Vetenskapsradion

Latest Episodes:

I Tyskland är psykoterapi gratis för alla (R) Jul 06, 2017

Show notes

I Sverige och Tyskland råder olika syn på evidens när det gäller psykoterapi. Det har lett till att tyskarna kan gå i långa psykoterapier på samhällets bekostnad. Studier visar att alla tjänar på det.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Socialstyrelsen lade nyligen fram ett förslag till riktlinjer för behandling av depression och ångest. Det möttes av hård kritik av en rad psykologi- och psykiatri-experter på DN debatt. Förslaget sågades och man föreslog att det görs om i grunden.

Experterna vänder sig bland annat mot förslagets fokus på kognitiv beteendeterapi, KBT. I flera av våra grannländer är man betydligt mer öppen också för andra typer av terapi, som psykodynamisk terapi till exempel.

Psykoterapi är komplicerat att forska om, och olika synsätt finns om hur forskningen bäst ska läggas upp.

I Sverige utvärderas psykoterapi på samma sätt som läkemedel genom randomiserade studier med kontrollgrupp. I Tyskland har man öppnat för andra forskningsupplägg och på så sätt anser man sig bättre fånga effekten av behandlingen.

I programmet medverkar Falk Leichsenring, professor i psykoterapi vid Justus Liebig-universitetet i Giessen och ledamot av Tyska vetenskapsrådet för psykoterapi, Stephan Hau, professor i klinisk psykologi vid Stockholms universitet och Arvid Widenlou Nordmark, enhetschef på Socialstyrelsen.

Programmet är en repris från september 2016.

Thomas Heldmark
vet@sverigesradio.se

Maria Jansson
vet@sverigesradio.se

Norsk regnskog är en skattkammare full med lavar (R) Jul 05, 2017

Show notes

Regnskog finns inte bara i tropikerna utan också på vissa platser i Norge. Och kanske finns det mer att upptäcka om artrikedomen i de här skogarna än vad vi har trott.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De här skogarna finns där fuktigheten håller sig på en tillräckligt hög och jämn nivå hela tiden, exempelvis på vissa platser längs den norska västkusten.

Här finns bland annat gullprikklaven (Pseudocyphellaria crocata) som också finns i Nordamerika. Men det man trott var en enda art i själva kanske kan röra sig om många olika arter, visar genetiska analyser.

I programmet medverkar Håkon Holien, biolog Nord universitet i Steinkjer och Robert Lücking, kurator för kryptogamer vid Berlins botaniska trädgård.

Programmet sändes första gången den 20 september 2016.

Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se

När parasiterna tar över (R) Jul 04, 2017

Show notes

Det finns parasiter som kan ta över sina värddjur och förvandla dem till självmordspiloter. Kanske kan också vårt eget beteende påverkas av parasiter, utan att vi vet om det.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Många parasiter kan få sina värddjur att offra sina liv för att parasiterna ska kunna leva vidare. Fiskar som låter sig slukas av fåglar, råttor som slutar att gömma sig för katter och kräftorna som ger flamingon dess rosa färg är bara några exempel. Men även vi människor kan drabbas. Frågan är hur det påverkar oss?

I programmet medverkar Eva Osterman Lind vid Statens veterinärmedicinska anstalt, Andreas Svensson från Linnéuniversitetet, Antonio Barragan vid Stockholms Universitet samt Birgitta Evengård från Umeå universitet.

Programmet är en repris. Det sändes första gången den 6 oktober 2016.

Tomas Lindblad
vet@sverigesradio.se

Borde vi ha fler parasiter? (R) Jul 03, 2017

Show notes

Vi har ett immunförsvar som har trimmats för att försvara oss mot parasiter under miljontals år. Men i det moderna västerländska samhället har nästan alla parasiter städats bort. Är det bara bra?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vilda djur bär hela tiden på parasiter av många slag, från inälvsmaskar till blodsugare och amöbor. Genom evolutionen har deras immunförsvar utvecklats för att kunna hantera de här besvärliga varelserna. Men det gäller oss människor också.

Följ med på en resa till parasiternas universum för att se hur de styr livet för djur och människor, och hur våra naturliga fiender påverkar oss.

I programmet medverkar Eva Osterman Lind, parasitolog SVA, Lars Råberg, biolog Lunds universitet och Susanne Nylén, parasitforskare Karolinska institutet.

programmet sändes första gången den 27 september 2016.

Tomas Lindblad
vet@sverigesradio.se

Bakterierna styr våra liv (R) Jun 30, 2017

Show notes

Vi har miljarder bakterier inuti oss som påverkar vår hälsa på många olika sätt. De är med och skapar immunförsvaret, gör en del av oss överviktiga och verkar styra hur mycket muskler vi får.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bakterier inuti oss påverkar vår hälsa på många olika sätt. Vi kan helt enkelt inte leva utan dem.

Nu arbetar forskare över hela världen för att avkoda de signaler som bakterierna använder för att påverka oss. Hittar man dem kan bakterierna bli framtidens läkemedel.

I Göteborg undersöks några tusen personer under flera år för att man ska kunna koppla deras bakterieflora till hälsan, och på Karolinska institutet i Stockholm undersöks hur bakterierna påverkar träningsresultat.

Programmet är en repris från juni 2016.

Tomas Lindblad
vet@sverigesradio.se

I programmet medverkar Marianne Quiding-Järbrink, mikrobiolog vid Göteborgs universitet, Sven Pettersson, professor Karolinska institutet och Fredrik Bäckhed, professor Sahlgrenska Akademin, Göteborg

Den levande myren påverkar klimatet (R) Jun 29, 2017

Show notes

Mikroorganismerna och växterna på myrar bidrar till utsläpp och upptag av växthusgaser. Men hur? Det vill forskare som studerar klimatet ta reda på.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi hör ofta om permafrost, det vill säga ständigt frusen mark, som tinar när klimatet blir varmare. Då kan de här områdena släppa ifrån sig mer växthusgaser. Därför är forskarna intresserade av att studera livet på myren mer detaljerat.

Moira Hough från University of Arizona och Joachim Jansen från Stockholms universitet är två av de forskare som har gjort fältarbeten på Stordalsmyren vid Abisko, norr om Kiruna, tillsammans med bland andra fältassistenten Hanna Axén.

Programmet är en repris från den 9 september 2016.

Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se

Kinesisk örtmedicin till alla (R) Jun 28, 2017

Show notes

Kina satsar nu stort på att nå ut med sin traditionella medicin. I tusenåriga recept hoppas man hitta bot för hela världen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hittills har det i Europa och USA varit svår att registrera kinesiska naturmedel som mediciner. I stället säljs de ofta som kosttillskott.

I programmet testar Sveriges Radios globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff brun och besk örthostmedicin och får pulsdiagnos, Linda Westman på Myndigheten för tillväxtanalys Pekingkontor ger sin bild av utmaningarna för Kinas satsningar att sprida sina läkeörter, Jin Hongli och professor Liang Xinmiao på Dalian Institute of Chemical Physiscs, går igenom alla föreningar och viktiga molekyler i de 500 vanligaste läkeörterna och djuren för att bygga en stor databas för läkemedelsforskning.

Professor Vladimir Katanaev vid universitetet i Lausanne söker nya cancermediciner i databasen.

Programmet sändes första gången den 8 september 2016.

Johan Bergendorff
johan.bergendorff@sverigesradio.se

Sakernas internet – människan som teknikens marionett? (R) Jun 27, 2017

Show notes

"Sakernas internet" innebär att uppkopplade ting ständigt kommunicerar med varandra – och om oss – utan att vi själva har kontroll.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Självkörande bilar. Uppkopplade skor. Tandborsten som ser till att du får fina tänder. Men är kommunicerande prylar egentligen en bekvämlighetsfälla som tar i från oss utmaningar och stimulans? Jan Nolin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid högskolan i Borås, saknar ett humanistiskt och kritiskt reflekterande kring vart vi är på väg.

I Vetandets värld ger han sitt perspektiv på den snabba teknologiska utvecklingen. Vem styr våra liv och gör våra val?

Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sverigesradio.se

Bin dansar sig till beslut (R) Jun 26, 2017

Show notes

Bin kan lära sig saker och dela med sig av kunskap. De kan dela erfarenheter om bra matplatser och fatta beslut om boplats. Detta trots att bins hjärna är ungefär lika stor som ett knappnålshuvud.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bikupan är ett väl organiserat samhälle som bygger på fördelning av arbete, förmåga att lära sig saker och kommunikation. Hur den kommunikationen går till har intresserat forskare länge.

Professor Koos Biesmeijer från Naturalis Biodiversitycenter i Holland berättar i programmet om hur bina kommunicerar med dans i en alldeles mörk kupa. Dansen används också vid livsavgörande beslut när bina svärmar och skaffar sig en ny bostad. Då har de en slags automatiserad process för att fatta ett gemensamt beslut som nästan alltid leder till att bina väljer bästa möjliga bostad.

Biodlaren och bitillsyningsmannen Lennart Grahn låter reportern Therese Forsberg följa med på besök i en kupa utanför Piteå. Han berättar om utkastarna som vaktar i entrén så att inga obehöriga tar sig in och stjäl av honungen.

Programmet är en repris från juni 2016.

Therese Forsberg
vet@sverigesradio.se

I programmet nämns att 300 kilo honung produceras i ett bisamhälle under en sommar. Siffran gäller total produktion. Den mesta honungen som produceras konsumeras av bina själva. De använder den till bland annat uppvärmning. En normal skörd ligger på 25 kilo per år. Källa: "Buzz about bees" av Jurgen Tautz.

Fågeläggets resa mot kläckning Jun 23, 2017

Show notes

Fågelägg kommer i olika storlekar, former och färger. Men hur går det till när ett ägg bildas?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Sverige häckar uppskattningsvis 50-70 miljoner fågelpar. En sädesärla lägger vita ägg. En koltrast blågröna. En järnsparv turkosa. Men oavsett äggets färg har de börjat som gulor, fått vita och skal i honans äggledare.
Skalet ska vara så tunt att kycklingen kan andas genom det, så tjockt att det bär ruvande föräldrar, så tunt att kycklingen kan ta sig ut med sin äggtand på näbben.
Hur länge kan till exempel spermier lagras hos en hona? Hur går det till när gulan får sin vita? Och var i fågelns äggledare bildas skalet? Det reder vi ut i dagens Vetandets värld.

I programmet medverkar Tage Vahlberg, fältornitolog i Malmköping, Lena Holm, docent SLU i Uppsala, Per Ericson, professor vid Naturhistoriska riksmuseet och Hans Sjögren, naturvetenskaplig illustratör i Stockholm.

Staffan Forssell
vet@sverigesradio.se

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Related Podcasts

Links

Stay Connected