TopPodcast.com
Menu
  • Home
  • Top Charts
  • Top Networks
  • Top Apps
  • Top Independents
  • Top Podfluencers
  • Top Picks
    • Top Business Podcasts
    • Top True Crime Podcasts
    • Top Finance Podcasts
    • Top Comedy Podcasts
    • Top Music Podcasts
    • Top Womens Podcasts
    • Top Kids Podcasts
    • Top Sports Podcasts
    • Top News Podcasts
    • Top Tech Podcasts
    • Top Crypto Podcasts
    • Top Entrepreneurial Podcasts
    • Top Fantasy Sports Podcasts
    • Top Political Podcasts
    • Top Science Podcasts
    • Top Self Help Podcasts
    • Top Sports Betting Podcasts
    • Top Stocks Podcasts
  • Podcast News
  • About Us
  • Podcast Advertising
  • Contact
Not in our directory?
Add Show Here
Podcast Equipment
Center

toppodcastlogoOur TOPPODCAST Picks

  • Comedy
  • Crypto
  • Sports
  • News
  • Politics
  • True Crime
  • Business
  • Finance

Follow Us

toppodcastlogoStay Connected

    View Top 200 Chart
    Back to Rankings Page
    Science & Medicine

    Vetenskapsradion

    Poddar och fördjupning om vetenskap. 20 minuter – varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
    Ansvarig utgivare: Jenny Gustafsson

    Advertise
    • Apple Podcasts
    • Google Play
    • Spotify

    Latest Episodes:
    Hippien och kursledaren som fångade vågen Dec 06, 2017
    Show notes

    Skulle man nånsin kunna mäta hur själva rymden skakar som följd av en gravitationsvåg? Länge var det osäkert. Hör om hur en ovillig kursledare och en oorganiserad hippie fann vägen till upptäckten.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Einstein räknade ut att tunga stjärnor i allt snabbare rörelse borde skaka själva rummet - och ge upphov till gravitationsvågor. Men han ställde sig tveksam till om man nånsin skulle kunna upptäcka dem, eftersom effekten är så liten.

    50 år efter att Einstein lade fram teorin skulle den unge fysikprofessorn Rainer Weiss förklara den för sina studenter. Han skissade då på hur man i alla fall rent hypotetiskt skulle kunna observera gravitationsvågor.

    Ytterligare 50 år har gått och nu får Rainer Weiss, fysikprofessor vid MIT, Kip Thorne, fysikprofessor vid Caltech och Barry Barish Nobelpriset i fysik för att de har gjort ett verkligt experiment av Weiss tankeexperiment, och lyckats uppmäta vågorna som skakar rummet.

    I programmet medverkar också Gabriela Gonzalez, fysikprofessor vid Louisiana State University och forskare vid Ligo-observatoriet i Livingston Louisiana.

    Missa inte: Fysikpristagarna svarar på lyssnarfrågor om gravitationsvågor

    Camilla Widebeck
    Camilla.widebeck@sverigesradio.se


    De ryska åren som formade Alfred Nobel Dec 05, 2017
    Show notes

    Det var nära att den store uppfinnaren hade blivit poet i stället för uppfinnare. I 1800-talets Sankt Petersburg fångades den unge Nobel nämligen av romantikens stämningar.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Författaren Ingrid Carlberg skriver en ny bok om Alfred Nobel och har bland annat forskat i vetenskapsmannens barn- och ungdomsår i Sankt Petersburg, 1842-63.

    Möt henne i Vetandets värld och följ även med på jakt efter de platser i den forna ryska huvudstaden där Alfred Nobel och andra i hans familj var verksamma. Och hör hur det gick till när Nobel för första gången kom i kontakt med den kemikalie som blev hans stora lycka, nämligen nitroglycerin.

    Mats Carlsson-Lénart
    vet@sverigesradio.se


    Så hittar du din cirkadiska rytm Dec 04, 2017
    Show notes

    När på dygnet är vi som smartast? Varför kan det vara farligt att jobba natt, och när på dygnet ska man satsa på OS-medalj? Vetandets värld ger dig de bästa tipsen för att leva efter din biologiska klocka.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    I flera miljarder år har allt levande på jorden tvingats anpassa sig efter dygnets 24-timmars skiftningar mellan ljust och mörkt, varmt och kallt.

    Det har helt enkelt varit nödvändigt för att leva här. I nästan alla dina organ och vävnader tickar därför biologiska klockor för att optimera kroppen efter de levnadsförhållanden som råder under dygnets alla timmar. Så hur lever man bäst efter den biologiska klockan, och vad händer om man bryter dess regler?

    I programmet medverkar Michael Young, professor vid Rockefeller University och Nobelpristagare i medicin eller fysiologi 2017, Mikael Mattsson, idrottsfysiolog vid Gymnastik- och idrottshögskolan, Gabriella Lundkvist, forskare vid Max Planck- institutet samt Satchidananda Panda, professor vid Salk-institutet.

    Katarina Sundberg
    katarina.sundberg@sverigesradio.se


    #Metoo – varför nu? Dec 01, 2017
    Show notes

    För drygt en månad sedan var ”me too” bara två vanliga ord. Men med en hashtag framför har det växt till något som medier beskriver som en urkraft som släppts lös, en revolution.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Vetandets värld idag tar ett vetenskapligt grepp på #metoo-rörelsen, som i Sverige på kort tid samlat tusentals berättelser om sexuella trakasserier mot kvinnor och samlat både kvinnor och män till manifestationer mot den tystnadskultur kring sexuella trakasserier som rått.

    Varför är reaktionen på #metoo så stark just i Sverige? Hur går dessa vittnesmål ihop med vår självbild av att vara jämställda?

    Frilansjournalisten Ylva Carlqvist Warnborg åker till Göteborg och träffar Lisa Winberg på Chalmers studentkår som berättar om arbetet med att ändra kulturen på utbildningen. Vi träffar Lena Wägnerud och hennes professorskollega Henrik Ekengren Oscarsson på statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet och Mattias Wahlström, sociologiforskare vid Göteborgs universitet.

    Ylva Carlqvist Warnborg
    vet@sverigesradio.se


    Michael Young – professorn som blev urmakare Nov 30, 2017
    Show notes

    "Vi hade lyckats! Vi hade gett flugorna sin klocka åter!" Efter många, långa nätter i labbet lyckades Nobelpristagaren Michael Young hitta de biologiska skruvar, muttrar och kugghjul som styr vår inre klocka.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Michael Young växte upp i södra Florida, bland exotiska djur och märkliga växter. Förrymda djurparksdjur och grannens märkliga trädgård fick honom att vilja förstå hur saker och ting egentligen hänger ihop.

    I en bok om Darwin lärde han sig att både växter och djur har en cirkadisk rytm, en slags dygnsrytm, som styrs inifrån och som bestämmer både när vi helst ska sova, äta och motionera. Det var startskottet på den vilda jakten efter vår biologiska klocka.

    I programmet medverkar Michael Young, professor vid Rockefeller university och Nobelpristagare i medicin eller fysiologi 2017.

    Katarina Sundberg
    katarina.sundberg@sverigesradio.se


    Flugornas herrar tämjde den inre klockan Nov 29, 2017
    Show notes

    En är excentrikern som älskar Harley Davidson och musik. En är den nitiska forskaren som aldrig ger sig. Tillsammans löste de gåtan bakom bananflugans dygnsrytm – en upptäckt som gav dem Nobelpris.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Jeffrey Hall står i sitt vardagsrum och skrålar högt, sjunger med i Emmylou Harris sång "Pancho and Lefty" från 1977. Texten sitter som ett smäck, den här sången har spelats hundratals gånger förut på den gamla skruttiga kassettbandspelaren. I luften ligger en tjock cigarettröksdimma och i rummet intill skäller sex hundar oavbrutet.

    I ett labb 40 mil därifrån står den före detta kollegan Michael Rosbash och pratar med en av sina studenter. Ett experiment har visat oväntade resultat, och måste göras om. Rosbash är fortfarande fullt aktiv och "kommer att dö i labbet med stövlarna på".

    Följ med Vetandets världs reporter Katarina Sundberg till USA för att träffa vännerna, kollegorna och Nobelpristagarna Michael Rosbash och Jeffrey Hall.

    Katarina Sundberg
    katarina.sundberg@sverigesradio.se


    Han förde in mänskliga misstag i den ekonomiska teorin Nov 28, 2017
    Show notes

    Vi människor fungerar inte alls som de helt rationella agenter som framställs inom ekonomisk teori. Den insikten ledde Richard Thaler till årets ekonomipris.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Ända sedan tiden som student har Richard Thaler reflekterat över att hans kompisar och han själv inte alls betedde sig så som det stod i de ekonomiska teorier han läste om. När han ställde fram en skål cashewnötter till sina gäster före en middag, och när han satt på en strand med en kollega och längtade efter en kall öl, reflekterade han över hur illa modellerna stämmer med hur vi människor fungerar.

    Han sökte efter sätt att formulera den insikten i forskning - och allt lossnade när han stötte på psykologerna Daniel Kahnemann och Amos Tversky.

    Nu är området beteendeekonomi etablerat på allvar. Det beskriver hur vi faktiskt beter oss i olika beslutssituationer. Som varför vi kanske ställer undan skålen med cashewnötter fast vi är sugna på fler, och varför vi värderar den kalla ölen på stranden olika beroende på var den är köpt.

    Camilla Widebeck
    Camilla.widebeck@sverigesradio.se


    Nya fynd ändrar bilden av vår evolution Nov 27, 2017
    Show notes

    Vad vet vi egentligen om människans utveckling? Konstiga skallar, urgamla fotspår och våra geners dolda historia – ett antal nya fynd gör att människans evolution plötsligt hamnat i nytt ljus.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Genom evolutionen har vår art av människor, Homo sapiens, vuxit fram. Vi är unika varelser som lyckats kolonisera hela planeten, med vår stora hjärna och unika tvåbenta gång. Men hur vägen från apa till människa har sett ut, vet vi fortfarande lite om. Därför kan upptäckten av en liten benbit skapa stora rubriker.

    Bara i år har flera nya fynd gjorts som, förändrar bilden av människans evolution. Det handlar bland annat om den äldsta människoskallen som helt oväntat dykt upp i Marocko, att vår art är 100 000 år äldre än vi tidigare trott. Och att primitiva släktingar har levt sida vid sida med oss. Kanske är det dags att skriva om läroboken om vår evolution.

    Vetandets värld frågar sig vad vi egentligen vet om vår arts utveckling – och vad händer när ett fynd talar emot allt som vi tidigare trott?

    I programmet medverkar Lars Werdelin, professor i paleontologi vid Naturhistoriska riksmuseet, Mattias Jakobsson, professor i genetik vid Uppsala universitet, Carina Schlebush, forskningsassistent vid institutionen för organismbiologi Uppsala universitet, Per Ahlberg, professor i evolutionär organismbiologi vid Uppsala universitet.

    Olof Peterson
    vet@sverigesradio.se


    Kan man vara halvspråkig? Nov 24, 2017
    Show notes

    Den som kan sitt modersmål bra har lättare att lära sig nya språk. Men om man blandar språk kan man inget språk ordentligt då?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Frågan om modersmålsundervisning har debatterats många gånger. Stämmer det att de inkräktar på svenskundervisningen? Nej, tvärtom säger forskningen.

    Men om svenskspråkiga elever studerar på engelska, vad händer då?

    Ett fyrtiotal gymnasier runt om i Sverige erbjuder undervisning på engelska. Nu har forskare undersökt hur elevernas kunskaper i svenska påverkas.

    Annika Andersson, lektor i svenska som andra språk, Linnéuniversitet, Niclas Abrahamsson, professor i svenska som andraspråk vid Centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet och Maria Lim Falk, doktor i nordiska språk, Stockholms universitet.

    Lotta Nylander
    vet@sverigesradio.se


    Nobelupptäckt banar väg för nya mediciner Nov 23, 2017
    Show notes

    Det Nobelprisbelönade kryo-elektronmikroskopet låter oss se ännu fler detaljer hos livsviktiga molekyler i våra kroppar. Men vad kommer den här utvecklingen att ge oss i framtiden?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    En stor del av den så kallade strukturbiologin handlar om att ta reda på form och funktion hos proteinmolekyler och andra molekyler i våra celler. Man kan se på dem som pyttesmå levande maskiner som sköter om livsviktiga processer i kroppen. Med kryo-elektronmikroskopins hjälp hoppas man kunna utveckla nya skräddarsydda läkemedel.

    Joachim Frank och Richard Henderson, som har fått 2017 års Nobelpris i kemi tillsammans med Jacques Dubochet, menar båda två att kryo-elektronmikroskopin kommer att få stor betydelse för utvecklingen av nya läkemedel. Och på New Yorks strukturbiologiska centrum arbetar forskare med att förbättra tekniken ytterligare så att ännu fler forskare ska få tillgång till mikroskopen.

    I prorammet hör du Bridget Carragher, chef på New Yorks strukturbiologiska centrum NYSBC, Clint Potter, chef på New Yorks strukturbiologiska centrum NYSBC och Richard Henderson/Nobelpristagare i kemi 2017, Joachim Frank, Nobelpristagare i kemi 2017, Giovanna Scapin, forskare på det amerikanska läkemedelsbolaget MSD.

    Missa inte: Joachim Frank svarar på lyssnarfrågor om kemipriset

    Sara Sällström
    sara.sallstrom@sverigesradio.se


    Previous 1 155 156 157 158 159 202 Next

    Related Podcasts

    The Joe Rogan Experience

    1

    The Joe Rogan Experience Comedy
    Casefile True Crime

    2

    Casefile True Crime Games & Hobbies
    Invisibilia

    3

    Invisibilia Personal Journals
    Reply All

    4

    Reply All Games & Hobbies
    Science Vs

    5

    Science Vs Science
    Science Friday

    6

    Science Friday Astronomy
    footer-logo

    Contact Us

    Toll Free: 844-670-7747

    Links

    • Home
    • Top Charts
    • Networks
    • Apps
    • Independents Podcasts
    • Podcast Advertising
    • Podcast News
    • Contact Us
    • About Us
    • Analytics & Insights

    Stay Connected

      Privacy, Terms of Use & Our Code of Ethics Protecting Content Creators Copyrights