Vetenskapsradion Forum

Latest Episodes:

Att rösta om musik och politik May 09, 2011

Show notes

På lördag samlas en stor del av svenska folket framför TV:n för att följa årets upplaga av Eurovision Song Contest, där jurygrupper och tittare i Europa röstar fram rätt låt. Och som av en händelse sammanfaller det här röstandet med omvalet till Västra Götalandsregionen på söndag, så Vetenskapsradion Forum utreder därför vilka likheter som finns mellan att rösta om musik och att rösta om politik. Dessutom handlar det om svenska folksägner. Folkloristen Bengt af Klintberg som skrivit flera böcker om moderna vandringssägner, så kallade klintbergare, har nyligen gett ut en bok i vilken han kartlagt och katalogiserat över 1800 äldre svenska folksägner. Det är ett pionjärarbete, inte minst med tanke på att han påbörjade arbetet redan som ung folklorist och avslutar det först nu, nästan 50 år senare. Programledare är Urban Björstadius.

Du är vad du heter May 02, 2011

Show notes

Att välja namn till sina barn är en delikat uppgift. Det ska vara unikt, det ska låta vackert och det ska gärna säga något om vem barnet är - och kanske också om vilka föräldrarna vill vara. En liten Carl Philip sänder helt enkelt andra signaler än en Conny eller en Benny, och namnvalet lägger ju grunden för barnets identitet eftersom omgivningen kommer att dra slutsatser om barnet utifrån dennes namn. Emilia Aldrin forskar om föräldrars namnval, och i dagens program berättar hon om varför äldre och högutbildade föräldrar döper sina barn till Nils eller Love snarare än till Neo eller Logan, och om vilka konsekvenser namnvalen får senare i livet. Dessutom handlar det om den nya trenden att sätta en individuell prägel även på den andra änden av livet. Både nationellt och internationellt är tendensen nämligen tydlig och klar, allt fler väljer ett sista, värdigt avsked i form av en personligt utformad begravning. I Sverige kan jägaren idag begravas i en kamouflagemönstrad kista, och den segelintresserade i en blå kista med kompassros. Programledare är Urban Björstadius.

Vårt liv på kontoret Apr 25, 2011

Show notes

En av västvärldens vanligaste arbetsplatser är kontoret, och hur kontoret ser ut påverkar naturligtvis dem som jobbar där. Arkitekten och forskaren Christina Bodin Danielsson har kunnat visa att själva kontorstypen påverkar allt från hälsa och sjukfrånvaro till trivsel och tillfredsställelse med arbetet. Hon har även sett att Sveriges vanligaste kontorstyp, det mellanstora kontorslandskapet, också är det sämsta. För företagen finns det naturligtvis pengar att tjäna på en bra kontorsmiljö - personal som mår bra är på jobbet och gör bra ifrån sig och pratar dessutom väl om företaget. Dagens Vetenskapsradion Forum handlar om hur kontoren påverkar oss, och om hur vi kan påverka kontoren. Dessutom har det blivit dags för fjärde och sista delen i serien om deckare. Litteraturvetarna Sara Kärrholm och Kerstin Bergman är aktuella med boken Kriminallitteratur, och i dagens avsnitt berättar de om varför deckare är så omåttligt populära idag. Programledare är Urban Björstadius.

Våra dagars häxprocesser Apr 18, 2011

Show notes

Vi befinner oss i påsktider och som vanligt kommer vi att få återstifta bekantskapen med påskeldar, påsksmällare och små söta påskkärringar. Men även om det går att spåra många sådana här sedvänjor tillbaka till forna tiders folktro om häxor, så är det ett annat mycket mer genomgripande fenomen som levt kvar sedan häxprocessernas tid. Folklivsforskaren Ebbe Schön säger att de psykologiska och sociala mekanismer som gjorde att vi förr brände häxor på bål idag tar sig uttryck i vuxenmobbning, ryktesspridning och syndabockstänkande, och han ser som en viktig uppgift för folklivsforskarna att uppmärksamma de här fenomenens historiska rötter. I serien om deckare berättar litteraturvetarna Sara Kärrholm och Kerstin Bergman om kvinnliga detektiver i deckarlitteraturen, en traditionellt sett maskulin genre. Programledare är Urban Björstadius.

Kärnkraftverkens skönhet och arkitektur Apr 11, 2011

Show notes

När man pratar om kärnkraftverk är det ofta riskerna som står i fokus, inte minst idag med kärnkraftsolyckorna i Japan och 25-årsminnet av Tjernobyl i färskt minne. Konstvetaren Fredrik Krohn Andersson intresserar sig dock för helt andra sidor, han forskar om kärnkraftverkens arkitektur. När de svenska kärnkraftverken planerades så symboliserade de den ljusnande framtiden, de stod för en aldrig sinande energi som skulle finansiera välfärdsbyggandet. Det skulle också synas på kärnkraftverken där de tronade som futuristiska, kraftfulla skapelser i landskapet. Dessutom fortsätter serien om deckare i litteratur och på film, och i dagens avsnitt berättar litteraturvetarna Sara Kärrholm och Kerstin Bergman om detektiven som vetenskapsman, och om vetenskapsmannen som detektiv - det handlar om vetenskapens roll inom deckargenren. Programledare är Urban Björstadius.

Dålig service som en väg till framgång Apr 04, 2011

Show notes

På Stureplan i centrala Stockholm finns mängder av populära krogar och restauranger, och trots långa köer, dyra drinkar och otrevliga vakter så fortsätter gästerna att strömma till. Nu visar en ny uppsats att just den bristande servicen är en del av framgångsreceptet för de trendiga Stureplanskrogarna. Kristian von Seth och Nicole Rosvall har skrivit en magisteruppsats i företagsekonomi med inriktning mot marknadsföring om Stureplanskrogarna, och de säger att den dåliga servicen får de utvalda gästerna att känna sig exklusiva. De så kallade VIP-gästerna kan till och med känna större njutning i vetskapen om att andra gäster blir sämre behandlade eller helt nekas inträde. Dessutom handlar det om deckare, en genre som bara blir allt populärare både på film, på tv och i böcker. I dagarna utkommer boken Kriminallitteratur av Kerstin Bergman och Sara Kärrholm, och i en ny serie i Vetenskapsradion Forum tar de ett helhetsgrepp om deckargenren. Programledare är Urban Björstadius.

Riskerna vi är beredda att ta Mar 28, 2011

Show notes

Jordbävningen i Stilla havet med den efterföljande tsunamin och de därpå havererade kärnkraftsverken i Japan har än en gång påmint oss om att livet inte är riskfritt. Hur vi människor förhåller oss till sådana här risker skiljer sig dock åt mellan olika människor. Till exempel är vi mer riskbenägna som unga och blir försiktigare när vi blir äldre, och i allmänhet tar män större risker än kvinnor. Människor som har erfarenhet av naturkatastrofer, till exempel jordbävningar och tsunamis, uppfattar andra risker, som terrorism och klimatförändringar, som större än de som inte har sådana erfarenheter. Det säger sociologen Anna Olofsson som är föreståndare för Mittuniversitetets risk och krisforskningscentrum i Östersund. Dessutom handlar det om betydligt lugnare platser, nämligen förbisedda platser. Förbisett heter en bok som kom för några månader sedan och i vilken etnologerna Niklas Ingmarsson och Robert Willim tillsammans med fotografen Martin Magntorn utforskar parkeringsplatser, rivningstomter och busskurer. Nästa vecka öppnar en utställning på Kulturen i Lund om just sådana här förbisedda platser, och Vetenskapsradion Forum tog med en av författarna, etnologen Niklas Ingmarsson, till ett blåsigt fält utanför Lund där vägen slutar och ingenting särskilt tar vid. Det har blivit allt vanligare med övernaturliga fenomen - i alla fall i medierna. Det är lätt att hitta tidningar som tar upp ämnet, på TV kan vi följa när andar drivs ut ur hus och på historiska platser kan man följa med på spökvandringar. Det är något som intresserat Anette Hill, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet. I boken Paranormal Media går hon till botten med det här medieutbudet, och vi hör också psykologiprofessorn Etzel Cardena. Programledare är Urban Björstadius.

Kloka djur och erotisk konst Mar 21, 2011

Show notes

Fabler har i alla tider varit populära och även om fablerna nu för tiden mest är en genre för barn så går traditionen långt tillbaka. Mest kända är väl Aisopos fabler som nu kommer i en utgåva av den sydafrikanske författaren Beverley Naidoo. De sexton fabler som hon återberättar låter hon utspelas i Afrika, hon hävdar nämligen att Aisopos sannolikt inte var grek utan afrikan. Litteraturvetaren och fabelforskaren Erik Zillén reder ut begreppen i fablernas värld. I veckan öppnar den nakna och ocensurerade utställningen Lust & Last på Nationalmuseum i Stockholm. Här visas för första gången tavlor som förr ansetts så oanständiga att de inte kunnat visas. Vetenskapsradion Forum begav sig till Nationalmuseum där Eva-Lena Bergström visar runt på utställningen. Programledare är Urban Björstadius.

Barnafödandets säsonger Mar 14, 2011

Show notes

Ett fenomen som länge har förbryllat människor är att vårt barnafödande verkar vara säsongsbetonat. För trehundra år sedan föddes flest barn i början av året, och länge trodde man att det berodde på att människor blev mer fruktsamma på våren. Sedan infördes sommarsemestern och semestersexet gjorde entré, vilket försköt födelsesäsongen några månader framåt. Nu för tiden verkar barnafödandets säsonger till stora delar ha försvunnit, och en möjlig förklaring till det kan vara att det inte alltid blir barn när vi har tänkt oss, särskilt inte som många kvinnor numera är lite äldre när de skaffar sitt första barn. Anna Trenning-Himmelsbach rapporterar om en ny franska studie som gått till botten med fenomenet. Dessutom analyseras hjältarnas tal på film. I moderna storfilmer är det nästan obligatoriskt att den goda härföraren håller ett känsloladdat tal inför det avgörande slaget mot fienden. I filmer som Independence Day, Braveheart och Kingdom of Heaven är det ofta hjältens tal till folket eller till sina trupper som sammanfattar hela filmens budskap. Religionshistorikern Lena Roos som intresserat sig för de här talen säger att det inte är något nytt fenomen, och som vanligt var de gamla grekerna först - redan i den antika litteraturen spelade hjältarnas tal en avgörande roll för att förmedla textens budskap. Programledare är Urban Björstadius.

Olof Palme och medierna Feb 28, 2011

Show notes

Med anledning av att det är 25 år sedan Olof Palme sköts till döds sänder Sveriges Radio flera program om Palmes politiska gärning, och i Vetenskapsradion Forum handlar det om hans relation till medierna. Palme var ju en i högsta grad medialiserad politiker - han utnyttjade medierna för att få ut sitt budskap, han var ofta debatterad i medierna, men han var också emellanåt utsatt för olika kampanjer. Gunnela Björk är historiker verksam vid Örebro universitet och författare till boken "Olof Palme och medierna". Hon säger att Palme var en central person i de förändringar som präglade mediesituationen under mitten av 1900-talet, inte minst när det gäller förhållandet mellan medier och politiker. Programledare är Urban Björstadius.

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Related Podcasts

Links

Stay Connected

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Vetenskapsradion Forum

Related Podcasts

1

2

3

4

5

6