Vetenskapsradion

Latest Episodes:

Virtuell verklighet ska bota fobi Sep 14, 2017

Show notes

Virtual reality testas nu inom vården för att bota fobier, och experiment visar också att tekniken kan minska fördomar. Kan den rent av programmera om vårt sätt att tänka?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

3D-glasögon, som får oss att uppleva att vi befinner oss inne i den miljö datorn visar för oss, kan även påverka vår uppfattning om verkligheten.

På Gustavsbergs vårdcentral utanför Stockholm testas exempelvis virtual reality mot fobier som spindelskräck.

I programmet medverkar: Tobias Hård, fobipatient, Hedda Nyman, psykolog, Johan Lundin, psykolog, Per Carlbring, professor i psykolog vid Stockholms universitet, Mel Slater, ICREA-professor vid Universitat de Barcelona.

Lyssningstips: Virtuell verklighet – vad ska vi ha det till?

Lotta Nylander
vet@sverigesradio.se

Svältkost – är det vägen till längre liv? Sep 13, 2017

Show notes

Jakten på ett evigt, eller åtminstone längre, liv har bara börjat. Nu testar forskare i USA om den så kallade FMD-metoden med kalorirestriktion kan få oss att bli 120 år.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den fasteliknande metoden FMD har tagits fram i Kalifornien. Den har testats på 100 personer där både blodsockernivåer, kolesterolhalt och blodtryck sjönk. Dessutom minskade halterna av den insulinliknande tillväxtfaktorn, IGF-1, något som minskar risken för cancer.

Men hur är det att leva på svältkost?

Lars Broström, nyhetschef på Vetenskapsradion, prövade en egen variant och lagade mat som bara gav knappt 800 kalorier om dagen under fem dagar, medan Sveriges Radios globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff köpte ett paket från USA med färdiga pulver, piller och energikakor.

Men det finns också många andra livsförlängande tekniker som testas i labb, exempelvis blodtransfusioner från yngre djur till äldre, eller en total genkartläggning och kroppskanning i magnetkamera för att hitta oupptäckta sjukdomar. Andra idéer handlar om att byta ut gamla organ mot robotdelar och att ladda ned en människas hela medvetande i en dator.

I programmet hör du också Antonio Coco, deltagare i FMD-studie Los Angeles, Valter Longo, professor vid Longevity Institute vid University of Southern California, Laura Perin, forskare USC och deltagare i FMD-studie, Anna Ericsson, 101 år. Brun Ulfhake, anatomiprofessor Karolinska institutet, Anders Sandberg, vid framtidsforskare Future of Humanity-institutet, universitetet i Oxford.

Johan Bergendorff
johan.bergendorff@sverigesradio.se

Virtuell verklighet – vad ska vi ha det till? Sep 12, 2017

Show notes

Virtual reality, virtuell verklighet, spås omsätta miljarder i framtiden. Det sägs förändra internet, hälsovården och industrin. Men hur ska det gå till?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Med billigare teknik och starkare datorer finns återigen ett stort intresse för virtual reality, tekniken som med hjälp av 3D-glasögon får oss att uppleva att vi befinner oss inne i den miljö datorn visar för oss.

Det här är fjärde gången vi ser en "VR-hype", menar Björn Thuresson, seniorforskare på KTH, men nu har VR kommit för att stanna.

Spelutvecklaren Tommy Palm grundare av spelföretaget Resolution games ser stora möjligheter men säger att det kommer att tid innan VR slår igenom.

Seniorforskaren Jonas Söderberg på forskningsinstitutet Rise/Sics säger att industrin kommer framför allt ha nytta av AR, augmented reality.

Osäkerheten är stor men VR kan omsätta tiotals miljarder dollar år 2025, säger Robin Teigland, professor på Handelshögskolan i Stockholm.

Lotta Nylander
vet@sverigesradio.se

Styrs framtidens träning av appar eller gener? Sep 11, 2017

Show notes

Redan idag kan genetiska tester ge vissa svar på vilka som lämpar sig bäst för uthållighetssporter eller styrkesporter. Men hur ser framtidens träning ut för gemene man?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kommer genetiska tester styra hur och om vi tränar i framtiden? Vetandets värld besöker konferensen Future of fitness och diskuterar gentesternas möjligheter, risken för gendopning, sökandet efter muskelminnet och hur appar kan öka individers motivation att träna.

I programmet möter vi forskarna Mikael Mattsson och Niklas Psilander från Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm, professor Carl-Johan Sundberg från Karolinska Institutet i Stockholm, samt post doc Malene Lindholm och professor Euan Ashley från Stanford University.

Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sverigesradio.se

Långlivat samarbete med mikrober – om surdeg och vårt dagliga bröd Sep 08, 2017

Show notes

I tusentals år har vårt dagliga bröd bakats på surdeg. Dagens trendfenomen bygger på ett nära samarbete mellan mikrober och människa i ett ekologiskt mikrokosmos som intresserar forskarna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att baka med surdeg har varit något av ett trendfenomen under det senaste årtiondet.

Men i själva verket är det en flera tusen år gammal tradition som bygger på en intrikat samverkan mellan olika mikroorganismer där komplexiteten, stabiliteten och det känsliga samspelet är intressanta forskningsområden.

Per Helgesson har träffat bagaren Andreas Lindblom vid Güntherska bageriet i Uppsala, och docent Ingela Marklinder, vid Institutionen för kostvetenskap vid Uppsala universitet.

Per Helgesson
vet@sverigesradio.se

Kan vi bygga bort framtidens farliga infektioner? Sep 07, 2017

Show notes

Motståndskraftiga bakterier och nya smittsamma virus gör framtiden osäker. I Malmö har man byggt en ny infektionsklinik som är anpassad för att möta de kommande hoten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Våra sjukhus är byggda under en tid när vi kunde lita på antibiotika och när de flesta infektioner var under kontroll med hjälp av vaccinering. Så ser troligen inte framtiden ut. Allt fler bakteriestammar blir motståndskraftiga samtidigt som nya influensor och andra virussmittor uppstår.

I Malmö tog man det här på allvar under bygget av den nya infektionskliniken. Följ med till ett sjukhus som byggts både enligt nya idéer och gamla principer från 1800-talet.

I programmet hör vi Torsten Holmdahl, verksamhetschef infektionskliniken Skånes universitetssjukhus, Joakim Larsson, föreståndare Centrum för Antibiotikaresistensforskning Göteborgs universitet, Anna-Klara Axelsson, sjuksköterska vid infektionskliniken Skånes universitetssjukhus.

Tomas Lindblad
vet@sverigesradio.se

Alla dessa möten – varför blir de så många och långa? Sep 06, 2017

Show notes

Möten är numera ett ämne för vetenskapen. Varför tycker vi att de är så tråkiga? Hur gör man ett möte bättre? Vetandets värld tittar på mötesforskningen, en ny och växande disciplin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sociologen Christoph Haug i Göteborg samlade i maj kolleger från hela världen som liksom han sysslar med forskning kring möten. Den här nya forskningsdisciplinen fick sin första blygsamma start 1989 när Helen Schwartzman från Northwestern University i Chicago publicerade pionjärstudien "The Meeting". Idag, tror Elise Keith, konsult från Lucid Meetings, att det startas över 50 miljoner möten varje dag i USA.

Jenny Almkvist som jobbar med utvecklingsfrågor på Västra Götalandsregionen vet precis vad som krävs för att ett möte ska bli effektivt och givande, och Malin Åkerström, antropologiprofessor i Lund, har sett hur allt för många möten kan göra att ingen till slut tar ansvar för besluten.

I programmet medverkar också Wilbert van Vree, mötesforskare Amsterdams Universitet

Tomas Lindblad
vet@sverigesradio.se

Från formel till fruktat kärnvapen Sep 05, 2017

Show notes

I söndags morse hävdade Nordkorea att man genomfört en framgångsrik provsprängning av en vätebomb. Men vad är en vätebomb och hur fungerar kärnvapen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Idén att klyva en atomkärna - och på det viset få ut energi - kom från Albert Einsteins formel E=mc² från 1905.

Formeln visade i teorin att massa innehöll energi, och att den kunde omvandlas till massa. Einstein själv trodde däremot inte att det rent praktiskt skulle gå att få ut energi ur atomkärnor.

Det var först i slutet av 1930-talet som andra vetenskapsmän kom på att man kunde skicka in en neutron i kärnan av ett klyvbart material. Då kunde neutronen klyva kärnan och energi frigöras. Einsteins teori var på så vis omvandlad i praktik.

När man lyckats klyva en atomkärna kunde man se att detta frigjorde neutroner, som i sin tur klöv andra kärnor i det fissila materialet. En atomklyvning kunde alltså skapa en kedjereaktion av klyvningar, och med denna iakttagelse var atombomben upptäckt.

Medverkande: Martin Goliath, doktor i teoretisk fysik och enhetschef på Försvarets forskningsinstitut, FOI.

Missa inte: Nordkorea – hur stort är kärnvapenhotet

Simon Moser
vet@sverigesradio.se

Vårt unika blod Sep 04, 2017

Show notes

Blodet får ofta stå som symbol för livet, men ibland måste det fyllas på. Vi följer blodets väg från blodgivaren till mottagaren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tre procent av Sveriges befolkning mellan 18 och 75 år ger blod. En av alla som är beroende av det insamlade blodet är Charlotte Stode, som berättar om hur det känns att få någon främmande människas blod.

De flesta känner till blodgrupperna A, B, AB och 0, och att man är Rh-positiv eller Rh-negativ. Men visste du att det finns omkring 350 blodgrupper till?

Ju fler blodgrupper och blodgruppssystem forskarna hittar desto bättre kan man matcha donatorsblod med mottagare. Eller är det ett universalblod som alla kan få som man borde försöka forska fram?

I programmet träffar vi Hilkka Talikka på Blodcentralen på Skaraborgs Sjukhus i Skövde och Elzbieta Pettersson som ger blod. Vid Lunds Universitetssjukhus forskar professor Martin Olsson kring okända blodgrupper och blodgruppssystem.

Medverkar gör också blodgivaren Elzbieta Pettersson, My Tornbo, sjuksköterska vid blodcentralen Skånes universitetssjukhus Lund, Martin Olsson, professor och överläkare i transfusionsmedicin vid Lunds universitet och Region Skåne, Lena Axelsson, biomedicinsk analytiker Lunds universitetssjukhus.

Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sverigesradio.se

Höger eller vänster – vägvalet som splittrar världen Sep 01, 2017

Show notes

Det är 50 år sedan högertrafikomläggningen, men vilken sida är egentligen bäst? Hur hanterar vi att växla mellan höger- och vänstertrafik?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Världens uppdelning i höger- och vänstertrafik har historiska snarare än vetenskapliga förklaringar. Medan de flesta i Nord- och Sydamerika och Europa kör högertrafik, gäller vänstertrafik i länder som Australien och i stora delar av Asien och Afrika.

Trafikforskarna Anna Anund och Björn Lidestam från Statens Väg- och Transportforskningsinstitut och Linköpings universitet medverkar i programmet, liksom Luke Chapman som flyttat från Nya Zeeland till Jönköping och bytt vänster- mot högertrafik.

I programmet hörs också en anonym studioreporter från Ekot den 3 september 1967 (ur radioarkivet), Helge Berglund, borgarråd och vänstertrafikförespråkare (ur radioarkivet), Ingvar Ågren, ordförande Aktionen för vänstertrafik (ur radioarkivet), Arvid Lagercrantz, reporter (ur radioarkivet) och Olof Palme, kommunikationsminister (ur radioarkivet).

Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sverigesradio.se

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Related Podcasts

Links

Stay Connected