TopPodcast.com
Menu
  • Home
  • Top Charts
  • Top Networks
  • Top Apps
  • Top Independents
  • Top Podfluencers
  • Top Picks
    • Top Business Podcasts
    • Top True Crime Podcasts
    • Top Finance Podcasts
    • Top Comedy Podcasts
    • Top Music Podcasts
    • Top Womens Podcasts
    • Top Kids Podcasts
    • Top Sports Podcasts
    • Top News Podcasts
    • Top Tech Podcasts
    • Top Crypto Podcasts
    • Top Entrepreneurial Podcasts
    • Top Fantasy Sports Podcasts
    • Top Political Podcasts
    • Top Science Podcasts
    • Top Self Help Podcasts
    • Top Sports Betting Podcasts
    • Top Stocks Podcasts
  • Podcast News
  • About Us
  • Podcast Advertising
  • Contact
Not in our directory?
Add Show Here
Podcast Equipment
Center

toppodcastlogoOur TOPPODCAST Picks

  • Comedy
  • Crypto
  • Sports
  • News
  • Politics
  • True Crime
  • Business
  • Finance

Follow Us

toppodcastlogoStay Connected

    View Top 200 Chart
    Back to Rankings Page
    Science & Medicine

    Vetenskapsradion

    Poddar och fördjupning om vetenskap. 20 minuter – varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
    Ansvarig utgivare: Jenny Gustafsson

    Advertise
    • Apple Podcasts
    • Google Play
    • Spotify

    Latest Episodes:
    Avlagda trasor blir helt nya plagg May 26, 2017
    Show notes

    Nya metoder för att återvinna textilier håller nu på att tas fram. Och det kan behövas. Textilindustrin är en av världens mest förorenande branscher som kräver stora mängder av råvaror och vatten.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Det kan gå åt uppemot 29 000 liter vatten för att producera ett kilo ny textil. Dessutom använder textilbranschen tusentals kemikalier i produktionen av våra nya plagg.

    Hur ska våra kläder och hemtextilier bli mer miljövänliga? Det frågar sig nu en rad myndigheter, företag och forskare. Och bara i Sverige sjösätts nu en rad projekt som syftar till att öka vår textilåtervinning.

    Det handlar om att riva eller lösa upp gamla plagg och skapa helt nya produkter. I programmet besöker vi en kommande fabrik för återvinning av bomull i Kristinehamn och en pilotanläggning för automatiserad textilsortering i Avesta.
    Medverkande är Maria Elander, projektledare för SIPTex på Svenska Miljöinstitutet, Yvonne Augustsson, handläggare på Naturvårdsverket och sakkunnig på textilier, Mikael Ternström, platschef på företaget Re:newcell och Mattias Jonsson, vd för Re:newcell.

    Stefan Nordberg
    stefan.nordberg@sverigesradio.se


    Hela havet stormar på kontoret (R) May 25, 2017
    Show notes

    Flexkontor är en stark trend inom arbetslivet. När allt finns i datorn behöver vi inget eget skrivbord. Nu menar vissa forskare att vi borde flytta ut kontoret i naturen. För vår hälsas skull.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    För 10-15 år sedan revs väggarna till det egna kontoret. Då svepte en våg av öppna kontorslandskap fram. Nu försvinner även det egna skrivbordet. Vart tar vi vägen då?

    Och hur påverkar det vår kreativitet och vår hälsa att inte ha en egen arbetsplats?

    Vi besöker en arbetsplats där man bytte kontorshavet mot hela havet stormar.

    Experterna Christina Bodin Danielsson, arkitekt och expert på kontorsmiljöer, KTH, och Susanna Toivanen, docent i sociologi vid Stockholms universitet pratar om fördelar och nackdelar med flexkontor.
    I programmet medverkar också Helene Svensson, webbredaktör, Svensk Byggtjänst, Urban Månsson, vd Svensk Byggtjänst.

    Programmet sändes första gången den 22 november 2016.

    Thomas Heldmark
    vet@sverigesradio.se


    Det går att bli frisk efter en psykos May 24, 2017
    Show notes

    Det fanns en väg tillbaka för Glenda Schroeder som drabbades av en psykos som ung. Även Socialstyrelsens kommande riktlinjer för psykosvård lyfter möjligheten att bli frisk efter en psykos.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    I Kanada är Glenda Schroeder jätteglad över att hennes mamma snabbt tog henne till sjukhus när hon fick en psykos i samband att hon tog kokain och metaamfetamin.

    Psykiatriprofessorn Donald Addington konstaterar att det inte behövs mer forskning för att Sverige ska kunna införa effektivare vård, utan att man i stället kan planka av forskningsresultat med vårdlösningar från Danmark, Norge, Storbritannien, Australien, Kanada, USA och Italien.

    David McDaid vid London School of Economics har utrett vilken vård är ekonomiskt lönsamt för dem med förstagångspsykos. Det visar sig att samhället kan tjäna pengar på om insatserna görs snabbt.

    Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare på Sveriges kommuner och landsting, menar att psykiatrin har varit för dålig på att visa att det är kombinationsbehandlingar som behövs vid psykoser, precis på samma sätt som det är självklart med kombinationsbehandlingar vid cancer. Men inom psykiatrin menar hon att den medicinska behandlingen inte bara är läkemedel utan även psykosociala insatser.

    På Socialstyrelsen jobbar man nu intensivt med nya nationella riktlinjer för psykosvård. Utredaren Sofia von Malortie konstaterar att de vetenskapliga bevisen nu har stärkts för att det går att bli frisk efter en psykos. Personer med förstagångspsykos kan börja plugga eller komma i arbete i högre utsträckning om de också får snabb och intensiv vård.

    I programmet hör du också Peter, revisor i Danmark som tillfrisknat efter en psykos.

    Lyssna på fler avsnitt av Psykosen och vetenskapen – en serie om hopp och svek:
    Del 1: Ung med psykos – vilken vård väntar?
    Del 2: Intensiv satsning på unga med psykos i Danmark och Norge

    Reportrar: Johan Bergendorff
    johan.bergendorff@sverigesradio.se

    Annika Östman
    annika.ostman@sverigesradio.se

    Per Gustafsson
    vet@sverigesradio.se


    Så blev psykosvården en framgång för våra grannländer May 23, 2017
    Show notes

    Peter i Danmark var 16 år när han började höra otäcka röster. Efter en tid fick han intensiv behandling som tog honom tillbaka till en fungerande vardag. Ännu snabbare vård ges i Stavanger i Norge.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    När Peter i Köpenhamn blev sjuk uppmanade röster inom honom att han skulle resa sig upp, gå ut ur klassrummet och kasta sig framför bilar eller utför broar.

    När han till sist blev inlagd på en psykiatrisk avdelning vågade han inte berätta om alla rösterna han hörde. Efter en tid fick han kontakt med forskningsprojektet Opus. Då ändrades allt.

    Där jobbar man flexibelt med många kompetenser i teamet och Peter fick möjlighet att bolla alla olika typer av problem som kunde dyka upp. Han fick hopp inför framtiden och kunde lära sig att hantera sin situation.
    Opus finns nu över hela Danmark med 23 mottagningar. Det gör att Danmark har den bästa täckningen i världen för att ge intensiv psykosvård, menar psykiatriprofessorn och forskningsledaren Merete Nordentoft, som startade Opus.

    Även i Stavanger i Norge har forskare och behandlare drivit ett särskilt projekt för att nå unga som löper risk att utveckla psykos. Det kallas Tips-projektet eftersom det finns en tipstelefon dit drabbade kan ringa.
    I Norge har kampanjerna gett goda resultat. Från symtom till vård går det bara en månad. Det har resulterat i att dubbelt så många är helt friska efter tio år jämfört med städer där man inte agerat lika snabbt.
    I programmet medverkar även Marianne Melau, forskare som utvärderat vad som hänt när Opus gått från forskningsprojekt till spridd behandling över hela landet, Inge Joa, chef för Tips-projektet, Jan Olav Johannessen, psykiatriprofessor vid Stavangers universitetssjukhus, Wenche Ten Velden Hegelstad, forskare, Tipsprojektet, Jone Björnstad, psykolog, Tips-projektet.

    Programmet ingår i "Psykoserna och vetenskapen - en serie om hopp och svek". Har du egna erfarenhet av psykosvården? Berätta gärna på sociala medier under #diagospsykos eller mejla oss på vet@sverigesradio.se

    Reportar: Per Gustafsson och Annika Östman
    annika.ostman@sverigesradio.se


    Ung med psykos – vilken vård väntar? May 22, 2017
    Show notes

    En snabb och intensiv behandling av unga med psykos hjälper, visar forskning. Men i Sverige finns få specialistmottagningar som kan ge den vård som vetenskapen föreslår. Varför är det så?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    I Sverige drabbas årligen fler än 1 000 personer av en psykos för första gången. Många av dem är unga.

    Om rätt vård ges snabbt minskar risken för traumatiska upplevelser i samband med psykosen. Risken att få upprepade psykoser, något som kan leda till schizofreni, minskar också.

    Men enligt tolv experter saknas en systematisk vård för unga psykosdrabbade på flera håll i Sverige.

    En av kritikerna är genetikprofessorn Martin Schalling som är ordförande i Psykiatrifonden. Han menar att den svenska psykosvården inte följer den övertygande vetenskap som finns på området.

    Men samtidigt är det svårt att få en överblick av hur vården bedrivs i Sverige eftersom Sveriges kommuner och landsting inte vet exakt hur många specialistmottagningar som finns. Det lär dessutom dröja flera år innan patientregistret kan ge en bättre bild, säger utredaren Sofia von Malortie.

    I programmet möter vi också filmregissören Suzanne Osten som berättar hur det var att ha en mamma som var schizofren.

    Pebbles Karlsson Ambrose, bloggare och författare berättar hur hon hade svårt att få hjälp när hon födde sitt andra barn och fick en amnings- och förlossningspsykos.

    Medverkar gör också Maria Mattsson, forskare och enhetschef på Mottagning nydebuterade psykossjukdomar inom Norra Stockholms Psykiatri.

    Har du som lyssnar egen erfarenhet av psykosvården i Sverige? Eller är du anhörig? Berätta om dina upplevelser på sociala medier under #diagnospsykos eller mejla oss på vet@sverigesradio.se

    Reportrar: Annika Östman och Per Gustafsson
    annika.ostman@sverigesradio.se


    Fest eller panik – så hanterar vi ett tågstopp May 19, 2017
    Show notes

    Ett strömlöst tåg utan ljus, ventilation, information och toaletter. Hur reagerar vi som individer och som grupp när vi drabbas av något oväntat och obehagligt?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Med utgångspunkt i händelsen med tågstoppet den 10-11 maj funderar vår reporter, som befann sig ombord, hur vi människor reagerar i krissituationer. Hur kommer det sig att några ordnar fest och andra är på gränsen till panik?

    Vi reder det här med hjälp av Ingegerd Wirtberg, docent i psykologi vid Lunds universitet och beteendevetaren Björn Nilsson, pensionerad lektor i socialpsykologi vid Göteborgs universitet och högskolan i Skövde.

    Ylva Carlqvist Warnborg
    vet@sverigesradio.se


    Resistent tuberkulos ett växande hot May 18, 2017
    Show notes

    Världshälsoorganisationen WHO har som mål att ingen ska smittas med tuberkulos år 2035. Men nu dör varje år 1,8 miljoner människor i sjukdomen, och i länder som Ryssland och Indien ökar resistent TBC.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    I en ny vetenskaplig rapport i medicintidskriften Lancet Infectious diseases har ett ett internationellt forskarlag kommit fram till att om 20 år kommer en tredjedel av alla TBC-sjuka i Ryssland ha resistent tuberkulos, där vanliga billiga mediciner inte längre hjälper.

    I Vetandets värld ger Sveriges Radios globala hälsokorrespondent en lägesrapport för tuberkulosen, resistensen och medicinerna.

    I programmet medverkar Jan Bellbrant, sjuksköterska Karolinska universitetssjukhuset, Batsuh Temulen, tbc-patient Karolinska universitetssjukhuset, Niklas Bergstrand, Läkare utan gränser, Svetlana Prosvirina, tbc-patient i Ryssland, Masoud Dara, tbc-ansvarig på WHO:s Europakontor, Elena Bogorodskaya, högsta ansvariga för tbc-vården i Moskva, Anya Sarang, forskare och ledare för hjälp- och patientorganisationen Andrey Rylkov-stiftelsen i Moskva, Andrei Mariandyshev, professor och tbc-expert i Arkhangelsk i norra Ryssland och WHO-rådgivare, Judith Bruchfeld ochdocent Karolinska universitetssjukhuset.

    Johan Bergendorff
    johan.bergendorff@sverigesradio.se


    Nya skydd på gång mot fästingsjukdomarna May 16, 2017
    Show notes

    Antalet fästingar ökar och de finns nu i nästan hela Sverige. Samtidigt forskas det mer än någonsin om fästingburna sjukdomar och hur vi kan undvika att bli sjuka.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Fästingar finns idag, mer eller mindre, i nästan hela Sverige. Även om risken att bli fästingbiten är relativt stor i vissa områden, är exempelvis risken för att få borrelia, den vanligaste fästingburna sjukdomen, bara två procent.

    Risken för att få den svårare sjukdomen TBE är ännu mycket mindre men i motsats till borrelia saknas behandling för detta virus.

    I programmet medverkar några av forskarna inom EU-projektet Scandtick Innovation som är ett samarbete mellan elva universitet och myndigheter i Skandinavien. Ledare är Per-Eric Lindgren, professor i medicinsk mikrobiologi vid Linköpings universitet.

    Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi vid Sahlgrenska i Göteborg leder utvecklingen av ett antiviralt läkemedel mot TBE medan professorn i biomedicin vid Örebro universitet. Magnus Johansson leder en grupp som utvecklar ett ätbart TBE-vaccin. Rene Bødker från Danmarks Tekniska Universitet tar fram riskkartor för fästingar och fästingburna sjukdomar.

    Mats Carlsson Lénart
    vet@sverigesradio.se


    Sorktänder och hårstrån i vetenskapens tjänst May 16, 2017
    Show notes

    Daniela Kalthoff älskar sorkar. "Gnagare rules the world", slinker det ur henne. Följ med bakom kulisserna hos Naturhistoriska riksmuseet och hör mer om vilken nytta sorken gör för vetenskapen.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Deras tänder är förebilder till självvässande skärverktyg som nu tas fram. Deras hårstrån hjälper forskare att datera fossila jordlager.

    Vattensork och åkersork är mycket mer än trädgårdsmarodörer.

    Daniela Kalthoff är intendent och vetenskapligt ansvarig för däggdjurssamlingen på Naturhistoriska riksmuseet och forskar om sorkar och andra gnagare. Hon önskar att fler uppskattade dessa evolutionärt framgångsrika små djur.

    Ulla de Verdier
    ulla.deverdier@sverigesradio.se


    Torrlagd mosse – både brandbomb och koldioxidkälla May 15, 2017
    Show notes

    Ska torven tas upp ur marken och brännas eller ligga kvar – vilket är bäst för klimatet? Vi möter forskare med olika syn på frågan.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Dikade torvmarker med skog på läcker stora mängder koldioxid. Ska man avverka skogen och bränna upp torven, eller är det bättre att den ligger kvar? Frågan splittrar forskare, men också beslutsfattare.

    Sverige har klassat torven som förnybar medan EU ser den som ett fossilt bränsle. Torvkonjunkturen har gått upp och ner genom åren.

    Vetandets världs reporter Tomas Lindberg tar oss ut på mossarna och in i diskussionen.

    I programmet hör vi Mattias Lundblad, forskare vid institutionen för mark och miljö SLU, Gustaf Granath, forskare vid institutionen för ekologi vid SLU, Sabine Jordan, forskare vid institutionen för mark och miljö SLU, Bo Schönbeck vd Ljungby Energi, Björn Boström, Naturvårdsverket.

    Tomas Lindberg
    vet@sverigesradio.se


    Previous 1 169 170 171 172 173 202 Next

    Related Podcasts

    The Joe Rogan Experience

    1

    The Joe Rogan Experience Comedy
    Casefile True Crime

    2

    Casefile True Crime Games & Hobbies
    Invisibilia

    3

    Invisibilia Personal Journals
    Reply All

    4

    Reply All Games & Hobbies
    Science Vs

    5

    Science Vs Science
    Science Friday

    6

    Science Friday Astronomy
    footer-logo

    Contact Us

    Toll Free: 844-670-7747

    Links

    • Home
    • Top Charts
    • Networks
    • Apps
    • Independents Podcasts
    • Podcast Advertising
    • Podcast News
    • Contact Us
    • About Us
    • Analytics & Insights

    Stay Connected

      Privacy, Terms of Use & Our Code of Ethics Protecting Content Creators Copyrights