Vetenskapsradion

Latest Episodes:

Hippien och kursledaren som fångade vågen Jan 03, 2018

Show notes

Skulle man nånsin kunna mäta hur själva rymden skakar som följd av en gravitationsvåg? Länge var det osäkert. Hör om hur en ovillig kursledare och en oorganiserad hippie fann vägen till upptäckten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Einstein räknade ut att tunga stjärnor i allt snabbare rörelse borde skaka själva rummet - och ge upphov till gravitationsvågor. Men han ställde sig tveksam till om man nånsin skulle kunna upptäcka dem, eftersom effekten är så liten.

50 år efter att Einstein lade fram teorin skulle den unge fysikprofessorn Rainer Weiss förklara den för sina studenter. Han skissade då på hur man i alla fall rent hypotetiskt skulle kunna observera gravitationsvågor.

Ytterligare 50 år har gått och nu får Rainer Weiss, fysikprofessor vid MIT, Kip Thorne, fysikprofessor vid Caltech och Barry Barish Nobelpriset i fysik för att de har gjort ett verkligt experiment av Weiss tankeexperiment, och lyckats uppmäta vågorna som skakar rummet.

I programmet medverkar också Gabriela Gonzalez, fysikprofessor vid Louisiana State University och forskare vid Ligo-observatoriet i Livingston Louisiana.

Programmet är en repris från den 6 december 2017.

Missa inte: Fysikpristagarna svarar på lyssnarfrågor om gravitationsvågor

Camilla Widebeck
Camilla.widebeck@sverigesradio.se

Så gör språkgenier när de lär sig språk Jan 02, 2018

Show notes

Extrema språkgenier är nästan alltid män. De lär sig på egen hand och kan behärska upp till 50 språk. De kallas polyglotter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ingmar Söhrman talar tolv språk och lär sig nu maori och hawaiianska. Han är polyglott och lär sig snabbt nya språk.

Gemensamt för polyglotterna är att de lär sig på egen hand och att språk är en passion. Men även om man saknar polyglotternas begåvning är det aldrig för sent att lära sig ett nytt språk, visar forskning.

I programmet medverkar Kenneth Hyltenstam, professor emeritus i tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet, Ingmar Söhrman, professor romanska språk, Göteborgs universitet, och Marianne Gullberg som är professor i lingvistik, Lunds universitet.

Programmet är en repris från den 9 november 2017.

Lotta Nylander
vet@sverigesradio.se

Flugornas herrar tämjde den inre klockan Jan 01, 2018

Show notes

En är excentrikern som älskar Harley Davidson och musik. En är den nitiska forskaren som aldrig ger upp. Tillsammans löste de gåtan bakom bananflugans dygnsrytm – en upptäckt som gav dem Nobelpris.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Jeffrey Hall står i sitt vardagsrum och skrålar högt, sjunger med i Emmylou Harris sång "Pancho and Lefty" från 1977. Texten sitter som ett smäck, den här sången har spelats hundratals gånger förut på den gamla skruttiga kassettbandspelaren. I luften ligger en tjock cigarettröksdimma och i rummet intill skäller sex hundar oavbrutet.

I ett labb 40 mil därifrån står den före detta kollegan Michael Rosbash och pratar med en av sina studenter. Ett experiment har visat oväntade resultat, och måste göras om. Rosbash är fortfarande fullt aktiv och "kommer att dö i labbet med stövlarna på".

Följ med Vetandets världs reporter Katarina Sundberg till USA för att träffa vännerna, kollegorna och Nobelpristagarna Michael Rosbash och Jeffrey Hall.
Programmet är en repris från den 29 november 2017.

Katarina Sundberg
katarina.sundberg@sverigesradio.se

Envisa entusiaster revolutionerade biokemin Dec 29, 2017

Show notes

Kryo-elektronmikroskopet har fått 2017 års Nobelpris i kemi och beskrivs som en revolution inom biokemin. Men vägen till framgång har varit både lång och besvärlig berättar två av nobelpristagarna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är ett gäng envisa entusiaster som ligger bakom kemipriset 2017. Två av dem är kemipristagarna Richard Henderson vid universitetet i engelska Cambridge och Joachim Frank vid Columbiauniversitetet i USA.

De berättar hur kryo-elektronmikroskopin har kunnat gå från ett litet ämnesområde som de flesta inte brydde sig om, till ett forskningsfält där intresset i det närmaste har exploderat nu under de senaste åren.

Metoden med kryoelektronmikroskopi gör att vi kan se de allra finaste detaljerna i stora biologiska molekyler. Till exempel hos de proteiner som sköter de livsviktiga processer som pågår i våra celler.

Forskarna räknar med att metoden ska ge stora möjligheter att ta fram helt nya läkemedel inom allt från cancer till antibiotika som resistenta bakterier inte kan rå på. Programmet är en repris från den 21 november 2017.

Missa inte: Joachim Frank svarar på lyssnarfrågor om kemipriset

Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se

Antika fartyg funna på Svarta havets botten Dec 28, 2017

Show notes

Under en expedition på Svarta Havet upptäcker marinarkeologen Johan Rönnby något exceptionellt: Antika fartyg som står på botten, till stora delar helt intakta, trots att de varit där i över 2000 år.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Skeppen har inte setts sedan antiken. Genom att undersöka skeppen kommer man förstå bättre hur man byggde skepp på den här tiden, och det ger oss ännu mer kunskap om hur handeln och trafiken gick över det antika Svarta havs-området.

I programmet medverkar Johan Rönnby, professor i marinarkeologi vid Södertörns högskola.

Programmet sändes första gången den 10 oktober 2017.

Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se

Svältkost – är det vägen till längre liv? Dec 27, 2017

Show notes

Jakten på ett evigt, eller åtminstone längre, liv har bara börjat. Nu testar forskare i USA om den så kallade FMD-metoden med kalorirestriktion kan få oss att bli 120 år.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den fasteliknande metoden FMD har tagits fram i Kalifornien. Den har testats på 100 personer där både blodsockernivåer, kolesterolhalt och blodtryck sjönk. Dessutom minskade halterna av den insulinliknande tillväxtfaktorn, IGF-1, något som minskar risken för cancer.

Men hur är det att leva på svältkost?

Lars Broström, nyhetschef på Vetenskapsradion, prövade en egen variant och lagade mat som bara gav knappt 800 kalorier om dagen under fem dagar, medan Sveriges Radios globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff köpte ett paket från USA med färdiga pulver, piller och energikakor.

Men det finns också många andra livsförlängande tekniker som testas i labb, exempelvis blodtransfusioner från yngre djur till äldre, eller en total genkartläggning och kroppskanning i magnetkamera för att hitta oupptäckta sjukdomar. Andra idéer handlar om att byta ut gamla organ mot robotdelar och att ladda ned en människas hela medvetande i en dator.

I programmet hör du också Antonio Coco, deltagare i FMD-studie Los Angeles, Valter Longo, professor vid Longevity Institute vid University of Southern California, Laura Perin, forskare USC och deltagare i FMD-studie, Anna Ericsson, 101 år. Brun Ulfhake, anatomiprofessor Karolinska institutet, Anders Sandberg, vid framtidsforskare Future of Humanity-institutet, universitetet i Oxford.

Programmet är en repris från 13 september 2017.

Johan Bergendorff
johan.bergendorff@sverigesradio.se

Nya fynd ändrar bilden av vår evolution Dec 26, 2017

Show notes

Vad vet vi egentligen om människans utveckling? Konstiga skallar, urgamla fotspår och våra geners dolda historia – ett antal nya fynd gör att människans evolution plötsligt hamnat i nytt ljus.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Genom evolutionen har vår art av människor, Homo sapiens, vuxit fram. Vi är unika varelser som lyckats kolonisera hela planeten, med vår stora hjärna och unika tvåbenta gång. Men hur vägen från apa till människa har sett ut, vet vi fortfarande lite om. Därför kan upptäckten av en liten benbit skapa stora rubriker.

Bara i år har flera nya fynd gjorts som förändrar bilden av människans evolution. Det handlar bland annat om den äldsta människoskallen som helt oväntat dykt upp i Marocko, att vår art är 100 000 år äldre än vi tidigare trott. Och att primitiva släktingar har levt sida vid sida med oss. Kanske är det dags att skriva om läroboken om vår evolution.

Vetandets värld frågar sig vad vi egentligen vet om vår arts utveckling – och vad händer när ett fynd talar emot allt som vi tidigare trott?

I programmet medverkar Lars Werdelin, professor i paleontologi vid Naturhistoriska riksmuseet, Mattias Jakobsson, professor i genetik vid Uppsala universitet, Carina Schlebush, forskningsassistent vid institutionen för organismbiologi Uppsala universitet, Per Ahlberg, professor i evolutionär organismbiologi vid Uppsala universitet.

Programmet är en repris från den 27 november 2017.

Olof Peterson
vet@sverigesradio.se

Vem var den historiske Jesus? Dec 25, 2017

Show notes

Vem var egentligen den historiske Jesus? Bibelforskarna Cecilia Wassén och Tobias Hägerland har studerat evangelierna med en historievetenskaplig utgångspunkt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Men om man bortser från den religiösa profet som ligger till grund för kristendomen. Vad vet vi egentligen om Jesus som historisk person?

Bibelforskarna Cecilia Wassén från teologiska institutionen i Uppsala och Tobias Hägerland från Centrum för teologi och religionsvetenskap vid Lunds universitet har via de tidigaste källorna om Jesus försökt förstå vem Jesus var som historisk person. Vad säger evangelierna om man tolkar de historievetenskapligt.

Programmet är en repris från den 13 april 2017.

Simon Moser
vet@sverigesradio.se

Ismannen Ötzi – världens äldsta filmstjärna Dec 22, 2017

Show notes

Vem mördade Ötzi? Olika svar på den frågan får vi i inte mindre än tre nya spelfilmer baserade på ismannens liv. Hur väl stämmer filmerna överens med vad forskningen vet om Ötzi?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När ett närmast perfekt infruset lik från en man som levde för 5300 år sedan hittades 1991 i Alperna var det en världssensation. Mannen som döptes till Ötzi har gett oss flera unika inblickar i livet under kopparåldern i Alperna. Men den centrala frågan har ännu inte besvarats: varför han mördades.

I programmet medverkar Lars Engstrand, mikrobiolog på Karolinska Institutet, Frank Maixner, mikrobiolog vid institutet för mumiestudier i Bolzano, Andreas Pichler, filmproducent Ecco Film Bolzano, och Katharina Hersel, vice vd arkeologiska museet i Bolzano.

Marcus Hansson
vet@sverigesradio.se

Så bygger man en dinosaurie Dec 21, 2017

Show notes

Vi ser dem ofta i populärkulturen – utdöda rovdinosaurier som sprider skräck bland människor. Men hur gör forskarna för att återskapa hur urtidsdjuren såg ut och levde?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur mycket kan vi egentligen få veta om en dinosaurie som Tyrannosaurus rex? Eller Mosasaurien, en utdöd marin jätteödla? Hade de fjädrar? Vilken färg var de?

Forskarna lägger ett pussel med fossil och molekyler, och bit för bit försöker de återskapa hur den försvunna världen såg ut. Till sin hjälp har de nya molekylära metoder som kan avslöja sådant som vi aldrig kunnat se med ögonen.

I programmet medverkar Johan Lindgren, docent, Johan Gren, doktorand, Elisabeth Einarsson, doktorand, samtliga vid geologiska institutionen i Lund. Dessutom hör du Filip Lindgren, amatörpaleontolog och skapare av Havsdrakarnas hus i Bromölla.

Rättelse: Skådespelaren vi hör i början av programmet är inte Jeff Goldblum, utan Sam Neill. Filmen är fortfarande Jurassic Park.

Olof Peterson
vet@sverigesradio.se

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Related Podcasts

Links

Stay Connected