Vetenskapsradion

Latest Episodes:

Lyckad nedfrysning av herr Dubochet Nov 22, 2017

Show notes

Kemipristagaren Jacques Dubochet glömmer aldrig ögonblicket då han lyckades göra det alla trodde var termodynamiskt omöjligt. Ulrika Björkstén har träffat honom i hemmet i Schweiz.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Dubochet lyckades frysa vatten så snabbt att det inte hinner bli till is. För den insatsen får han årets Nobelpris i kemi.

Hur det hela fungerar kan han fortfarande inte förklara, men tekniken han utvecklade har gjort det möjligt att fånga livets minsta beståndsdelar på bild.

Missa inte: Kemipristagare svarar på lyssnarfrågor

Ulrika Björkstén
ulrika.bjorksten@sverigesradio.se

Envisa entusiaster revolutionerade biokemin Nov 21, 2017

Show notes

Kryo-elektronmikroskopet har fått 2017 års Nobelpris i kemi och beskrivs som en revolution inom biokemin. Men vägen till framgång har varit både lång och besvärlig berättar två av nobelpristagarna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är ett gäng envisa entusiaster som ligger bakom kemipriset 2017. Två av dem är kemipristagarna Richard Henderson vid universitetet i engelska Cambridge och Joachim Frank vid Columbiauniversitetet i USA.

De berättar hur kryo-elektronmikroskopin har kunnat gå från ett litet ämnesområde som de flesta inte brydde sig om, till ett forskningsfält där intresset i det närmaste har exploderat nu under de senaste åren.

Metoden med kryoelektronmikroskopi gör att vi kan se de allra finaste detaljerna i stora biologiska molekyler. Till exempel hos de proteiner som sköter de livsviktiga processer som pågår i våra celler.

Forskarna räknar med att metoden ska ge stora möjligheter att ta fram helt nya läkemedel inom allt från cancer till antibiotika som resistenta bakterier inte kan rå på.

Missa inte: Joachim Frank svarar på lyssnarfrågor om kemipriset

Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se

Könsstympning minskar i världen Nov 20, 2017

Show notes

Varje år blir mer än två miljoner flickor omskurna eller könsstympade. Men traditionen minskar sakta. Hur skyndar man på processen? Följ med till Djibouti där omskärerskan lagt ner rakbladet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För 15 år sedan utsattes så gott som samtliga flickor i Djibouti för könsstympning i någon form. Nu är siffran nere på knappt åtta av tio, enligt Unicef. Det verkar vara ett enträget arbete både av kvinnorörelsen i Djibouti och FN och hjälporganisationer som nu börjar bära frukt.

Aicha Shareh har fått ett mikrolån att starta en kiosk istället för att omskära flickor. Mouna 14 år slipper, men blir retad av granntjejerna och Imamen Aden Ibrahimi råder mammor att inte låta könsstympa sina döttrar.

Fathia Omar Hassan leder Unicefs projekt i landet. Vad är effektivaste metoden att få stopp på sedvänjan? Hör överläkare Birgitta Essén som är professor i internationell kvinno- och mödrahälsovård vid Uppsala Universitet.

I programmet hör du också Aden Ibrahimi, imam och Birgitta Essén, professor i internationell kvinno- och mödrahälsovård vid Uppsala universitet.

Vi vill varna känsliga lyssnare för att delar av reportaget kan upplevas som obehagligt.

Johan Bergendorff, Sveriges radios hälsokorrepondent
johan.bergendorff@sverigesradio.se

Kvinnorna syns inte – dags att modernisera historieböckerna? Nov 17, 2017

Show notes

Namngivna kvinnor lyser med sin frånvaro i historieböckerna. Nu höjs ropen för en förändring av den traditionella historiaskrivningen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Cirka 15 procent av personerna som nämns i våra gymnasieelevers historieböcker är kvinnor. Varför är det så och vad spelar det för roll?

Vetandets värld har sänt serien "De historiska kvinnorna" och avslutar med ett samtal om kvinnans roll i historieskrivningen.
Kvinnans ställning har förändrats genom historien och varit olika beroende på vilken del av jorden man tittar på. Men vår historiesyn är präglad av 1800-talet. Då blev historia ett akademiskt ämne, samtidigt industrialiserades Sverige och mannen intog det offentliga rummet. Kvinnan stängdes ute. Nu ställs krav att kvinnornas roll lyfts upp. Bör den traditionella historieskrivningen revideras?

I programmet medverkar Eva Bonde, utgivare tidskriften Historiskan, Joakim Altervall, lärare St Petri gymnasium och Hans Albin Larsson, professor i historia.

Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Växtjakten efter klimatkatastrofen Nov 16, 2017

Show notes

En klimatkatastrof får till följd att den skandinaviska naturen utraderas, alla former av högre liv slås ut. Det här är ingen undergångsprofetia. Det har redan hänt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Istiden som varade i 100 000 år sopade bort den biologiska mångfalden och än idag är den svenska naturen artfattig.

Därför reser nu växtjägare jorden runt för att ta hem nya främmande arter för att öka den biologiska mångfalden i Sverige.

Vetandets värld följer med två svenska växtjägare till det artrika Kaukasus, till bergen i Georgien mitt emellan Svarta havet och Kaspiska havet. Där hittar de träd som kan passa svenska förhållanden.

I programmet möter du Henrik Sjöman, växtjägare Botaniska trädgården Göteborg och SLU, Patrick Bellan, växtjägare SLU, Tinatin Barblishvili/direktör för Nationella botaniska trädgården i Tbilisi.

Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sverigesradio.se

Margaret Hamilton – kvinnan som flög oss till månen Nov 15, 2017

Show notes

Margaret Hamilton trotsade 1960-talets hemmafruideal och blev Apolloprojektets första programmerare. Tack vare hennes mjukvara blev månlandningen möjlig. Samtidigt lade hon grunden för en ny industri.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Margaret Hamilton föddes i Indiana USA 1936. Hon pluggade matte och filosofi. 22 år gammal gifte hon sig. Men hon ville göra mer med sitt liv och kom så småningom att utveckla dataprogram för att flyga människan till månen. Det ledde till överraskande tekniska framsteg, och under senare år har hennes insatser uppmärksammats.

Förutom Ada Lovelace, kvinnan som på 1800-talet skrev vad vi kan benämna som det första datorprogrammet, möter vi få kvinnor inom teknikområdet i våra historieböcker.

Men kvinnor alltid ägnat sig åt teknik, om än inte inom de specialiserade utbildningarna eftersom de länge var stängda för kvinnor. Och många gånger är det anhöriga män som sökt patent för uppfinningar av kvinnor, berättar Boel Berner som är historiker och professor emerita i sociologi vid Linköpings universitet.

Programmet är fjärde delen i serien De historiska kvinnorna.
Del 1 : Hon blev han – och revolutionerade militärsjukvården
Del 2: Kvinnan som skrev världens första roman
Del 3: Drottning Ranavalona – tyrann eller hjältinna

Malin Olofsson
Lo Söllgård
vet@sverigesradio.se

Drottning Ranavalona – tyrann eller hjältinna? Nov 14, 2017

Show notes

Drottning Ranavalona styrde över Madagaskar på 1800-talet. Hon har beskrivits både som en kvinnliga version av Caligula och en smart antikolonial hjältinna. Allt handlar om vem som skriver historien.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Drottning Ranavalona beskrivs som en oerhört grym härskarinna över Madagaskar på 1800-talet. Hon styrde över sin befolknings liv och död. Med stor militär makt lyckades hon hålla kolonialmakten stången och föraktade missionärerna.

Men går den historieskrivningen att lita på när det är missionärerna själva som är källan?

När det kommer till politisk makt är det med få undantag vita män som presenteras i historieböckerna. Kvinnorna är få. Men var de verkligen så få och unika som historieskrivningen visat?

Vetandets värld besöker också Skarhults slott i Skåne och möter slottsfrun Alexandra von Schwerin. När hon började göra efterforskningar uppdagades att kvinnor styrt godset i alla tider.

I programmet medverkar också Stefan Amirell, docent och forskare i historia vid Linnéuniversitetet.

Programmet är tredje delen i Vetandets världs serie "de historiska kvinnorna".

Rättelse: Madagaskar ligger utanför Afrikas östkust, inte västkust som sägs i programmet.

Del 1 : Hon blev han – och revolutionerade militärsjukvården

Del 2: Kvinnan som skrev världens första roman

Malin Olofsson
Lo Söllgård
vet@sverigesradio.se

Kvinnan som skrev världens första roman Nov 13, 2017

Show notes

År 1002 börjar en japansk hovdam, Murasaki Shikibu, skriva en berättelse om prins Genji och alla kvinnor han möter. Vad hon inte vet är att hennes bok långt senare ska klassas som den första romanen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Murasaki skrev sin berättelse för mer än tusen år sedan. Trots det är det nog många i västvärlden som skulle säga att de fått lära sig att det är Cervantes Don Quijote som är den första romanen. Även om den skrevs 600 år senare. Hur kommer det sig?

Följ med till Mursaki Shikibus värld och få en bild av livet vid denna tid i Japan och lyssna till en del av boken som bygger på klassiska kinesiska dikter.

Gunilla Lindberg-Wada, professor emerita i japanologi, berättar om de komplexa karaktärerna som vi möter i Berättelsen om Genji och de målande miljöbeskrivningarna.

Det här är andra delen i serien om de historiska kvinnorna. Här kan du lyssna på del 1: Hon blev han – och revolutionerade militärsjukvården

Malin Olofsson
Lo Söllgård
vet@sverigesradio.se

Hon blev han – och revolutionerade militärsjukvården Nov 10, 2017

Show notes

Som James Barry blev Margareth Bulkley en av tidens medicinska pionjärer. Barry rensade upp i smutsen på militärsjukhusen och utförde även ett unikt kejsarsnitt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På 1800-talet avancerade medicinen inom hygien, bakteriologi och kirurgi. För kvinnor var medicinstudier inte tillåtna.

I hela sitt liv verkade Barry som läkare i den brittiska militärsjukvården. Men Barry hade också kunskap om förlossning och lyckades med något för sin tid unikt – ett kejsarsnitt där både mor och barn överlevde.

Först vid Barrys död avslöjades Barrys biologiska kön. Huruvida det könsöverskridande livet var ett uttryck för en sexuell identitet eller en strategi för att hantera en verklighet där kvinnans möjligheter var kringskurna är svårt att säga.

Journalisten och författaren Anna Larsdotter berättar för oss om kvinnornas roll som läkare och sjuksköterskor inom det militära under historien.

Vetandets värld följer också med på stadsvandring i Malmö där vi får höra om Elna Hansson, femte generationen av läkarkvinnor.

I programmet medverkar också Jennie Lindholm, redaktör för tidskriften Historiskan.

Programmet ingår i serien "De historiska kvinnorna".

Malin Olofsson
Lo Söllgård
vet@sverigesradio.se

Så gör språkgenier när de lär sig språk Nov 09, 2017

Show notes

Extrema språkgenier är nästan alltid män. De lär sig på egen hand och kan behärska upp till 50 språk. De kallas polyglotter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ingmar Söhrman talar tolv språk och lär sig nu maori och hawaiianska. Han är polyglott och lär sig snabbt nya språk.

Gemensamt för polyglotterna är att de lär sig på egen hand och att språk är en passion. Men även om man saknar polyglotternas begåvning är det aldrig för sent att lära sig ett nytt språk, visar forskning.

I programmet medverkar Kenneth Hyltenstam, professor emeritus i tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet, Ingmar Söhrman, professor romanska språk, Göteborgs universitet, och Marianne Gullberg som är professor i lingvistik, Lunds universitet.

Lotta Nylander
vet@sverigesradio.se

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Related Podcasts

Links

Stay Connected