den?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nakenråttan som främst finns i Etiopien lever i stora kolonier under marken. Det är det enda djur vi känner till som lever i en insektsliknade hierarki, med en drottning som föder all avkomma. Nakenråttan är också det enda kända kallblodiga däggdjur man stött på.

Forskare häpnar inför nakenråttans unika förmåga att stå emot sjukdomar och åldrande. De vet i dagsläget inte ens vad den dör av. När nakenråttor i fångenskap dött har man vid obduktion inte hittat något fel på dem. De visar inga tecken på hjärt- eller kärlsjukdom, tumörer eller demens.

Förhoppningen är att forskning på nakenråttan ska kunna bidra till bättre behandlingsmetoder för cancer, demens och stroke. Det finns även en förhoppning att råttan ska ge ledtrådar till hur vi människor kan leva längre.

I programmet hör du Ewan Smith, forskare i farmakologi vid University of Cambridge, Hans-Gustaf Ljunggren, professor i infektionsmedicin Karolinska institutet, Pär Nilsson, forskarassistent i neurobiologi vid Karolinska institutet, Vera Grublonova, professor i biologi vid University of Rochester New York, Gary Lewin, professor i molekylär fysiologi Max-Delbrück Center och Jonas Wahlström, Skansenakvariet.

Joel Eidering
vet@sverigesradio.se

Vad är det som sliter isär universum? May 30, 2017

Show notes

Vad är den så kallade mörka energi, som sliter isär vårt universum och får den att expandera allt snabbare? Det har fysiker undrat i decennier. Nu föreslår en studie att den kanske inte existerar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sedan Big Bang, den stora explosionen som skapade universum för 13,8 miljarder år sedan, har rymden expanderat, och det i en allt snabbare takt.

Den mystiska frånstötande kraft som ligger bakom upptar så mycket som 70 procent av universums innehåll, och den kallas mörk energi.

Men 20 år efter upptäckten av universums accelererande expansion, vet forskarna fortfarande inte vad mörk energi är för något.

Nu har ett ungerskt forskarteam publicerat en kontroversiell studie som påstår att mörk energi inte behövs om man gör beräkningarna på ett mer detaljerat sätt. István Szapudi, doktor i astrofysik vid universitetet i Hawaii, är en av forskarna
bakom studien.

En av skeptikerna till den är Nobelpristagaren i fysik år 2011 Adam Riess. Han är en av dem som satte igång sökandet efter den mörka energin på 1990-talet.

I programmet medverkar också Stephen Feeney, doktor i astrofysik vid Simons Center for Computational Astrophysics på Manhattan i New York, Ethan Vishnia, chefredaktör för USA:s nationella tidskrift i astrofysik och professor vid Johns Hopkins universitet i Baltimore Maryland.

Julia Lundkvist
vet@sverigesradio.se

Psykosen och vetenskapen – en serie om hopp och svek May 29, 2017

Show notes

Specialpodden innehåller tre program som granskar vården av unga med nydebuterad psykos. Serien tar sitt avstamp i Sverige och blickar sedan ut mot våra grannländer och Kanada.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Omkring 1000 personer, varav de flesta är unga, drabbas årligen av psykossjukdom i Sverige.

Forskning visar att ett tidigt ingripande av sjukvården kan vara avgörande för att minska risken för att en förstagångspsykos utvecklas till schizofreni och andra långvariga psykossjukdomar, men i Sverige kan drabbade få vänta länge.

I seriens tre delar uppmärksammar Vetenskapsradion bristerna i den svenska vården och besöker Danmark, Norge och Kanada som alla med framgång har tillämpat de senaste vetenskapliga rönen om psykossjukvård.

Reportrar är Annika Östman, Per Gustafsson och
Johan Bergendorff

Är bokens saga slut? May 29, 2017

Show notes

Det ser mörkt ut för den som vill producera boktimmer. Det finns bara ett sågverk i Skåne som sågar bok för tillverkning av whiskeykorkar. Och varför dör ekarna?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De flesta bokträd kokas idag till pappersmassa. Men boken är skyddad i lag och tillsammans med alla andra lövträd mycket viktig för den biologiska mångfalden.

I programmet, där vi besöker såväl bokskogar som den stora ekskogen på Visingsö, möter vi också skogsforskare som försöker förstå varför stora ekar plötsligt bara dör.

I programmet medverkar Fredrik Ellgren, skogsvaktare på Statens fastighetsverk, Magnus Löf, professor i skogsskötsel på SlU och Anders Ekstrand, lövskogsspecialist på Södra skogsägarna

Tomas Lindberg
vet@sverigesradio.se

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Related Podcasts

Links

Stay Connected

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Vetenskapsradion

Related Podcasts

1

2

3

4

5

6