Vetenskapsradion

Latest Episodes:

Nya skydd på gång mot fästingsjukdomarna (R) Jul 20, 2017

Show notes

Antalet fästingar ökar och de finns nu i nästan hela Sverige. Samtidigt forskas det mer än någonsin om fästingburna sjukdomar och hur vi kan undvika att bli sjuka.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fästingar finns idag, mer eller mindre, i nästan hela Sverige. Även om risken att bli fästingbiten är relativt stor i vissa områden, är exempelvis risken för att få borrelia, den vanligaste fästingburna sjukdomen, bara två procent.

Risken för att få den svårare sjukdomen TBE är ännu mycket mindre men i motsats till borrelia saknas behandling för detta virus.

I programmet medverkar några av forskarna inom EU-projektet Scandtick Innovation som är ett samarbete mellan elva universitet och myndigheter i Skandinavien. Ledare är Per-Eric Lindgren, professor i medicinsk mikrobiologi vid Linköpings universitet.

Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi vid Sahlgrenska i Göteborg leder utvecklingen av ett antiviralt läkemedel mot TBE medan professorn i biomedicin vid Örebro universitet. Magnus Johansson leder en grupp som utvecklar ett ätbart TBE-vaccin. Rene Bødker från Danmarks Tekniska Universitet tar fram riskkartor för fästingar och fästingburna sjukdomar.

Programmet är en repris från den 17 maj 2017.

Mats Carlsson Lénart
vet@sverigesradio.se

Där eldringen är som intensivast (R) Jul 19, 2017

Show notes

Alaskas stillahavskust är ett av jordens mest vulkan- och jordbävningstäta områden. Där gör forskarna hela tiden nya rön om dessa otämjbara naturkrafter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi besöker Alaskas vulkanobservatorium vid University of Alaska Fairbanks (UAF) där även de minsta jordskalv diskuteras eftersom de kan handla om tecken på ett förestående vulkanutbrott.

Möt forskarna Jeff Freymueller, professor i geofysik och David Fee, professor i vulkanologi vars specialitet är att lyssna på vulkanernas lågfrekventa ljud. Det kan ge viktig information om pågående utbrott i ett av världens mest vulkantäta områden.

Programmet sändes första gången den 19 oktober 2016.

Mats Carlsson-Lénart
vet@sverigesradio.se

Kan hudceller bli ett barn? (R) Jul 18, 2017

Show notes

Nobelpristagaren Shinya Yamanaka upptäckte att hudceller kunde backas till stamceller. Men han tycker att det är alldeles för tidigt att skapa barn av dessa ursprungsceller.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det var för tio år sedan om den japanske forskaren Shinya Yamanaka upptäckte hur man kunde omprogrammera hudceller till att bli stamceller, ett slags ursprungsceller som kan utvecklas till att bli nästan vad som helst.

Sedan dess har fältet med det som kallas iPS-celler, inducerade pluripotenta stamceller, utvecklats intensivt.

För två år sedan gjordes den hittills enda operationen med de backade hudcellerna, som då delvis kunde reparera ett öga hos en patient som drabbats av den vanliga ögonsjukdomen makula degeneration.

I höstas producerades de första musungarna utifrån hudceller från möss.

I våras kom det första resultatet om hur man med hjälp av de här cellerna har kunnat odla mänskliga celler i grisar.

Men frågan är om man i framtiden ska odla människoorgan i grisar för organdonation? Eller skapa barn från mänsklig hudceller.

I programmet som sändes första gången den 3 februari 2017 medverkar Shinya Yamanaka, nobelpristagare i medicin 2012 och chef för CIRA-institutet i Kyoto, Misao Fujita, bioetiker vid CIRA-institutet i Kyoto och Masayo Takahashi, ögonläkare i Kobe.

Annika Östman
annika.ostman@sverigesradio.se

Brist på bakterier kan göra oss sjuka (R) Jul 17, 2017

Show notes

Vi misshandlar våra egna nyttiga bakterier och många sjukdomar beror på för mycket antibiotika, överdriven hygien och ensidig kost. Det menar den amerikanske forskaren Martin Blaser.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fetma, diabetes, astma och allergier är sjukdomar som ökat starkt under de senaste årtiondena.

Den viktigaste orsaken är att vi förändrat vår inre bakterieflora, säger Martin Blaser som är mikrobiolog vid New York University. Med antibiotika, ensidig kost och överdriven hygien har vi lyckats minska mångfalden bland de nyttiga bakterierna i kroppen, anser han.

Vårt mikrobiom, en samling bakterier på över två kilo, kan till och med påverka risken för cancer, tror Blaser.

I programmet medverkar Martin Blaser, professor mikrobiologi vid New York University, Thomas Greiner, forskare vid Wallenberglaboratoriet vid Sahlgrenska i Göteborg, Jonas Ludvigsson, professor i epidemiologi vid Karolinska institutet och överläkare i pediatrik vid Örebro universitetssjukhus.

Boken som nämns i programmet heter Maktlös Medicin av Martin Blaser.

Programmet är en repris från den 29 november 2016.

Tomas Lindblad
vet@sverigesradio.se

Evolutionens stora steg: Varför finns sexualitet? (R) Jul 14, 2017

Show notes

Blommor, bin och sjungande fåglar – det märks ständigt att djur och växter håller på med sex. Men hur har detta magiska trick kunnat uppstå? Vi undersöker ett av evolutionens stora steg.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Genetikern Bengt Olle Bengtsson vid Lunds universitet berättar att han hånskrattar åt maskrosorna i trädgården. De är asexuella arter som är dömda att dö ut förr eller senare. Han beskriver hur sexuell förökning gav helt nya möjligheter till livet när det uppstod för mer än en miljard år sedan.

Evolutionsbiologen Jessica Abbott vid Lunds universitet undersöker tillsammans med sina doktorander Anna Norden och Katrine Lund-Hansen hur olika kön kan uppkomma ute i naturen. De tittar också på de genetiska konflikterna mellan hanar och honor och vilka konsekvenser det får för livets utveckling.

Programmet är en repris och sändes första gången den 21 september 2016.

Detta är del två i en serie om evolutionens stora steg. Första delen handlade om hur djur uppstod. Tredje delen handlar om hur det kom sig att dinosaurierna blev fåglar.

Torill Kornfeldt
vet@sverigesradio.se

Konstgjort blod ska rädda liv (R) Jul 13, 2017

Show notes

Tillgången på blod är nödvändig för en fungerande sjukvård. Men trots det blir det ofta brist på blod. Nu försöker forskare göra konstgjort blod av hud, av bakterier och av genmodifierade växter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Lund har forskarna Johan Flygare och Sandra Capellera hittat fyra gener, som kan omvandla vanliga hudceller till röda blodkroppar. Nu odlar de blod på labbet och provar på möss.

Flera forskare i världen försöker göra konstgjort för att komplettera blodgivare. En teknik som kan spela en stor roll i framtidens sjukvård, menar Martin L Olsson, professor i Transfusionsmedicin.

I ett annat projekt i Lund använder biokemisten Nélida Leiva Eriksson och professorn i växtförädling Li-Hua Zhu växternas "blod" för att skapa framtidens blodersättningsmedel.

Programmet är en repris från 21 november 2016.

Olof Peterson
vet@sverigesradio.se

Singapore – forskningstopp med munkavle (R) Jul 12, 2017

Show notes

Singapore har etablerat sig som ett av världens mest framgångsrika forskningsländer. Ulrika Björkstén tar reda på vad som ligger bakom framgången för ett land med starkt begränsad yttrandefrihet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Förolämpar man landet och dess regering ligger man kanske inte så bra till. Det konstaterar den svenska forskaren Bo Liedberg, professor i materialvetenskap verksam vi det framgångsrika Nanyang Technological University i Singapore. Man får acceptera att man är gäst i ett land med en annan kultur och ett annat sätt att leda sitt land, menar han.

Inte heller Bertil Andersson, som är rektor för samma universitet, beskriver den begränsade yttrandefriheten som ett problem.

Det gör däremot Jolovan Wham och Chong Kai Xiong, som är aktiva i Singapores människorättsrörelse.

Programmet sändes första gången i december 2016.

Ulrika Björkstén
ulrika.bjorksten@sverigesradio.se

Här undersöks sjöars nyanser av brunt (R) Jul 11, 2017

Show notes

Vattnet i många sjöar har blivit brunare de senaste decennierna. Forskare studerar nu vad det kan få för effekter. För att få mer uppgifter om sjöarnas brunhet har de också fått hjälp av skolelever.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Högstadieelever från Thunmanskolan i Knivsta berättar att de har uppskattat sjön Valloxens färg, mätt temperaturer, vattendjup, pH-värde och skickat in vattenprover till forskarna. Nästan 250 skolklasser i Sverige har deltagit i projektet.
Gesa Weyhenmeyer, som är professor vid institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet, berättar att elevernas mätningar och prover kan ge värdefull kompletterande information till forskningen.

Hon är intresserad av att ta reda på mer om hur olika sorts molekyler av humusämnen påverkar sådant som dricksvattenkvalitet och förekomst av fisk. Humusämnen är de molekyler som blir kvar efter nedbrytning av växtdelar och annat dött material, och är det som färgar vattnet brunt.

I programmet som är en repris från den 18 oktober 2016 medverkar Sebastian Ekman, klass 7B Thunmanskolan, Anders Danielsson, klass 7B, Lisa Giswaswa, 7B och Linnea Gustafsson, elev i klass 7B Thunmanskolan, Gesa Weyhenmeyer, professor på Institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet samt Anna Nydahl, doktorand på Institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet.

Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se

Nyttiga virus kan göra dig frisk (R) Jul 10, 2017

Show notes

Virus har ett oförtjänt dåligt rykte. Forskarna upptäcker fler och fler virus och långt ifrån alla är farliga. Tvärtom verkar de nödvändiga för att vi ska hålla oss friska. Men vad gör de i kroppen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Forskningen om virus växer snabbt just nu, och vi står inför en explosion om kunskap om hur betydelsefulla virus är för oss, säger virusforskare.

Vetandets värld dyker ner bland de virus som infiltrerat våra gener och de som döljer sig i vårt inre för att skydda oss mot elaka bakterier.

Virus är nämligen betydligt bättre än sitt rykte, och än så länge har vi bara skrapat på ytan till virusens dolda värld.

I programmet medverkar Britta Wahren, professor klinisk virologi, Karolinska institutet, Tomas Bergström, professor medicinsk mikrobiologi vid Sahlgrenska i Göteborg och Björn Olsen, professor i infektionsmedicin vid Uppsala universitet.

Programmet är en repris från den 23 september 2016.

Tomas Lindblad
vet@sverigesradio.se

Citybanan – en utmaning för ingenjörskonsten (R) Jul 07, 2017

Show notes

Den sex kilometer långa järnvägstunneln under Stockholm är klar. Ända sedan 1871 har det bara funnits två spår genom huvudstaden. Det är därför ett historiskt ögonblick när Citybanan invigs i helgen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En utmaning för ingenjörskonsten. Det kan man kalla Citybanan, järnvägsprojektet i Stockholm med en sex kilometer lång tunnel nerborrad under de centrala delarna av staden.

Det tog åtta år och kostade 17 miljarder att bygga, och nu den 10 juli börjar pendeltåg att rulla i ordinarie trafik. Med två nya spår för pendeltågen fördubblas tågkapaciteten.

Att spränga under Centralstationen och tunnelbanorna, att lägga en sänktunnel i Riddarfjärden och att utrusta perrongerna i de två nya pendelstationerna är exempel på den nya teknik som krävts för att genomföra projektet.

I programmet medverkar Kjell-Åke Averstad, projektchef Citybanan Trafikverket, Eva Rådmark Herrder, kommunikationschef på Trafikverket för Citybanan, Lars Pehrsson, projektledare på Trafikverket för Citybanan
Angelica Persson, projektledare på Trafikverket för Citybanan, Per-Eric Metso, projektledare på Trafikverket för Citybanan och Hans Björkman, författare.

Per Gustafsson
per.gustafsson@sverigesradio.se

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Related Podcasts

Links

Stay Connected