Vetenskapsradion

Latest Episodes:

När livet återvänder i en genomskinlig slang Dec 20, 2017

Show notes

"En känsla av salighet. Som om cellerna sakta flyter in i min kropp, lyser upp mig inifrån och ger mig nytt liv". I väntan på en donator vande sig Josefina vid tanken på att dö. Idag är livet tillbaka.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När inga andra behandlingar hjälper kan blodstamcellsdonation vara den sista möjligheten. Så var det för småbarnsmamman Josefina Viira, som fick akut leukemi.

Men att få nya blodstamceller är en tuff match för kroppen. Professor Sten Eirik Jacobsen vid Karolinska Institutet och professor Gunilla Enblad vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset forskar kring alternativ till transplantation. Medverkar i programmet gör också Mats Bengtsson, Tobiasregistrets medicinskt ansvarige läkare.

Missa inte första delen av miniserien om stamcellstransplantation: Morgans stamceller gav livet en ny chans

Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sverigesradio.se

Morgans stamceller gav livet en ny chans Dec 19, 2017

Show notes

"With all my love. Good luck – your donor". Morgan Segerberg bestämde sig för att försöka rädda livet på någon han aldrig har träffat. Genom Tobiasregistret blev det möjligt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det finns 100 000 personer i det svenska Tobiasregistret, och 30 miljoner andra potentiella blodstamscellsdonatorer i register världen över.

Ändå hittar inte alla patienter som behöver det en blodstamcellsdonator.

Vårt blod är så pass unikt och individuellt att det är mycket mer komplicerat att ta emot blodstamceller än till exempel en njure. Men med rätt matchning kan en blodstamcellstransplantation vara det som räddar livet på en patient.

I programmet medverkar Morgan Segerberg, sjuksköterskan Titti Gräns och underläkaren Joel Nordin vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, Mats Bengtsson, medicinskt ansvarig läkare på Tobiasregistret och Camilla Lindgren, koordinator på Tobiasregistret.

Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sverigesradio.se

Sökandet efter skogens svarta guld Dec 18, 2017

Show notes

Jakten pågår för fullt efter ett klimatsmart drivmedel framtaget ur skogens restprodukter. Flera olika satsningar görs på att utveckla nya metoder att omvandla skogens lignin till bränsle åt våra fordon.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sverige har åtagit sig att minska fordonsparkens koldioxidutsläpp med 70 procent till år 2030. Drivmedelsindustrin letar efter nya produkter att ersätta fossil råolja med.

Skogens lignin, som tidigare betraktats som en besvärlig restprodukt av massaindustrin, ses numera som en intressant potentiell råvara.

I programmet hör du Rikard Gebart, professor i energiteknik vid Luleå tekniska universitet, Marie Anheden, projektledare för RISE i Stockholm och Sören Eriksson, marknadsutvecklingsansvarig för Preem Stockholm.

Per Helgesson
vet@sverigesradio.se

Finns naturen? – om människan och planeten Dec 15, 2017

Show notes

Beethoven njöt av att kunna dra sig undan till den fria naturen utanför Wien. Men finns den tillflyktsorten längre, när människan påverkar hela planeten?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Beethovens Pastoralsvit spelas fredag kväll i Berwaldhallen i Stockholm, och sänds då också i P2. Den är utgångspunkten i Vetandets världs samtal om människan och naturen med teknikhistorikern Nina Wormbs och naturgeografen Johan Kuylenstierna från Berwaldhallens scen.

Programmet är en del i Interplay, ett samarbete mellan Vetenskapsradion och Berwaldhallen, Sveriges Radios konserthall.

Programledare är Camilla Widebeck

Nina Wormbs om kunskapen som kan rädda planeten – hela föredraget

Johan Kuylenstierna om spirande gröna initiativ – hela föredraget

Hur skyddar vi kusten när havet stiger? Dec 14, 2017

Show notes

Världshaven stiger på grund av klimatförändringar. Våra stränder riskerar att erodera bort och våra städer att översvämmas. I Vetandets värld träffar vi forskarna som vill rädda kusten från havet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Som en följd av klimatförändringarna förväntar sig forskarna att vattennivån i södra Sverige kommer stiga med en meter till år 2100. Sandstränderna, som är effektiva skydd mot översvämningar, riskerar att erodera bort.

Men forskare vid Lunds tekniska högskola vill att man ska fodra stränderna med mer sand, för att skapa ett självläkande strandsystem. Ett annat sätt att hindra erosionen är naturanpassade erosionsskydd, att plantera växter som binder fast sanden.

Men på Statens geotekniska institut, SGI, planerar man också för reträtt, att infrastrukturen måsta backa och låta havet ta plats.

I programmet medverkar Hans Hansson, professor i teknisk vattenresurslära Lunds tekniska högskola, Caroline Fredriksson, doktorand i teknisk vattenresurslära, Mona Ohlsson Skoog, miljöstrateg Ystads kommun. Per Danielsson, nationell samordnare stranderosion vid SGI, Priscille Beguin, ingenjör vid Aegir Ingenierie, Linus Zhang, universitetslektor teknisk vattenresurslära vid Lunds tekniska högskola, Sierd de Vries, universitetslektor Delft University of Technology

Olof Peterson
vet@sverigesradio.se

Vår hjärna gör oss till konspirationsteoretiker Dec 13, 2017

Show notes

En man skjuter dödliga skott mot en konsertpublik i Las Vegas. Efteråt beskylls chockade överlevande för att ha spelat teater. Vad i våra hjärnor får oss att tro på dessa otroliga konspirationsteorier?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den största masskjutningen i USA:s historia ägde rum i oktober i år i Las Vegas. 58 människor dog och nästan 500 skadades. De första reaktionerna var chock och avsky. Men snart dök det också upp andra reaktioner, som förstärktes av social media. Ett enormt hat riktades mot offren.

Hur fungerar konspirationsteorier och vilka är mest benägna att tro på dem? Vetandets värld träffar forskare som beskriver hur den mänskliga hjärnan fungerar. Det visar sig att vi alla är potentiella konspirationsteoretiker, hur svårt det än må vara att tro.

I programmet hör du Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet och Karen Douglas, professor i social psykologi vid University of Kent i Storbritannien.

Jonatan Järbel
Jonatan.jarbel@sverigesradio.se

Mystisk njursvikt sprids över världen Dec 12, 2017

Show notes

Allt fler länder har drabbats av en okänd global epidemi av njursvikt som inte beror på det vanliga, alltså diabetes eller högt blodtryck. I Centralamerika har minst 20 000 personer dött.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sjukdomen har också slagit till mot Sri Lanka och Indien. Nu försöker forskare ta reda på om orsaken är samma överallt?

Överläkare Carl-Gustaf Elinder är njurprofessor vid Karolinska institutet och han är oroad över den globala epidemin. Han är övertygad om att problemen i Centralamerika beror på upprepad uttorkning när sockerfältsarbetarna jobbar så hårt i hettan på ackord och inte hinner dricka. Men i Indien och Sri Lanka är det sannolikt också andra orsaker. Misstankar finns mot skadliga ämnen i dricksvatten och bekämpningsmedel.

I El Salvador har man testat att arbetare får vila en kvart i timmen inne i ett flyttbart skuggande tält, dricka svalkande vatten och dessutom hugga med en mer ergonomiskt utformad machete. Då minskade njurskadorna och produktionstakten gick upp, berättar Kristina Jakobsson som är professor i arbets- och miljömedicin vid Göteborgs Universitet.

I byn Uchapalli en bit från Nellore vid Indiens sydostkust bor drygt 500 personer, varav var tredje man tidigare drabbats av njursvikt berättar njurläkaren, doktor Bhargav. Nu har grundvattnet byts ut och då har förekomsten minskat till tio procent.

Vidhya Venugopal professor i yrkes- och miljömedicin på Sri Ramachandra universitet i Chennai säger att den globala uppvärmningen kommer att förvärra njurskadorna framöver.

I programmet hör vi också ett reportage från Studio Ett 2015 av latinamerikakorrespondenten Lotten Collin där hon träffat kistmakaren Napoleon Velasquez i Chichigalpa Nicaragua och sockerrörsarbetaren Henry Noel. Dessutom hörs ett utdrag ur Vetandets Värld 2015 av frilansjournalisten Rick Wasserman med njursjuke risbonden Puntibanda från norra Sri Lanka.

Johan Bergendorff
johan.bergendorff@@sverigesradio.se

Aj aj blir AI AI – Möt din blivande läkare datorn Dec 11, 2017

Show notes

Redan nästa år kan artificiell intelligens, AI, hjälpa läkare att ställa diagnoser här i Sverige. Men varför AI? Och hur fungerar det?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Köra bil, investera i aktier och spela spel är inte allt som AI kan. Nu närmar sig de smarta datorprogrammen vår sjukvård, där de hjälper läkare att ställa diagnoser.

Börjar AI nu ersätta människor i sjukvården, eller kommer mänskliga läkare att få mer tid till patienterna? Hur bra är datorprogram egentligen på att ge rätt diagnos?

I Vetandets värld tar vi reda på när du kan få en datordiagnos, och hur tekniken kan påverka vården.

Medverkar i programmet gör Birgitta Janerot som är överläkare på Karolinska universitetssjukhuset och projektledare för I-AID, Carolina Wählby, professor på Institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet och jobbar med SciLifeLab i Uppsala. Jeroen van der Laak är professor vid Radboud university i Nederländerna, och Max Gordon som är biträdande överläkare på Danderyds sjukhus och forskare vid Karolinska institutet.

Simon Magnusson
simon.magnusson@sverigesradio.se

Han bygger rymdfilmer på fysikens lagar Dec 08, 2017

Show notes

Nobelpristagaren Kip Thorne använder nu sina kunskaper i fysik för att bidra till filmskapande, senast Interstellar. Det har lett till nya metoder att ta fram grafik och bilder på svarta hål och maskhål.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Filmen skulle följa fysikens lagar så långt det bara gick. När regissörens manus krävde händelser som inte gick att grunda i fysiken diskuterade de fram och tillbaka. Kip Thornes uppgift blev att hitta kryphål i fysiken som gjorde att själva linjen i berättelsen kunde behållas.

Men på sina ställen gick Kip Thorne för storyns och tillgänglighetens skull ändå med på avsteg från vetenskapen. Till exempel får rymdfararna navigera runt en neutronstjärna som i verkligheten skulle slitit sönder dem.

I programmet hör du Kip Thorne, Nobelpristagare i fysik 2017 och vetenskaplig konsult till filmen Interstellar.

Missa inte: Fysikpristagare svarar på lyssnarfrågor

Ulrika Björkstén
ulrika.bjorksten@sverigesradio.se

Det vågade klivet in i en ny astronomi Dec 07, 2017

Show notes

Forskarna hade laddat för gravitationsvågor i ett halvsekel. När upptäckten plötsligt gjordes var det svårt att tro på den. Nu vet vi att den var på riktigt, och att astronomin gått in i en ny epok.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det var precis när Ligodetektorerna uppgraderats i september 2015, och ännu inte helt tagits i bruk, som signalen från rymden kom. De flesta trodde att det var en övning - så väl stämde den med vad man hade väntat. Den var lite för bra för att vara sann.

Men efter noggranna undersökningar och ytterligare flera upptäckter har man blivit helt säker på att det verkligen var gravitationsvågor man uppmätt. Först från krockar mellan svarta hål, sedan i en krock mellan neutronstjärnor. En sådan krock kan ses också av teleskop, vilket gör den extra intressant.

Vetandets värld sänder andra programmet av två om årets Nobelpris i fysik, som går till Barry Barish, Kip Thorne och Rainer Weiss för upptäckten av gravitationsvågor.

I programmet medverkar Scott McCormick,vakuumansvarig Ligo Livingston, Barry Barish, fysikprofessor Caltech och Nobelpristagare i fysik 2017, Kip Thorne,fysikprofessor Caltech och Nobelpristagare i fysik 2017, Rainer Weiss, fysikprofessor MIT och Nobelpristagare i fysik 2017, Gabriela Gonzalez, fysikprofessor Louisiana State University och forskare Ligo Livingston och William Parker, operatör Ligo Livingston.

Del 1: Hippien och kursledaren som fångade vågen

Video: Fysikpristagare svarar på lyssnarnas frågor

Camilla Widebeck
Camilla.widebeck@sverigesradio.se