Vetenskapsradion

Latest Episodes:

Jobb och samarbete bäst mot schizofreni Oct 26, 2017

Show notes

Se till att människor med psykoser kan få arbete eller studera. Se också till att olika yrkesgrupper samarbetar kring dem. Det är två metoder för att hjälpa psykospatienter till ett bättre liv.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Metoderna har starkt vetenskapligt stöd, visar Socialstyrelsens förslag till nya riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd.

I stället för att vårda en tidigare psykospatient för kunna arbeta efter tillfrisknandet, visar vetenskapen att det i stället är bättre att ge personen arbete direkt – med stöd under tiden.

Metoden kallas för individanpassat stöd till arbete, IPS (på engelska individual placement and support). När individen får en arbetsspecialist som stöttar har 40 procent fler fått jobb än i vanliga fall.

Personer som drabbas av en psykos är ofta unga, ofta mellan 18 och 30 år. Men får de snabb vård av ett tvärfackligt team med många yrkeskompetenser innebär det att många inte behöver drabbas av en psykos igen. Det visar internationell forskning, och som Vetenskapsradion redan i våras berättade om i en serie.

Nu säger Socialstyrelsen också att det är så här man bör arbeta inom psykiatrin och socialtjänsten.

I dagens Vetandets värld berättar forskare mer om metoderna, och du hör också om hur Sveriges kommuner och landsting vill arbeta för att det nya synsättet att stödja med sociala insatser ska få genomslag.

I programmet medverkar Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare Sveriges kommuner och landsting, Pebbles Karlsson Ambrose, författare av tre böcker kring psykoser och schizofreni och talesperson för Psykiatrifonden, Ulrika Bejerholm, professor i psykiatrisk hälso- och sjukvårdsforskning vid Lunds universitet, David Rosenberg, docent i socialt arbete vid Umeå universitet.

Längre poddversion av programmet: Ny syn på psykosvården

Lyssningstips: Hela serien Psykosen och vetenskapen
Specialpodd: Psykosen och vetenskapen- en serie om hopp och svek

Annika Östman
annika.ostman@sverigesradio.se

Mänskliga robotar knackar på Oct 25, 2017

Show notes

Människans bästa vän är – humanoiden. I framtiden kan robotar med mänskligt utseende och social kompetens allt mer hjälpa oss människor. Och nu forskas det mycket på hur dessa robotar kan utvecklas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De kan redan jobba som receptionister och bli förolämpade. Och besöka FN för att hålla tal om mänsklighetens framtid. Det handlar om humanoiderna, alltså mänskliga robotar.

Är de verkligen så hotfulla som populärkulturen ofta framställer dem? Eller kan de hjälpa oss att skapa en bättre framtid?

I programmet får robotforskare, och robotar, prata om mänsklighetens framtida, mekaniska hjälpredor.

I programmet hörs Nadia Thalmann, professor i datavetenskap och direktör för Nanyangs tekniska universitet, Patrick Doherty, professor i datavetenskap på Linköpings universitet, Daniel Berlin, utvecklingschef på Camanio Care, Zhenan Bao, professor i kemiteknik på Stanford universitetet, Gabriel Skantze, docent i teknik- och talteknologi på KTH.

Stefan Nordberg
stefan.Nordberg@sverigesradio.se

Pressat rymduppdrag med sikte på Jupiter Oct 24, 2017

Show notes

Ingenting får gå fel när den nya rymdsonden Juice skickas ut för att undersöka Jupiter och ismånarna. Tidsschemat är tajt och svenska rymdfysiker har ett tungt ansvar för att expeditionen ska lyckas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Om allt går som planerat ska rymdfarkosten sättas i en bana kring Jupiters måne Ganimedes år 2033. Där ska den mäta haven som kan finnas under isen. Man hoppas kunna ta reda på förutsättningar för liv där.

Svenska forskare ska hjälpa till att ta fram instrumentpaket ombord på rymdfarkosten Juice.

2022 ska farkosten skickas iväg, men redan nästa år måste Jan-Erik Wahlund, forskare vid Institutet för rymdfysik, och hans team leverera till ESA, som tar fram flygmodellen.

Budgeten för instrumentpaketet ligger på närmare en halv miljard kronor. Och ingenting får gå fel. Instrumenten ombord ska klara av den långa resan till Jupiter, och dessutom de tuffa förhållanden som råder kring solsystemets största planet, inte minst bombardemanget av radioaktiv strålning.

I programmet hörs även Olivier Witasse, rymdfysiker på ESA, det europeiska rymdprogrammet.

Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Var hamnar miljögifterna – splittrad syn på fiberbankarna Oct 23, 2017

Show notes

Stora mängder träfibrer och miljögifter släpptes ut i vattnet före 1970-talet. Vad ska vi göra åt det giftiga avfallet idag? Det råder delade meningar bland forskare om de bästa lösningarna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Före 1970-talet släppte pappers- och massaindustrin ut träfibrer och miljögifter rakt ut i vattnet på många platser i Sverige. Ansamlingarna av fibrer som fortfarande ligger kvar på bottnarna längs våra kuster kallas ibland för fiberbankar.

På Sveriges geologiska undersökning säger forskarna Anna Apler och Sarah Josefsson att det kan behövas aktiva åtgärder i flera fall för att inte riskera att gifterna sprider sig, och att det är viktigt att ta reda på mer om hur stor risk fiberbankarna innebär. Men miljöanalytikern Magnus Karlsson på IVL Svenska miljöinstitutet menar att fiberbankarna knappast borde vara något större miljöproblem.

I programmet möter vi också Rolf Nilsson och Bosse Ljung som bor i Kramfors och Härnösand. De berättar om hur det kunde gå till när avfallet släpptes ut i vattnet. I programmet medverkar också Tomas Viktor/fisktoxikolog IVL Svenska miljöinstitutet.

Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se

Ny astronomi såg den enorma stjärnsmällen som gav guld Oct 20, 2017

Show notes

En ny typ av astronomi har fötts. För första gången har astronomer kunnat studera en händelse i rymden både med teleskop och med gravitationsvågor som den skapar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En krock mellan två neutronstjärnor som inträffade för 130 miljoner år sedan blev först ut att följas på detta sätt. Ligos gravitationsvågsdetektorer i USA och Virgos i Italien uppfångade den den 17 augusti i år, och då gick larmet till astronomer världen över som vände sina teleskop mot samma punkt på himlen.

Under flera veckors tid kunde man se hur ljusskenet från krocken förändrades från kortare till allt längre våglängder, och olika typer av teleskop avlöste varandra i observationerna.

På Stockholms universitet finns astronomiprofessorn Jesper Sollerman, som var en av alla de teleskopastronomer som följde händelserna. Där finns också astrofysikprofessorn Stephan Rosswog, som fick sina beräkningar från 1990-talet bekräftade: I dessa våldsamma neutronkrockar bildas en stor del av universums tunga ämnen, som uran, plutonium och guld.

Camilla Widebeck
Camilla.widebeck@sverigesradio.se

Tonfiskens återkomst till Sverige Oct 19, 2017

Show notes

För 60 år sedan försvann den blåfenade tonfisken från svenska vatten. Efter kraftigt minskat fiske har Atlantens starkaste och snabbaste fisk återhämtat sig och är nu tillbaka utanför Lysekil.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På 1930-talet kom mängder av utländska sportfiskare till Öresund för storviltfiske, men sedan 1960-talet har tonfisken varit helt försvunnen.

Men häromåret siktades stora stim blåfenad tonfisk i Skagerak. De kommer till nordliga vatten för att äta upp sig på makrill på hösten.

Vi följer med forskarna ut för att försöka fånga tonfisken och sätta sändare på de karismatiska fiskarna, som kan väga upp mot 300 kilo.

Målet är att märka 20 fiskar i både Sverige och Danmark för att få veta mer om hur de vandrar över Atlanten, och om de kommer från lekbeståndet i Medelhavet eller Mexikanska gulfen.

I programmet hörs Massimiliano Cardinalen, fiskforskare vid Havsfiskelaboratoriet SLU Aqua, Mikael Ovegård, forskningsassistent SLU Aqua, Inigo Onandia, märkare Azti-Tecnalia Bilbao, Martin Falklind, fiskejournalist, Joakim Larsson, sportfiskare och Niklas Sandberg som är kapten på märkningsbåten.

Lena Näslund
vet@sverigesradio.se

Luktexperiment i magnetkamerans vrål Oct 18, 2017

Show notes

Slut ögonen och tänk på doften av jordgubbar. Ser du nu bilden av jordgubbar framför dig? Troligen, men varför är det så? Vi tar hjälp av en forskare och en magnetkamera för att få svaret.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Förståelsen för hur luktsinnet faktiskt fungerar ligger långt efter forskning kring syn, hörsel och känsel.

Vetandets värld dyker in i en magnetkamera för att ta reda på vad som händer i hjärnan när vi känner en doft. Måste vi använda syncentrum för att lukta?

I programmet hör du på Johan Lundström, docent vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet

Missa inte del 1 i miniserien om luktsinnet: Luktforskning – bland mormormolekyler och motorvägar i hjärnans inre

Katarina Sundberg
katarina.sundberg@sverigesradio.se

Luktforskning – bland mormormolekyler och motorvägar i hjärnans inre Oct 17, 2017

Show notes

Varför är våra starkaste och mest livfulla minnen ofta kopplade till en speciell doft? Vi besöker forskare vid Karolinska institutet för att få svaret.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Dofter och lukter påverkar oss mer än man kan tro - i bland annat partnerval och för att undvika faror. Men vad är egentligen en lukt, och hur kan en speciell doft vara så viktig för att framkalla ett minne?

Vår reporter Katarina Sundberg använder sin favoritdoft för att hitta svaret.

I programmet hör du också Johan Lundström, docent vid Karolinska institutet, Janina Seubert, forskarassistent, Karolinska institutet och Saskia Borg, student vid Leidenuniversitetet.

Missa inte del två i miniserien om vårt luktsinne: Luktexperiment i magnetkamerans vrål

Smarta textilier renar vatten från tungmetaller Oct 16, 2017

Show notes

Smarta textilier hjälpa personer med spasticitet i muskler att slappna av, eller till och med ersätta blodkärl. Men de kan också användas för rening av dagvatten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Juteväv beväxt med svamp kan rena dagvatten från farliga tungmetaller. Det visar resultaten hittills från Smart textiles technology lab vid högskolan i Borås, där utveckling sker för att ta fram en enkel och billig teknik för att i alla fall delvis rena dagvatten från städer och vägar från sådant som zink, koppar och kadmium.

Sveriges kommuner har ansvar för sitt dagvatten, men kontrollen över vad som finns i det är långt ifrån total. Den rening som finns idag är oftast den sedimentering som sker i dagvattendammar, där partiklar i det stillastående vattnet sjunker ner till botten. Men tungmetaller i jonform slinker vidare ut mot åar, sjöar och hav och kan ställa till miljöskada.

I programmet hör du Nils-Krister Persson, docent vid högskolan i Borås och Annika Holmén, VA-chef Skövde kommun.

Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sverigesradio.se

Katalonien har gjort flera försök att rösta Oct 13, 2017

Show notes

Folkomröstningen i Katalonien för ett par veckor sedan är inte det första försöket från regionen att driva framåt mot självständighet. Vetandets värld tecknar regionens nutidshistoria.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Flera gånger under de senaste decennierna har politiker i Katalonien försökt få till olika typer av folkliga omröstningar om självständighet. Ibland har de varit olagliga, som den senaste, och ibland har man använt möjligheter som lagarna ger att be om folkets stöd för reformen.

Men om det finns majoritet i befolkningen för att bilda en självständig stat är fortfarande oklart.

Spanienkännaren, författaren och journalisten Thomas Gustafsson har länge följt utvecklingen i landet. Vetandets världs Camilla Widebeck har träffat honom.

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Related Podcasts

Links

Stay Connected