Vetenskapsradion Forum

View Top 200 Chart

Back to Rankings Page

Latest Episodes:

Vetenskapsradion Forum 20111128 2011-11-28 kl. 13.20 Nov 28, 2011

Show notes

Om den livsfarliga färgen rosa och om de svenska torpen. Med Urban Björstadius.

Söders förvandlingar och korvens kulturhistoria Nov 21, 2011

Show notes

Som alla stora städer har Stockholm förändrats snabbt. Ofta tänker vi då på segregation och socialt utsatta bostadsområden, men den andra sidan av segregationen är den så kallade gentrifieringen. Gamla slitna arbetarstadsdelar renoveras och befolkas idag av betydligt mer välbeställda människor, en utveckling som också känns igen från andra städer, som exempelvis stadsdelen Haga i Göteborg. Elisabeth Lilja vid Stockholms universitet skriver i den nya boken Den segregerade staden om tre gentrifierade stadsdelar i Stockholm - kvarteret Järnlodet på Östermalm, Volontären i Vasastan och Pyramiden på Södermalm, och hon säger att gentrifieringen leder till att stadsdelarna utvecklar allt mer egna identiteter. Dessutom handlar det om korvens etnologi och kulturhistoria. Korven har ju på senare tid genomgått samma utveckling som vin, whiskey, kaffe, choklad och surdegsbröd - från att ha varit en anonym bruksvara har den blivit trendig och föremål för kännares och finsmakares intresse. Idag är det helt rätt igen att stoppa sin egen korv hemma i köket, gärna enligt gamla recept och metoder. De båda etnologiprofessorerna Karl-Olov Arnstberg och Anders Björklund är aktuella med Korvboken, där de blandar högt och lågt i en slags korviana, och över några skivor vildsvinskorv berättar de om korven som kulturellt fenomen. Programledare är Urban Björstadius.

Europas stolta symboler och Afghanistans okända skatter Nov 14, 2011

Show notes

När skuldkriser och politisk turbulens sätter EU-samarbetet på prov kan olika symboler komma väl till pass för att påminna om den ursprungliga tanken med EU. Det finns mängder av både officiella och inofficiella symboler som ska verka för att stärka känslan av samhörighet i Europa, och bland de officiella märks exempelvis mottot, hymnen, Europaflaggan, europengarna och Europadagen. Johan Fornäs är professor i medie- och kommunikationsvetenskap, och i sin kommande bok Signifying Europe skriver han om hur den europeiska identiteten uttrycks i olika symboler, symboler som kan avslöja en hel del om den europeiska självbilden. Dessutom handlar det om en hittills ganska okänd bild av Afghanistan. Under lång tid har ju så gott som all medierapportering därifrån handlat om krig och elände, om talibaner och kvinnoförtryck. Men Afghanistan är också sedan många tusen år en knutpunkt mellan olika världsdelar, kulturer och religioner. Länge trodde man att konstskatterna och de arkeologiska fynden från Afghanistans långa historia var förstörda eller försvunna efter årtionden av krig, men så för några år sedan avslöjades hemliga valv under presidentpalatset i Kabul där kulturskatterna låg gömda. De här föremålen visas nu i en ny utställning på Etnografiska museet i Stockholm, och vi hör museichefen Anders Björklund, forskningschefen Eva Myrdal och Afghanistans vice informations- och kulturminister Omar Sultan. Programledare är Urban Björstadius.

Fredagsmyset som en modern rit Nov 07, 2011

Show notes

För de flesta barnfamiljer ser fredagskvällarna ut på ungefär samma sätt - något lite extra och barnvänligt på middagsbordet, något familjeprogram på tv och så lite chips till det. Fredagsmyset har blivit ett begrepp bland barnfamiljer så till den grad att man kan tala om en modern rit. Det menar etnologen Charlotte Hagström vid Lunds universitet, och hon säger att fredagsmysets funktion är att markera övergången från arbetsvecka till helg. Dessutom handlar det om oss som konsumenter och våra köpbeteenden. Kanske tänker du att du är en medveten och upplyst konsument som bara köper just det du behöver och vill ha, men riktigt så enkelt är det antagligen inte. Som konsumenter styrs vi nämligen av en mängd psykologiska fenomen, varav en av de starkaste kallas för förlustaversion. Det innebär enkelt uttryckt att vi avskyr förluster mer än vad vi älskar motsvarande vinster. Richard Wahlund, professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, berättar om vad det får för konsekvenser. Programledare är Urban Björstadius.

Mördaren som kändis och satanistisk feminism Oct 31, 2011

Show notes

Vår kultur är genomsyrad av mord. Mord i verkligheten på tv och i kvällstidningarna, och mord som underhållning på film och i böcker. Att mörda är att gå över en absolut gräns, och mord är därför något som har en förmåga att ständigt fascinera oss. Mördarna har i många fall blivit kändisar och celebriteter som människor beundrar och skriver kärleksbrev till. Det säger Micael Dahlén, professor på Handelshögskolan i Stockholm och aktuell med sin nya bok Monster. Han har besökt fem av vår tids mest ökända mördare på tre olika kontinenter - danske Peter Lundin som mördade sin mamma och några år senare också sin sambo och hennes två barn, Wayne Lo, den förste som genomförde en så kallad skolmassaker, seriemördaren Dorothea Puentes som grävde ner sina offer i den egna trädgården, sektledaren och massmördaren Charles Manson, och så japanen Issei Sagawa som, efter att han avtjänat straffet för att ha mördat, styckat och ätit upp en holländsk kvinna, bland annat gjort sig känd som matrecensent hemma i Japan. Issei Sagawa kom senare också att stå som förebild till Hannibal Lecter i filmen När lammen tystnar. Dessutom handlar det om satanistisk feminism. Feminister har efter århundraden av vad de uppfattar som kristen svartmålning av kvinnor som djävulens kön gett Satan en ny innebörd. Satanistisk feminism är helt enkelt ett slags uppror mot ett patriarkat symboliserat av Gud fader och hans prästerskap. Det säger religionshistorikern Per Faxneld som forskar om just satanistisk feminism, och som nyligen var en av arrangörerna till en internationell satanistkonferens vid Stockholms universitet. Vi har också den satanistiska feministen Hetty från Connecticut i USA som driver sajten www. theshadowoftheblackrose.com. Programledare är Urban Björstadius.

Kungliga korteger som performancekonst Oct 24, 2011

Show notes

Under senare tid så har det svenska kungahuset varit omdebatterat med skriverier om kaffeflickor och rykten om bilder på kungen tillsammans med lättklädda kvinnor. Samtidigt blev kronprinsessan Victorias giftermål en enastående succé för Hovet, och just sådana händelser är viktiga för kungahuset som ju inte kan använda sig av traditionell marknadsföring. En annan sådan möjlighet ges genom de kungliga kortegerna - ståtliga hästanspända ekipage med ryttare och kuskar kan ses som en slags special events med syfte att marknadsföra monarkin. Det säger Gösta Kylsberg som nyligen disputerade i företagsekonomi på en avhandling om det kungliga Hovstallet. Rykten om kungars handel och vandel är nu inget nytt, det har genom historien tisslats och tasslats om alla våra regenter. Ebbe Schön är aktuell med en nyutgivning av sin bok Kungar, krig och katastrofer, vår historia i sägen och tro, i vilken han bland annat skriver om de rykten som människor har berättat om våra regenter. Programledare är Urban Björstadius.

Neurovetenskaplig arkitektur Oct 17, 2011

Show notes

Arkitektur väcker ofta starka känslor. Titt som tätt debatteras olika miljöer och byggnader som anses fula och ibland rent av omänskliga. Säg den stad som inte har ett miljonprogramsområde, ett kalt och öde torg eller ett kontorskomplex i vad som lite föraktfullt brukar kallas modern arkitektur. Vissa miljöer och byggnader får oss att känna obehag, medan andra får oss att trivas och må bra. Nu kan modern hjärnforskning hjälpa till att förklara de här känslorna. Genom att använda sig av neurovetenskapen får arkitekterna helt nya verktyg i sitt arbete, och det visar sig då att barndomen får en central betydelse. Det vi upplever tidigt i livet påverkar nämligen hur hjärnan utvecklas, och de första fem åren är särskilt viktiga - våra tidigaste upplevelser av arkitektur väcker känslor hos oss även som vuxna. Det berättar arkitekten och forskaren Christina Bodin Danielsson. Dessutom handlar det om den intolerans mot oliktänkande som utvecklas i grupper som vill förändra samhället. Emma Bäck är forskare i socialpsykologi vid Stockholms universitet, och hon har i sin forskning sett att personer som vill förändra de rådande samhällsstrukturerna är mindre toleranta mot andras åsikter än de som vill bevara samhället som det ser ut. Vi hör också Magnus Utvik, aktuell med boken Med Stalin som Gud, i vilken han bland annat skriver om hur de såg på oliktänkande i det kommunistiska parti han var medlem i på åttiotalet. Programledare är Urban Björstadius.

Vetenskapsradion Forum 20111010 2011-10-10 kl. 13.20 Oct 10, 2011

Show notes

Om datorspelande mammor och om 1695 års psalmbok. Med Urban Björstadius.

Författaren som kändis Oct 03, 2011

Show notes

Nyligen avslutades Bokmässan i Göteborg där besökarna kunde fynda böcker och lyssna till olika seminarier. Den stora attraktionen för många var nog ändå att få träffa kända författare i verkliga livet. Författare har nämligen blivit kändisar som behöver sitta i TV:s morgonsoffor eller medverka i Lets Dance för att kunna sälja sina böcker. Men vad betyder mediebilderna av författarna för våra läsupplevelser av deras böcker? Vi hör Jan Guillou, en av Sveriges mest kända författare, i ett samtal med litteraturvetarna Anders Ohlsson och Torbjörn Forslid, aktuella med boken Författaren som kändis. Dessutom handlar det om våra schablonbilder av olika åldrar. Att vi förväntar oss att unga och äldre ska bete sig på vissa sätt får konsekvenser både för oss själva som individer och för samhället och kan lätt leda till ett slags självuppfyllande profetior - vi beter oss som vi tror att det förväntas att vi ska bete oss. Det säger Anna-Liisa Närvänen och Janicke Andersson, två av författarna till den nya boken Att leva med tiden. Programledare är Urban Björstadius.

Hembiträdet i svenska pilsnerfilmer Sep 26, 2011

Show notes

De svenska pilsnerfilmerna var omåttligt populära under 30- och 40-talet, och ofta spelar hembiträdena avgörande roller i filmerna. Man kan rent av tala om en egen genre, en slags hembiträdesfilmer. Under den här perioden diskuterades den så kallade hembiträdesfrågan livligt i samhället, Sverige höll på att bli ett modernt land och hembiträdena framstod allt mer som en rest från det förflutna. Ulrika Holgersson vid Lunds universitet berättar att pilsnerfilmernas hembiträden fick en viktig roll som medlare mellan olika samhällsklasser när ett nytt Sverige växte fram. Populärkulturen svämmar över av historier där sådant som skulle kunna kallas paranormalt förekommer. I filmer och böcker är ingredienser som tankeläsning, sanndrömmar och kontakt med de döda stoff som lockar och säljer. Men när paranormala fenomen upplevs som äkta och verkliga i vardagen, då blir det något helt annat. Sådana upplevelser håller människor helst för sig själva, trots att hälften av svenskarna anser sig ha haft paranormala upplevelser. Psykologiforskaren Anneli Goulding berättar om en pågående studie vid Göteborgs universitet. Programledare är Urban Björstadius.

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Related Podcasts

Links

Stay Connected