Vetenskapsradion Forum

Latest Episodes:

En skådespelares känslor Dec 06, 2010

Show notes

En skådespelare måste kunna gestalta många olika känslor på scenen, allt från att skratta trovärdigt till att gråta hjärtskärande. För att lyckas med det använder de sig av sina privata känslor under repetitionerna - även om de inte behöver vara arga för att kunna spela arga så måste de utnyttja sina egna erfarenheter av ilska. Sociologen Stina Bergman Blix har undersökt hur skådespelare arbetar med känslor, och hon säger att det kan påverka skådespelarnas privatliv. - Lättheten att gå in i och ut ur känslor kan göra att upplevelsen av känslor förlorar i äkthet. Skådespelaren Johan Holmberg på Dramaten har funderat mycket kring vad hans yrkesval har betytt för hans känsloliv. Från början sökte han sig till teatern bland annat för möjligheten att få jobba med känslor, men idag ser han också flera risker med det. - Kanske stänger vi av de naturliga känsloflödena i privatlivet och sparar dem till teaterscenen. Programledare är Urban Björstadius.

Fantasins landskap Nov 29, 2010

Show notes

Fantasyböcker utspelar sig ofta i främmande och fantastiska världar, det kan handla om en fiktiv medeltid, ett sagolandskap eller ett dödsrike. För fantasylitteraturen är själva platsen ofta minst lika viktig som handlingen eller personerna, och i många av böckerna finns därför också kartor som presenterar fantasilandskapet för läsaren. Tolkiens Midgård, CS Lewis Narnia och Astrid Lindgrens Nangiala är platser som avslöjar mycket om vad som är viktigt i berättelserna. Det säger Stefan Ekman som forskar om fantasylitteraturens olika miljöer, och i dagens program berättar han om hur böckernas olika landskap påverkar berättelserna. Dessutom handlar det om musikaliska improvisationer på kyrkoorgel. Karin Nelson har studerat hur 1600-talets organister lärde sig spela, och hon fann stora likheter med dagens jazzmusiker. Programledare är Urban Björstadius.

Konsten att hantera överflöd Nov 22, 2010

Show notes

Det är bara en månad kvar till jul och julhandeln har redan dragit igång på många håll i landet. Vi går nu in i överflödets tid då vi som alltid köper för många julklappar och äter för mycket mat. Men vad är egentligen överflöd, och när är för mycket just för mycket? Barbara Czarniawska är professor i allmän företagsekonomi, och till skillnad från de flesta andra ekonomer som forskar om hur man kan få mer av något, så studerar hon konsten att hantera överflöd - vad gör man när man redan har för mycket av något? Dessutom handlar det om så kallade whistle-blowers. Så kallas de människor som offentliggör till exempel brott eller korruption inom en organisation eller ett företag. Några kända whistle-blowers är den norska sälfångstinspektören Odd Lindberg som avslöjade de blodiga metoderna under sälfångsten, och Ingvar Bratt som avslöjade det som kom att kallas Boforsaffären. Både Odd Lindberg och Ingvar Bratt drabbades dock av människors vrede och blev utsatta för både hot, utfrysning och förtal. Det är en paradox som intresserat sociologen Magnus Haglunds - hur kan det komma sig att någon som försöker varna allmänheten eller som försöker prata i allmänhetens intresse drabbas av vedergällning från omgivningen? Programledare är Urban Björstadius.

Ingen är som Eva Dahlgren Nov 15, 2010

Show notes

I förra veckan var det premiär för Eva Dahlgrens monologföreställning Ingen är som jag, som handlar om hennes uppväxt och liv. Att ingen är som Eva Dahlgren är också den bild de flesta har av henne - i media beskrivs hon ofta som sann, äkta och självutlämnande. Men hur väl stämmer den bilden egentligen? Vetenskapsradion Forum tog med litteraturvetaren Anna Biström till föreställningen för att försöka lista ut hur bilden av Eva Dahlgren har skapats. Dessutom handlar det om flickböckernas upprättelse. Från att ha setts som dålig litteratur som spred dåliga förebilder till unga flickor ser man numera andra kvaliteter i böckerna. Flickor och flickböcker har nu också blivit föremål för många forskningsprojekt berättar litteraturvetaren Eva Söderberg. Programledare är Urban Björstadius.

Svenska hem Nov 01, 2010

Show notes

Den faluröda stugan med moraklocka, kurbitsmålade möbler och öppen spis ses idag som något typiskt svenskt. I själva verket är det ett resultat av att arkitekter och konstnärer för drygt hundra år sedan helt enkelt bestämde sig för att lansera en viss stil som svensk och ursprunglig. Runt förra sekelskiftet lanserades den gamla folkkonsten och de traditionella allmogehemmen som förebilder för det goda hemmet. Framför allt var det allmogestilen från Dalarna som sågs som ett ideal, och som levt kvar som en bild av det äktsvenska allt sedan dess. Det berättar Johan Knutsson som är professor i möbelkultur och författare till den nya boken I hemtrefnadens tid. I dagens program tar han oss med på en promenad till byggnaderna på Skansen, själva sinnebilden av det ursvenska, och visar hur dåtidens nationalromantik formade synen på hur det äkta svenska hemmet skulle se ut. Programledare är Urban Björstadius.

Den mytiska flöjten Oct 25, 2010

Show notes

Ett av människans allra tidigaste instrument är vassrörsflöjten som har använts av herdar, mystiker och schamaner i tusentals år. Musiketnologen Anders Hammarlund vid Svenskt visarkiv är aktuell med boken Intet - Musik, medier och mystiker som handlar om flöjtens ursprung i de gamla herdekulturerna vid Medelhavet och i Asien. I dagens program berättar han om hur flöjtspelandet ofta har tillskrivits andliga dimensioner - flöjtspelaren andas ju fram tonerna och blåser liv i musiken - och om flöjtspelandets roll inom islam. Dessutom handlar det om en sorts skvallerforskning - i den digitala världen. Att skvallra är ingen konst för oss människor om vi sätter oss ner med en kopp kaffe och en kompis. Men tänk dig att programmera ett dataspel där karaktärerna i spelet ska ha både den sociala och den språkliga kompetens som krävs för att kunna skvallra, då blir det hela genast väldigt mycket mer komplicerat. Det berättar Jenny Brusk som på högskolan i Skövde forskar om framtidens skvallrande dataspelskaraktärer. Programledare är Urban Björstadius.

Berömmelsens kulturhistoria Oct 18, 2010

Show notes

Varje dag kan vi läsa i tidningarna om olika kändisars förehavanden, men våra dagars kändisdyrkande är inget nytt fenomen, det har pågått länge även på våra museer. Runt förra sekelskiftet skapade Nordiska Museets grundare Artur Hazelius en omfattande samling av föremål från kända och framstående svenska män och kvinnor, och i samlingarna finns sådant som Esaias Tegnérs glasögon och Karl XV:s kalsonger. En som intresserar sig för den här tidiga kändiskulturen är etnologen Andreas Nyblom, som i ett nytt forskningsprojekt ska gå till botten med frågan om vilka symboliska värden som vi tillskriver föremålen. Dessutom vänder vi blickarna österut. Kina har ju åter kommit i rampljuset i och med Nobels fredspris, men trots att landet sedan några årtionden öppnat sina portar mot omvärlden så är det ofta så vi tänker på Kina, som en diktatur som förföljer oliktänkande. Det brukar ju sägas att en bild säger mer än tusen ord, så vad speglas då för samhällsutveckling i modern kinesisk film? En som både fascinerats och imponerats är Olle Sjögren, professor i filmvetenskap vid Göteborgs Universitet. Han säger att innan vi sätter oss och tittar på kinesisk film, så måste vi göra oss av med våra vanföreställningar och förutfattade meningar om vad Kina är. Programledare är Urban Björstadius.

Nobelpriset som dödskyss Oct 11, 2010

Show notes

John Steinbecks nobelpris i litteratur 1962 har av författarkollegan Saul Bellow beskrivits som en dödskyss för Steinbecks författarskap, och många har vittnat om hur nobelpriset har förlamat pristagarna. De höga förväntningarna och prestationskraven sägs leda till skrivkramp och att många av pristagarna mister förmågan att skriva. Men stämmer det, innebär nobelpriset slutet för pristagarnas författarskap? Svenska Akademiens ständige sekreterare Peter Englund och litteraturvetaren Anna Gunder, som forskar om den så kallade nobeleffekten, reder ut begreppen. Dessutom handlar det om hur vårt behov av ljus under den mörka hösten allt oftare tar sig olika kulturella uttryck. Många svenska städer har ju numera ett mer eller mindre återkommande evenemang under några dagar eller veckor då staden lyses upp, och en riktigt ambitiös kommun i det sammanhanget är Alingsås. För elfte året i rad lyser stan upp hösten med hjälp av världsledande ljusdesigners, och vi får följa med på en glittrande promenad tillsammans med ljusdesignern Ulrika Wänström-Lindh. Programledare är Urban Björstadius.

Efter The Pirate Bay Oct 04, 2010

Show notes

I förra veckan startade hovrättsförhandlingarna i Stockholm mot grundarna av fildelningssajten The Pirate Bay. I tingsrätten dömdes de för medhjälp till brott mot upphovsrättslagen, men oavsett hur hovrätten dömer så kommer domen inte att få någon reell betydelse eftersom fildelningen är här för att stanna. Det säger Pelle Snickars, forskningschef på Kungliga Biblioteket och en av redaktörerna för den nya boken Efter The Pirate Bay. Fildelandet är så tätt förknippat med webbens struktur och så accepterat som social norm att juridiken inte kan stoppa utvecklingen. I stället efterlyser han en digital politik som förmår hantera internetålderns nya utmaningar. I det fjärde och sista avsnittet i serien om folktrons erotiska väsen berättar Ebbe Schön om djävulen, älvorna och vad det innebar att bli bergtagen. Programledare är Urban Björstadius.

Varför skrattar människan? Sep 27, 2010

Show notes

Människor från alla delar av världen kan plötsligt brista ut i ett krampaktigt, ofrivilligt gnäggande, det så kallade skrattet. Men även om alla människor skrattar, så skrattar vi inte alltid åt samma saker. Vissa tycker att ordvitsar är höjden av humor, medan andra mer uppskattar en gräddtårta i ansiktet. Vi skrattar när någon halkar på ett bananskal på trottoaren, men inte när hinderlöparen river ett hinder och faller på banan. Det mänskliga skrattet är inte alltid så lätt att förstå, och har också sysselsatt tänkare under årtusenden. En del av förklaringarna och teorierna finns sammanfattade i den nya boken Varför skrattar människan? av diplomaten och författaren Kaj Falkman. Han skriver om ironier, skämtteckningar och ordvitsar - och om vad som händer i hjärnan på den skrattande människan. I serien om folktrons erotiska väsen berättar Ebbe Schön om Näcken, ett farligt väsen som kanske inte såg ut som vi idag gärna föreställer oss honom. Programledare är Urban Björstadius.

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Related Podcasts

Links

Stay Connected

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Vetenskapsradion Forum

Related Podcasts

1

2

3

4

5

6