Vetenskapsradion

Latest Episodes:

Kvantfysikens fader hade det inte så lätt Sep 28, 2017

Show notes

Genom sin kvantteori år 1900 banade Max Planck vägen för den moderna fysiken. Men hans liv var inte bara nobelpris och triumf utan även kantat av stora svårigheter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Max Planck (1858-1947), nobelpristagare i fysik 1918, hade en lång karriär i kejsarnas, weimarrepublikens, nazisternas och till sist det ockuperade Tyskland. Han tycks ha haft en ledarroll inom tysk forskning mer eller mindre under alla dessa epoker. Andra världskriget var dock en förödande tid för Max Planck som då inte bara förlorade sitt hem inklusive sin nobelmedalj utan även sin son, som avrättades för delaktighet i attentatet mot Hitler 1944.

Plancks stora vetenskapliga insats bestod i den teori han lade fram år 1900, gällande hur mycket energi som strålar ut från fysiska kroppar av olika slag.

När han presenterade denna teori i december 1900 var det ingen som riktigt förstod hur banbrytande teorin skulle bli, utan det var först när Albert Einstein några år senare la fram sina revolutionerande teorier, framtagna med hjälp av Plancks teori, som världen och även Planck själv började förstå hur kvantfysik kunde förklara hur system med mycket små beståndsdelar, exempelvis atomer, fungerar.

I programmet medverkar professor Anders Barany, vetenskapshistoriskt intresserad svensk fysiker och i många år verksam på Nobelmuseet i Stockholm.

Mats Carlsson-Lénart
vet@sverigesradio.seÖVR: Bildtexter

Forskaren som lånade ut sina kläder till en snöleopard Sep 27, 2017

Show notes

Örjan Johansson har levt mer en 1000 dagar bland snöleoparder i Mongoliet, och under sin forskning verkligen haft närkontakt med de skygga djuren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ingen annan i världen har fångat så många snöleoparder som Örjan Johansson. Kanske är han också ensam om att ha lånat ut sina varma kläder till en leopard – och bäddat ner en annan i en sovsäck.

Han har gjort det för att lära sig mer om dessa majestätiska kattdjur, som är så skygga att vi varken vet hur många de är eller hur de lever.

Örjan Johansson har precis blivit Sveriges första doktor i snöleopardekologi vid SLU i Uppsala.

Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se

Koll på korna i digital ladugård Sep 26, 2017

Show notes

Har Rosa lagt på hullet? Eller behöver hon lite träning? Nu finns tekniken som både ska förbättra livet i ladugården, öka lönsamheten och minska lantbrukets miljöpåverkan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Redan nu används teknisk utrustning som låter korna mjölkas av en robot. En annan robot sköter om utgödslingen.

Nu finns ocksåutrustning som visar om kon har lagt på hullet eller är brunstig, och rörliga golv som ser till att korna håller sig i form.

Och ännu mer högteknologi försöker slå sig in i lantbruket.

Vetandets värld sänder idag direkt och samtalar forskare och lantbrukare från seminariet Smart farming i Eskilstuna.

I programmet medverkar Per Frankelius, forskare i innovation Linköpings universitet, Martina Schagerlund, lantbrukare, Anders Herrlin, samverkanslektor och forskare i biosystem och teknologi Sveriges lantbruksuniversitet

Programledare är Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sverigesradio.se

Artros – sjukdomen som inte alltid syns Sep 25, 2017

Show notes

Allt fler drabbas av artros i takt med stigande ålder eller övervikt. Men patienter som söker vård riskerar att bli utan vård. Det syns nämligen inte på röntgen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Omkring 800 000 svenskar har ledsjukdomen artros. Enligt Socialstyrelsens riktlinjer ska undersökning och symptom avgöra om en patient har artros. Men fortfarande vill en del läkare se förändringar på lederna på röntgenbilder för att ställa diagnosen artros.

Det här är ett arbetssätt som måste bort, menar Thérése Jönsson, sjukgymnast och doktorand och Eva Ageberg, sjukgymnast och docent vid Lunds universitet.

I programmet medverkar också Leif Dahlberg, professor i ortopedi vid Skånes universitetssjukhus i Lund och erstin Lövgren, artrosinformatör i Skåne.

Krångligt valsystem utmaning för tyska väljare Sep 22, 2017

Show notes

Det tyska valsystemet anses vara ett av världens mest komplicerade och ibland så krångligt att väljare har svårigheter att förstå exakt hur politikerna blir valda. Vetandets värld reder ut begreppen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Söndag den 24 september är det val i Tyskland. Men hur fungerar egentligen det tyska valsystemet? Varför har till exempel varje tysk väljare två röster, och varför varierar antalet ledamöter i den tyska förbundsdagen kraftigt från val till val?

Arne Delfs som är politisk reporter på nyhetsbyrån Bloomberg bekriver systemet som förvirrande, eftersom det för många väljare är oklart vad de två rösterna egentligen har för funktion.

Professor Egon Jüttner är parlamentsledamot i Bundestag för kristdemokraterna CDU och tycker det är ett problem att antalet parlamentsledamöter nu spås öka kraftigt. Inte minst eftersom antalet stolar inte kommer att räcka till.

Men även om det tyska valsystemet anses vara väldigt komplicerat så är det svårt att reformera, menar forskaren Carsten Koschmieder på Freie Universität i Berlin. Om ett valsystem förenklas för mycket så minskar väljarnas möjlighet att påverka.

Och Ulrich Seel, pressekreterare för parlamentsledamoten Egon Jüttner, tar oss med ner i kulvertarna under riksdagen, ner till fundamenten som den tyska demokratin vilar på – och en söndersparkad plåtlåda med Adolf Hitlers namn på.

Marcus Hansson
vet@sverigesradio.se

Fågelvägen till Afrika finns i generna Sep 21, 2017

Show notes

Vart fåglar flyttar bestäms av deras gener. Men hur går det till? Hur kan ett så avancerat beteende finnas lagrat i kroppens kemi?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Om en lövsångare flyttar till Ghana eller till Uganda över vintern beror på arvet från föräldrarna. Och nu verkar forskare ha hittat ett område i fåglarnas arvsmassa där flyttbeteendet tycks ligga kodat. Men exakt hur det här går till är fortfarande oklart.

Nästa steg är att sätta ljusmätare, så kallade loggrar, på fåglarna för att följa deras långa resa i detalj och reda ut exakt vilka gener som kan leda fåglarna på rätt väg.

I programmet hörs biologerna Max Lundberg, Staffan Bensch och Susanne Åkesson, alla verksamma vid Lunds universitet.

Tomas Lindblad
vet@sverigesradio.se

Supervirus och kärnvapen – värsta hoten i forskarnas fokus Sep 20, 2017

Show notes

Ett kärnvapenkrig, ett konstruerat supervirus och högintelligenta datorer. Alla tre är företeelser som kan utgöra hot mot människans hela existens. I två månader fokuserar ett forskningsprogram i Göteborg på just sådana.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Somliga hot kommer mot oss helt naturligt, som ett asteroidnedslag. Andra är människoorsakade – som extrema terrorgrupper som vill utradera allt mänskligt från jordens yta. De vi kanske talar mest om har en teknologisk komponent, som risken att artificiell intelligens tar över och finner att mänskligheten är ett störande moment.

Forskningsprogrammet i Göteborg samlar forskare från bland annat mellan filosofi, datavetenskap och matematik under ledning av Anders Sandberg, forskare vid Future of Humanity Institute vid Universitetet i Oxford. Vi har mött några av dem och funnit att de som ägnar sig åt av att analysera extrema risker intressant nog är extremt bra på att hålla humöret uppe.

I programmet hörs också Olle Häggström, professor i matematisk statistik Chalmers, Phil Torres/X-risks institute och Karin Kuhlemann vid University College London.

Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Motion på burk – om träning som kemi Sep 19, 2017

Show notes

Fysisk träning sätter igång ett kemiskt fyrverkeri i kroppen som skapar hälsa och välbefinnande. Nu försöker forskarna identifiera de ämnen som kan bli framtidens träningspiller.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När världens ledande träningsforskare träffas i Göteborg berättar de om hur kroppens egna signaler vid fysisk ansträngning kan isoleras och kanske bli framtida läkemedel.

Jorge Ruas och hans grupp vid Karolinska Institutet i Stockholm har hittat den signalväg som ser ut att motverka depression hos den som springer, simmar eller cyklar.
Mark Febbraio från Sydney hoppas att hans labb är på väg att kartlägga det protein som ger skydd mot bröstcancer efter träning. Den som ser ut att ha kommit längst på vägen mot ett "träningspiller" är Ron Evas och hans grupp vid Salk Institute.

Deras substans får möss att bli extremt uthålliga, utan träning. Medlet är nu på väg mot klinisk testning.

Men vad kan egentligen ett enkelt läkemedel göra jämfört med träning som är extremt mångsidig och påverkar nästan alla kroppens organ?

I programmet möter du också John Hawley, professor i idrottsvetenskap vid John Moores University i Liverpool och motionärerna Matti Ollila och Elin Eriksson från Göteborg.

Tomas Lindblad
vet@sverigesradio.se

Mer medicin att hämta ur naturen Sep 18, 2017

Show notes

Idegran, sommarmalört och rosensköna. Det är vackra växter, men också potenta sjukdomsbekämpare. Att hämta läkemedel ur naturen är inte bara historiskt intressant utan högst aktuellt än idag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Stillahavsidegranen innehåller ett ämne som motverkar cancer. Det upptäcktes vid en stor screening som National Cancer Institute i USA som startade 1955. Den malariamedicin som världshälsoorganisationen WHO rekommenderar idag utvinns ur sommarmalörten, som länge använts mot feber i kinesisk medicin, och gav kinesiskan Tu Youyou Nobelpris i medicin.

Läkeväxter har använts sedan urminnes tider, men är högaktuella också idag, i jakten på ny antibiotika och botemedel mot cancer. Sonny Larsson disputerade vid avdelningen för farmakognosi vid Uppsala universitet och jobbar idag på Giftinformationscentralen.

Ulla de Verdier
ulla.deverdier@sverigesradios.se

Cassinis sista uppdrag Sep 15, 2017

Show notes

Rymdsonden Cassini har kretsat kring Saturnus i 13 år, men nu ska den krascha ner i Saturnus atmosfär. Vad har Cassini lärt oss om planeten med ringarna, och framför allt dess gåtfulla månar?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Rymdsonden Cassini har kartlagt Saturnus på ett grundläggande sätt, men det är månarna Titan och Ensceladus som fått mest uppmärksamhet. Där har man upptäckt förutsättningar för liv.

I programmet medverkar Jan-Erik Wahlund, docent i rymdfysik på Ångströmlaboratoriet i Uppsala, som ansvarar för ett av mätinstrumenten ombord på Cassini. Vi möter också Harvey Thomas, en av ingenjörerna som var med och byggde mätinstrumentet.

Video: Cassinis uppdrag i rymden

Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Related Podcasts

Links

Stay Connected