Vetenskapsradion

Latest Episodes:

Babylabbet – forskning bland leksaker, superkrafter och matematisk psykologi (R) Apr 14, 2017

Show notes

Kan bebisar räkna redan när de föds? Och hur reagerar små barn när de plötsligt tilldelas en superkraft? Vi gör ett besök på Uppsala barn- och babylab, där tidiga kognitiva utveckling studeras.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bland färgglada leksaker, tecknade filmer och plingande musik söker forskare svar på hur våra allra yngsta medborgare upplever världen, lär sig nya saker och hanterar nya intryck.

Just nu pågår en stor studie av små barns matematiska förmåga, där resultaten tyder på att man redan mycket tidigt kan träna babyns så kallade nummersystem, förmågan att relatera till antal.

Kanske kan forskningen hjälpa till att fånga upp och underlätta för barn där utvecklingen behöver en liten knuff i rätt riktning.

I programmet medverkar Gustaf Gredebäck, professor i utvecklingspsykologi och föreståndare för Uppsala Barn- och BabyLab, Marcus Lindskog, forskare Institutionen för psykologi, Uppsala universitet, Elin Schröder, doktorand vid institutionen för psykologi, Uppsala universitet.
Larissa, 10 månader med mamma Elena Sciaraffia, deltagare i studie kring barns tidiga matematiska förmåga.

Programmet är en repris från 24 januari 2017.

Katarina Sundberg
katarina.sundberg@sverigesradio.se

Vem var den historiske Jesus? Apr 13, 2017

Show notes

Vem var egentligen den historiske Jesus? Bibelforskarna Cecilia Wassén och Tobias Hägerland har studerat evangelierna med en historievetenskaplig utgångspunkt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Påsken närmar sig och 2,4 miljarder kristna människor uppmärksammar att Jesus blev korsfäst i Jerusalem. Men om man bortser från den religiösa profet som ligger till grund för kristendomen. Vad vet vi egentligen om Jesus som historisk person?

Bibelforskarna Cecilia Wassén från teologiska institutionen i Uppsala och Tobias Hägerland från Centrum för teologi och religionsvetenskap vid Lunds universitet har via de tidigaste källorna om Jesus försökt förstå vem Jesus var som historisk person. Vad säger evangelierna om man tolkar de historievetenskapligt.

Simon Moser
vet@sverigesradio.se

Nu börjar utforskandet av planeterna utanför solsystemet Apr 12, 2017

Show notes

Hittills har forskare hittat 3600 planeter i andra solsystem. Nu kommer tekniken för att ta reda på om det kan finnas liv där.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Allt fler planeter som tycks påminna om jorden hittas därute: Stenplaneter på lagom avstånd från sin stjärna för att det ska kunna finnas flytande vatten på dem, och kanske liv. Nu förbereds teknik för att ta reda på om de har atmosfär runt sig, och om atmosfären i så fall innehåller ämnen som kan skvallra om liv på planetytan.
Vetandets värld har träffat Melvyn Davies vid Lunds universitet, Markus Janson vid Stockholms universitet och Nikolai Piskunov vid Uppsala universitet. Alla är astrofysiker engagerade i sökandet efter levande planeter.

I programmet medverkar också Sir Martin Rees, brittisk hovastronom och professor vid Cambridgeuniversitetet.

Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Hur vi upplever tid kan påverka vårt mående Apr 11, 2017

Show notes

Depression kan göra att man bara ser mörker i dåtiden. Men ett ohälsosamt fokus på dåtiden kanske även är det som leder till depression. Psykologer undersöker nu hur tidsperspektiv påverkar hälsan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Även om forskningen på tidsperspektiv fortfarande är ny finns redan en terapiform som fokuserar på människors syn på tid.

I sin forskning tittar Elisabeth Åström, leg. psykolog och doktorand vid Umeå universitet, på är hur olika perspektiv till tiden påverkar oss. Läggs för mycket fokus på framtiden kan det leda till oro och ångest, medan ett för ensidigt fokus på det förflutna kan orsaka depressioner.

Går det att hjälpa folk genom att skapa balans mellan nutid, dåtid och framtid?

Daniel Nord
vet@sverigesradio.se

Referenser: E. Åström et. al. "Insights into features of anxiety through multiple aspects of psychological time" Journal of Integrative Psychology and Therapeutics. 2014. DOI: 10.7243/2054-4723-2-3.

A. Sircova et. al."A global look at time: A 24-country study of the equivalence of the Zimbardo Time Perspective Inventory" SAGE Open 2014. DOI: 10.1177/2158244013515686

Nudging: Forskningen som ska valla oss mot rätt val Apr 10, 2017

Show notes

Det är känt som nudging men kallas på myndighetssvenska för "beteendeinsatser". Det är ett sätt att påverka våra val, något som stat och företag kan använda för att valla oss mot sina mål.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En utredare från Finansdepartementet vill att Sverige ska följa Storbritanniens exempel och jobba mer systematiskt med "nudging".

Att leda folk med en nudge kan få fler att deklarera i tid men även att söka bidrag de har rätt till.

Mikael Elinder, docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet, menar att nudging redan används och att större statliga beteendeinsatser kan göra ännu mer nytta för medborgarna. Den vanligaste kritiken är att nudging kan upplevas som manipulativt, men Kalle Grill, docent i filosofi vid Umeå universitet, ser även andra bekymmer. Hur blir vår vardag om vi konstant blir vallade med dessa beteendepuffar åt olika håll?

Daniel Nord
vet@sverigesradio.se

Europas största batterifabrik kan hamna i Sverige Apr 07, 2017

Show notes

Europas största batterifabrik planerar byggas i Sverige för att bland annat förse elbilar med batterier. Men hur realistiskt är det att planen blir verklighet?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En eller två miljarder per år. Ja så många litiumjonbatterier ska den gigantiska batterifabriken producera. Målet är att möta fordonsindustrins efterfrågan på billiga batterier. Men än finns fortfarande stora frågetecken. Var fabriken ska ligga, var litiumet ska komma ifrån och exakt vilken typ av batterier som ska tillverkas.

I programmet medverkar Martin Anderlind på projektbolaget Northvolt AB, Kristina Edström, professor i oorganisk kemi vid Uppsala universitet, Andreas Regnell, strategichef på Vattenfall, Björn Mårlid, utvecklingschef på Saft AB och Douglas Almquist, näringslivschef i Oskarshamns kommun.

Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se

Sena uppehållstillstånd bromsar svensk forskning Apr 06, 2017

Show notes

Studenter och forskare har fått problem att jobba och studera, eftersom det tar lång tid att få uppehållstillstånd. Risken finns nu att Sverige hamnar på efterkälken som attraktiv forskningsnation.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Problemet med uppehållstillstånden har uppstått det senaste året och är utbrett över Sveriges lärosäten. På Migrationsverket menar ansvariga att de sena uppehållstillstånden för akademiker inte hör ihop med överbelastning till följd av flyktingkrisen. Detta är ett separat problem som börjat efter allt fler studenter vill studera och forska vid svenska universitet.

Med oss i studion har vi Tina Murray, internationell strateg vid KTH och representant för Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), Hans Abelius, chef för Göteborgs universitets internationella centrum och Cecilia Borin, kvalitetschef på Migrationsverket.

Programledare: Katarina Sundberg
katarina.sundberg@sverigesradio.se

Faraos läkare kunde operera och bota Apr 05, 2017

Show notes

Nya fynd i en svensk utgrävning i Egypten visar att stenbrottsarbetare fått hjälp av läkare med benbrott, för 3500 år sedan. Vi jagar efter Faraodoktorernas hemligheter bland mumier och pyramider.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den svenska arkeologen Maria Nilsson från Lund leder utgrävningarna i Gebel el-Silsila därifrån nästan all sten till de antika templen togs. Hon konstaterar att arbetarna verkar ha varit vid god hälsa tack vare vården de fick.

Arkeologen John Ward berättar att de drack mycket öl och osteologen Rebecca Hodgin har själv testat några faraoniska medicinrecept som funkade.
Egyptologiprofessor Salima Ikram vid det amerikanska universitetet i Kairo anser att grunden för hur dagens läkare undersöker patienter lades redan i det antika Egypten.

I programmet medverkar också Mahmoud El-halwagy, före detta chef för Egyptiska museet i Kairo.

Johan Bergendorff
johan.bergendorff@sverigesradio.se

Klimatet sätter evolutionen på prov Apr 04, 2017

Show notes

Hur bra kan olika organismer anpassa sig till snabba förändringar i miljön? Forskare försöker nu svara på om evolutionen kan hinna med till exempel klimatförändringar så att arter inte dör ut.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I en värld där många arter minskar i antal och flera riskerar att försvinna helt så finns det en del som kanske kommer att klara sig bättre än andra, för att de snabbt kan anpassa sig till nya miljöer.

Kerstin Johannesson är professor i marin ekologi vid Göteborgs universitet, och hon vill ta reda på vilka arter det handlar om och varför de har den här förmågan. Själv forskar hon om strandsnäckor, medan forskarkollegan Emma Berdan tar sig an frågan med hjälp av tångflugor.

Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se

Så simmar magsårsbakterien i din mage Apr 03, 2017

Show notes

Bär du på en av världens vanligaste bakterier - magsårsbakterien? Nu har forskare avslöjat dess simstil i din sura magmiljö. Kanske kan den upptäckten hindra bakterien från att skapa magcancer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den har lett till Nobelpris, magsårsbakterien Helicobacter pylori. Det var 2005 som de australiensiska forskarna Barry Marshall och Robin Warren fick pris för upptäckten att det inte är stress utan en bakterie som orsakar magsår.

Nu har forskare i Umeå fortsatt arbetet för att förstå vad det är som gör att den också i vissa fall kan leda till magcancer.

De har nu kunnat visa den lyckas släppa taget om cellerna i magsäcken i rätt ögonblick för att slippa hamna i det sura magsäckshavet. I stället simmar de tillbaks till nya celler i magsäcken och hakar sig fast där på nytt, och skapar kronisk inflammation.

Thomas Borén, professor i medicinsk kemi är forskningsledaren som kämpat med frågan i över tio år.

Video: Så simmar magsårsbakterien i magen

Annika Östman
annika.ostman@sverigesradio.se

Referens Jeanna A. Bugaytsova et al "Cell Host & Microbe, artikel: Helicobacter pylori adapts to chronic infection and gastric disease via pH-responsive BabA-mediated adherence" 9 mars 2017 Cell Host & Microbe. DOI: 10.1016/j.chom.2017.02.013 .)

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Related Podcasts

Links

Stay Connected