Vetenskapsradion Forum

Latest Episodes:

Så påverkas du av tidningsbilderna Feb 20, 2012

Show notes

Trots att vi dagligen möter mängder av bilder i tidningar, på tv och internet, och trots att just bilder har en sällsynt förmåga att påverka oss känslomässigt och omedelbart, så är vi ändå inte särskilt bra på att tolka och analysera vad vi ser. När det gäller det talade ordet så har vi ju länge kunnat ta hjälp av retoriken, men nu kommer faktiskt en slags handbok i bildretorik. Det är retorikprofessorn Brigitte Mral vid Örebro universitet, som tillsammans med Henrik Olinder, som arbetar med kriskommunikationsfrågor på Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap och som undervisar i retorik vid Stockholms universitet, som har skrivit boken Bildens retorik i journalistiken. Vetenskapsradion Forum besöker Svenska Dagbladets redaktion i centrala Stockholm, där tidningens bildchef Joakim Ståhl berättar om hur tidningen arbetar med bilder. Dessutom handlar det om att många svenskar använder sociala medier som Facebook, Twitter och LinkedIn. De flesta ser det som ett bra sätt att hålla kontakt med vänner och bekanta, men förvånansvärt få använder dem som ett verktyg i arbetet. Det kan ju tyckas konstigt med tanke på hur de här tjänsterna har hajpats i medierna under senare år. Det säger Håkan Selg som nyligen avslutat en enkätstudie om vårt användande av sociala medier. Han är forskare vid institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet, och han säger att vår bild av de sociala medierna har formats av en ganska liten grupp av mycket aktiva användare. Programledare är Urban Björstadius.

Kärlekslås och feministisk porr Feb 13, 2012

Show notes

Den här veckan infaller ju Alla Hjärtans Dag, och Vetenskapsradion Forum besöker därför de hundratals kärlekslås som nyförälskade par har satt fast på Västerbron i Stockholm. Dessutom handlar det om hur feministiska och queera porrfilmer försöker bli ett alternativ till traditionell porrfilm. För några år sedan började en ny tradition spridas i Sverige. På olika broar låste förälskade par fast hänglås med sina namn på. Nyckeln kastade de sedan i vattnet som ett tecken på evig kärlek. Den här ritualen kommer ursprungligen från Kina och har flera tusen år på nacken, men har under de senaste åren spridit sig blixtsnabbt över världen. Det berättar Lena Kättström Höök vid Nordiska Museet i Stockholm, som forskar om de här så kallade kärlekslåsen. Dessutom handlar det om porrfilmer som vill utmana traditionella könsroller och erbjuda alternativ till en förnedrande porrfilmsestetik. Filmvetaren Ingrid Ryberg disputerar i dagarna på en avhandling om queera, lesbiska och feministiska porrfilmer. De spelas ofta in som en del i en politisk aktivism, där syftet bland annat är att stärka olika marginaliserade sexualiteter och att erbjuda trygga villkor under inspelningarna. Ingrid Ryberg säger att filmerna visar att sexuell upphetsning inte är skild från våra politiska eller etiska ideal. Programledare är Urban Björstadius.

Politiska presskonferenser Feb 06, 2012

Show notes

Det har varit en turbulent tid inom politiken, och de politiska presskonferenserna har avlöst varandra. Politiker har mött journalister i snöglopp, på köpcentra och i partihögkvarter. Men kanske har den här typen av tillställningar börjat förlora sin betydelse för det offentliga samtalet. Det spår medie- och kommunikationsforskarna Ulla Moberg, Larsåke Larsson och Göran Eriksson, som i ett forskningsprojekt studerar just politiska presskonferenser i Sverige. Vi hör också socialdemokraternas Carin Jämtin och hennes pressekreterare Odd Guteland berätta om sina intryck av den senaste tidens turbulenta presskonferenser. Programledare är Urban Björstadius.

Grattis Alfons Åberg 40 år! Jan 23, 2012

Show notes

I 40 år har Alfons Åberg varit en helt vanlig liten kille som brottats med livets små och stora gåtor. Gunilla Bergströms böcker har älskats av generationer barn runt om i världen, och lagom till sin 40-årsdag blir Alfons också föremål för en vetenskaplig undersökning. Konstvetaren Annika Gunnarsson studerar i en färsk doktorsavhandling hur bilderna i böckerna om Alfons Åberg har gjort honom till den framgångsrika och berömda kille han är idag. Dessutom handlar det om vår bild av Orienten. Under 1800-talet reste svenska konstnärer och fotografer till Mellersta Östern och Nordafrika där de skildrade harem, beslöjade kvinnor, sultaner och moskéer. I bilderna som visades här hemma florerar fördomar och stereotyper, och Orienten sågs som det överlägsna Västerlandets motsats. Konstvetaren Tomas Björk är aktuell med boken Bilden av Orienten, och han säger att många av 1800-talets fördomar lever kvar än idag. Programledare är Urban Björstadius.

Vårt förhållande till bilen Jan 16, 2012

Show notes

Under efterkrigstiden växte det svenska folkhemmet fram, ett folkhem som byggde på kollektivism och solidaritet. Paradoxalt nog skedde det samtidigt som Sverige blev ett bilsamhälle, vars främsta transportsätt ju är bilen, individualismens ikon. Än idag trängs bilarna i innerstäderna trots att det ofta går både snabbare och lättare att åka buss eller spårvagn. David Jansson är kulturgeograf vid Uppsala universitet och i ett nytt forskningsprojekt undersöker han vilken roll bilen spelat för svenskarna och i skapandet av det moderna Sverige. Han funderar på om svenskarna kanske har haft ett extra stort behov av en fredad, privat zon, om bilen är den plats där vi sluppit undan kollektivet och staten. Dessutom har det blivit dags för den tredje och sista delen i serien om den svenska visan med musikvetaren Marita Rhedin vid Göteborgs universitet. I veckans avsnitt handlar det om sextiotalet, ett årtionde då visan blev både populär och politisk, med kända namn som Fred Åkerström och Cornelis Vreeswijk. Programledare är Urban Björstadius.

Husen som speglar tidsandan Jan 09, 2012

Show notes

När Årsta Torg i södra Stockholm byggdes i slutet av fyrtiotalet och början av femtiotalet var det Sveriges första kompletta förortscentrum, men idag är det färgerna och mönstren på fasaderna som sticker ut mest. Husen är målade i stora geometriska mönster i gult, grönt, svart och vitt. Mari Ferring är bebyggelseantikvarie och disputerade nyligen på en avhandling i vilken hon undersöker färgernas betydelse i arkitekturhistorien, och hur färgerna speglar samhällets förvandlingar, och hon säger att Årsta Torg är unikt. Under femtio- och sextiotalet fick färgerna sedan stryka på foten till förmån för arkitekturens former, men under sjuttiotalet kom en reaktion mot tegelväggar och vad man tyckte vad trista, grå betongmiljöer. Samhället förändrades och de ljusa färgerna blev åter populära. Dessutom fortsätter serien om den svenska vistraditionen, och den här veckan berättar musikvetaren Marita Rhedin vid Göteborgs universitet om 1930- och 40-talen, en storhetstid för vissången. Programledare är Urban Björstadius.

Vikten av ett stolt kulturarv Jan 02, 2012

Show notes

I Sverige har vi ett i stora delar gemensamt kulturarv som är ganska lätt att göra till en del av sin egen kulturella identitet. Vi kan besöka förfäders gravar från förhistorisk tid, diskutera var Svea rikes vagga låg eller åka Vasaloppet till minne av en kung på 1500-talet. Men många länder har förstås ett mer komplicerat kulturarv att hantera, och vad betyder det för känslan av nationell identitet och samhörighet? Vetenskapsradion Forum besöker ett land som startade som en straffkoloni, som förföljt sin urbefolkning och som ända fram till 1970-talet bara tillät vita invandrare - Australien. Dessutom startar en ny serie om visor. Under några veckor framöver berättar sångpedagogen och musikvetaren Marita Rhedin vid Göteborgs universitet om den svenska vistraditionen, och det första avsnittet handlar om visan vid förra sekelskiftet. Programledare är Urban Björstadius.

Barndomens dofter och vår tids Sherlock Holmes Dec 19, 2011

Show notes

Så här i juletid är det många barndomsminnen som väcks till liv när vi känner dofterna av gran och kryddnejlika. Människans förmåga är unik när det gäller att minnas episoder och tänka tillbaka på enskilda händelser, och ofta väcks minnena till liv genom olika ledtrådar som ljud, bilder och lukter. Välkänt är ju hur huvudpersonen i Marcel Prousts På spaning efter den tid som flytt plötsligt minns olika händelser från barndomen då han känner doften och smaken av lindblomste och madeleinekaka, och ny forskning visar att just luktsinnet kan föra oss tidigt tillbaka i livet. Det berättar psykologiforskarna Johan Willander och Kristina Karlsson. Dessutom handlar det om detektivernas detektiv. Nu är han nämligen här igen, Sherlock Holmes, i nya filmen Sherlock Holmes - A game of Shadows. I 124 år har han underhållit och fascinerat oss, men också ständigt omformats, så frågan är vem Sherlock Holmes egentligen är idag? Vår reporter Tobias Svanelid tog med sig Sherlock Holmesexperten Mattias Boström för att se den nya filmen. Programledare är Urban Björstadius.

Hårda klappar under granen Dec 12, 2011

Show notes

I veckans program får vi traditionsenligt tips om böcker att lägga under granen, och så hör vi en intervju med etnologiprofessorn Åke Daun om hans nya bok Dömd till konsumtion av sinnesintryck. De böcker som nämns i programmet är: Clint Eastwood av Michael Tapper (Historiska Media) Dömd till konsumtion av sinnesintryck. Bidrag till modernitetens historia av Åke Daun (Stockholms universitets förlag) Filosoferna. Det västerländska tänkandet sedan år 1900 av Svante Nordin (Atlantis) Handen och hjärnan. Från Lucys tumme till den tankestyrda robothanden av Göran Lundborg (Atlantis) Hemingway. En betraktelse av Nils Erik Forsgård (Söderströms Atlantis) Korvboken. Hjälpreda och kulturhistoria av Karl-Olov Arnstberg & Anders Björklund (Carlssons) Ledstången i mörkret. Texter om Tomas Tranströmer av Niklas Schiöler (Carlssons) Lunds universitets kokbok av Johan Stenström och Per Lindström (Atlantis) Monster av Micael Dahlén (Volante) Ostindiskt av Lars Sjöberg & Ursula Sjöberg (Norstedts) Rosa. Den farliga färgen av Fanny Ambjörnsson (Ordfront) Under omprövning. En antologi om konst, kanon & kvalitet red. Johan Lundberg (Atlantis Axess)

Plats för brott och tid för demokrati Dec 05, 2011

Show notes

Vissa platser är betydligt mer utsatta för brott än andra. De kallas för hot spots och enligt ny forskning så finns de i de flesta svenska städer. Fredrik Marklund är utredare vid Brottsförebyggande rådet och han säger att det finns goda förutsättningar för polisen att koncentrera sitt arbete mot just de här platserna. Vetenskapsradion Forum följde med Stockholmspolisen ut i fredagsnatten till en av Stockholms hot spots, Liljeholmstorget, och vi hör helginsatsledaren Andreas och analytikern Lena Svensson berätta om hur Söderortspolisen arbetar för att förebygga brott där. Under senare tid har vi kunnat bevittna hur folk i länder som Tunisien, Egypten och Libyen har störtat diktatorer i sin kamp för demokrati. Inom statsvetenskapen har man tidigare betonat att sådana här demokratiseringsprocesser tar lång tid att genomföra. Ny forskning ställer dock detta på huvudet - i själva verket går övergången från diktatur till demokrati på drygt två år. Det är tre forskare vid Centrum för evolutionär kulturforskning vid Stockholms universitet, zoologen Patrik Lindenfors, matematikern Fredrik Jansson och statsvetaren Mikael Sandberg, som har analyserat alla övergångar mellan diktatur och demokrati som någonsin har ägt rum. Programledare är Urban Björstadius.

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Related Podcasts

Links

Stay Connected