Vetenskapsradion Forum

Latest Episodes:

Från flaska till bag-in-box Apr 30, 2012

Show notes

Den traditionella vinförpackningen är en glasflaska med naturkork, och de etiketter som finns på flaskorna kan säga mycket om vad det är för sorts vin vi köper. Ett dyrt vin har ofta en stram och sober etikett, medan ett billigt vardagsvin kan se betydligt mer okonventionellt ut. Men när glasflaskorna alltmer ersätts av andra sorters förpackningar, som tetror och bag-in-box, så krävs det en helt annan estetik för att sälja vinerna, berättar konstvetaren Karin Wagner. Dessutom handlar det om vår fascination för döden. I den nya boken Döden i medierna skriver en rad olika forskare om hur döden framställs i medier som film, tidningar, tv och internet. Bokens redaktör är medieforskaren Anja Hirdman, och tillsammans med sin kollega Michael Westerlund berättar hon om hur mediesamhället påverkar vår syn på döden. Programledare är Urban Björstadius.

Jakten på den ensamma gärningsmannen Apr 23, 2012

Show notes

En anonym man spränger sig plötsligt i luften bland människorna på gågatan i Stockholm. I skydd av mörkret siktar en ensam skytt på ovetande människor i Malmö. Judiska skolbarn blir utan förvarning mördade av en främmande man i Toulouse. Och så Breivik, som dyker upp till synes ur tomma intet, spränger de norska regeringskvarteren och sedan skjuter ihjäl 69 personer, mestadels tonåringar. De ensamma gärningsmännen är ofta svåra att upptäcka innan de begått sina brott. Men efteråt lyser spåren tydligt, ofta på Internet, och vi frågar oss hur polis och säkerhetstjänster kunde missa att upptäcka dem i tid. Problemet är att de spår de lämnar efter sig på chatforum och webbplatser ofta är fragmentariska. I ett forskningsprojekt på Totalförsvarets forskningsinstitut försöker man därför hitta metoder att upptäcka sådana här ensamma terrorister genom de spår som de lämnar efter sig på Internet, berättar forskarna Lisa Kaati och Pontus Svensson. Det finns också andra sätt att upptäcka presumtiva gärningsmän. Henrik Belfrage är professor i kriminologi vid Mittuniversitetet i Sundsvall, forskningschef vid rättspsykiatriska kliniken i Vadstena och professor vid psykologiska fakulteten i Bergen i Norge. Han har intervjuat flera hundra grova våldsbrottslingar och är en ledande forskare när det gäller att ta fram så kallade riskbedömningsinstrument, som blivit allt vanligare för att på förhand kunna bedöma om en viss person kan antas begå exempelvis våldsbrott. Han säger att flera terrordåd har kunnat avstyras på det här sättet, utan att det har kommit till allmänhetens kännedom. Men vad händer då i samhällen som drabbas av grova terrorbrott? Och hur reagerar människor som under en längre tid lever under hot om att när som helst drabbas av exempelvis självmordsbombare? Ann Enander är docent i psykologi och verksam vid Försvarshögskolans ledarskapscentrum i Karlstad, där hon forskar och undervisar om bland annat risk- och krispsykologi, och hon säger att människor ofta reagerar tvärtemot hur vi kanske tror, något som får betydelse för hur myndigheterna bör agera vid kriser. Programledare är Urban Björstadius.

”Kvinnor är sämre på abstrakt tänkande” Apr 17, 2012

Show notes

I en undersökning om vilka normer som råder vid Göteborgs universitet har det visat sig att många medarbetare anser att kvinnor saknar förmåga till abstrakt tänkande, att de hamnar på efterkälken i forskarvärlden på grund av hormonrubbningar i tonåren, att de är bättre på mjuka kvinnliga saker som exempelvis undervisning men att de inte kan bli excellenta forskare, ja, att de helt enkelt på grund av mentala begränsningar är olämpliga som forskare. Två av rapportförfattarna, Anna-Karin Wyndhamn och Anna Peixoto, ser detta som ett utslag av ett gammaldags forskarideal enligt vilket forskaren så helt ska slukas av sin uppgift att han inte kan lägga tid på hem, familj eller känsloliv. Det riskerar att begränsa forskningen eftersom bara en viss typ av människor då blir forskare, och universitetets rektor Pam Fredman tar frågan på stort allvar, även om hon inte tror att detta är ett problem bara vid Göteborgs universitet. Dessutom handlar det om att privata säkerhetsföretag blir allt vanligare i olika krigshärdar runt om i världen. För den stora allmänheten blev de kanske mest kända när det amerikanska företaget Blackwater dödade 17 civila irakier vid en incident under Irakkriget 2007. Blackwater, som senare ändrade namn för att bättra på sitt skamfilade rykte, har liknats vid en privatarmé. Men de här företagen ägnar sig åt allt från personskydd till rådgivning i länder som Afghanistan, Irak och Pakistan, och de anlitas av myndigheter, hjälporganisationer och företag. Enligt Joakim Berndtsson vid Göteborgs universitet kan de här företagen vara problematiska av flera olika skäl. Dels privatiseras och kommersialiseras staternas våldsutövande vilket försvårar insyn och ansvarsutkrävande, dels kan de genom sitt uppträdande försämra säkerheten för svenska trupper utomlands. Dessutom har det visat sig i exempelvis England och USA att de lockar över viktig spetspersonal från militären då de kan betala mångdubbelt mer i lön, något som Anders Claréus vid Försvarshögkvarteret i Stockholm tror kan bli verklighet också här i Sverige. Programledare är Urban Björstadius.

Forum Special: Ett jämlikare samhälle räddar liv Apr 09, 2012

Show notes

Varför löper en vaktmästare större risk att dö än en chef i samma jobbkorridor? Och varför kommer den ekonomiska krisen i Europa att göra många människor sjuka? Vetenskapsradion Forum Special handlar idag om hur sociala faktorer påverkar vår hälsa - och att var vi bor, hur mycket vi studerat och vad vi arbetar med faktiskt kan förlänga eller förkorta livet.
Sir Michael Marmot, världsledande expert på folkhälsa, menar att politikerna bör ta sitt ansvar och minska klyftorna i samhället- eftersom detta bevisligen räddar liv. I Sverige finns också stora skillnader i hälsa mellan olika grupper - i Malmö skiljer det sju år i medellivsslängd mellan vissa stadsdelar. Där ser man nu över vad som kan göras för att förbättra situationen - men ännu har ingen utredning på nationell nivå gjorts, vilket Denny Vågerö, professor i medicinsk sociologi, är mycket kritisk till.

Sommarkvällarna som skakade Storbritannien Apr 02, 2012

Show notes

Under några dagar i augusti i fjol förvandlades brittiska städer till rena krigszoner. Bilar och byggnader sattes i brand, butiker plundrades- och en handfull människor dog. Över 15 tusen människor beräknas ha deltagit i upploppen, som är de värsta i Storbritannien sedan 1980-talet.
När allt var över vägrade den brittiska regeringen att utreda vad som hänt. Det fick en ung reporter på tidningen The Guardian att ilskna till. Journalisten Paul Lewis hade själv bevakat upploppen från starten i norra London - och när han och hans kollegor läste en artikel om hur en tidning i Detroit samarbetat med samhällsforskare för att undersöka kravallerna som inträffade där på 60-talet så föddes idén till projektet "Reading the Riots". Paul Lewis tog kontakt med kriminologen Tim Newburn vid London School of Economics, och tillsammans utvecklade de en helt ny typ av modell för samhällsvetenskapliga undersökningar. På mindre än fyra månade djupintervjuades 270 personer som deltagit i upploppen och över 2,5 miljoner inlägg på Twitter analyserades i en databas. Och resultaten visade att regeringen och myndigheternas uppfattningar om varför upploppen inträffade, hur de gick till - och varför de uppstod, var helt fel. Vetenskapsradion Forum Special handlar idag om projektet "Reading the Riots". Reportern Therese Bergstedt har besökt Tottenham i norra London där allting började.

Forum Special: Humaniorans framtid - och varför älskar alla politiker innovation? Mar 26, 2012

Show notes

Vetenskapsradion Forum Special börjar idag i humaniorans vagga - den brittiska universitetsstaden Cambridge. Här går både studenter och forskare och är oroliga för hur den ekonomiska krisen i landet ska drabba deras ämne.
Den brittiska regeringen har i den ekonomiska krisens spår tvingats till stora generella nedskärningar i hela samhället. Universitetssektorn har framförallt drabbats genom att finansieringssystemet gjorts om. Från och med i höst ska universitetens finansiering framförallt komma från höjda studentavgifter och inte statsbidrag. På vissa universitet kommer avgifterna bli uppåt tre gånger så höga – från dagens maxbelopp på drygt 30 tusen kronor kan det komma att kosta över 90 tusen kronor per läsår att studera vid ett brittiskt universitet. Oroliga röster höjs nu som menar att humaniorans traditionellt väldigt ställning i Storbritannien är hotad. Allt färre studenter kommer våga välja sådana ämnen när studierna blir dyrare, och istället satsa på naturvetenskap där vägen till jobb är rakare. Dessutom kritiseras det nya systemet för att värdera och finansiera forskning som ska införas år 2014 för att missgynna humanioran. Litteraturprofessor Stefan Collini varnar för en utveckling där universitetsforskningen allt mer förväntas leda till tillväxt, vilket i längden hotar inte bara humanioran, utan hela den fria forskningen. Samma varnande röster finns även i Sverige, där det politiska fokuset den senaste tiden handlat väldigt mycket om innovationer – och forskning som kan skapa tillväxt. Vilken plats finns för de humanistiska ämnena i ett sådant politiskt klimat?

Forum Special: Narkotikapolitiken döms ut - och varför bråkar ingen om forskningspolitiken? Mar 19, 2012

Show notes

I höst fattas ett beslut som berör över trettio tusen personers arbetsvillkor - och handlar om hur över trettio miljarder ska fördelas av skattebetalarnas pengar. Ändå är det ganska tyst både i riksdagen och i media om detta. I dagens specialprogram från Vetenskapsredaktionen undersöker reportern Therese Bergstedt ett av få områden där Sveriges politiker faktiskt tycks vara överens - nämligen forskningspolitiken.
Inför regeringens forskningsproposition som presenteras i oktober och som ska gälla fyra år framåt så reder vi ut om det egentligen finns några större skiljelinjer mellan partierna - och varför media borde bevaka detta område hårdare. Dessutom försöker vi förstå varför just forskningspolitiken verkar vara en riktig klyschmagnet, där ord som "viktigt" , "samverkan" och uttryck som "Sverige som kunskapsnation" duggar tätare än ett sommarregn. Det ska också handla om politik och forskning - eller snarare om vad som händer när politikerna inte lyssnar på forskningen. Narkotikapolitiken är ett exempel, och det finns fler vilket vi ska visa i kommande program. 2010 slogs ett mycket tråkigt rekord - då dog 420 människor av sitt missbruk i Sverige. Men de flesta av dödsfallen hade faktiskt kunnat undvikas, enligt drogforskaren Börje Olsson som vi också möter i dagens program. Han är mycket kritisk till delar av den svenska narkotikapolitiken och anser att den nolltolerans mot narkotika som rått sedan 70-talet bör omvärderas. Vetenskapsradion Forum Special är det första i en serie om åtta program som tar nya grepp på samtiden med hjälp av samhälls- och humanistforskare. Fyra program sänds i vår och fyra under sensommaren.

Soundtracket till ditt liv Mar 12, 2012

Show notes

Musik spelar en central roll i människors liv. Vissa av oss sjunger och spelar själva, andra bygger upp stora skivsamlingar, och många lyssnar på musik för att komma i rätt sinnesstämning. En del använder musiken som en slags självterapi, och ibland fungerar musiken som ett sätt att komma i kontakt med tillvarons mer existentiella sidor. Det säger musikforskarna Lars Lilliestam och Thomas Bossius vid Göteborgs universitet, som har forskat om vilken roll musiken spelar i människors liv. Även om vi alla uppskattar olika sorters musik så spelar den musik som vi lyssnade på i tonåren en särskilt viktig roll för oss. Ofta kan vi också minnas olika perioder i våra liv genom den musik vi lyssnade på - musiken blir helt enkelt ett slags soundtrack till våra liv. Dessutom handlar det om allemansrätten. De flesta svenskar tar den för given, men just nu hotas den från olika håll. Klas Sandell är professor i kulturgeografi vid Karlstad universitet, och i en färsk rapport till Naturvårdsverket beskriver han vad som krävs för att vi ska kunna uppdatera och anpassa allemansrätten till dagens villkor. Programledare är Urban Björstadius.

Ett hårfint program... Mar 05, 2012

Show notes

Hårmode, författarskägg och blygdfrisyrer - veckans Vetenskapsradion Forum handlar om vårt förhållande till hår. Vårt hår och våra frisyrer kan säga mycket om vem vi är eller kanske vill vara, oavsett om det handlar om vårt huvudhår, ansiktshår eller kroppshår. Det här är något som har intresserat Nordiska Museet i Stockholm. På sin hemsida har de lagt upp vad de kallar för en hårwebb, där man kan berätta om sitt hår. Berättelserna kommer sedan att användas i den stora hårutställning som öppnar till hösten. En av de ansvariga för utställningen är Lena Kättström Höök, och i dagens program berättar hon om hur hårmodet har förändrats genom historien, om varför skägg har blivit så modernt bland dagens unga män och om hur kroppshår och könshår idag ses som något ohygieniskt bland många unga. Vi får också följa med till en salong i Stockholm som utför så kallad brasiliansk vaxning, en metod för att ta bort allt könshår, och så får vi höra om hur människohår en gång skulle rädda den svenska garn- och ylleindustrin. Programledare är Urban Björstadius.

Friluftsliv i förändring och vad är kultur? Feb 27, 2012

Show notes

Det är ju sportlovstider, och många passar på att röra på sig lite extra. Men mycket av det som förknippas med traditionellt friluftsliv har idag flyttat inomhus. Att klättra på klätterväggar, bada i äventyrsbad eller rent av åka skidor i skidtunnel är exempel på aktiviteter som på många sätt har frikopplats från naturupplevelserna. Vetenskapsradion Forum beger sig till Klätterhallen i Norrköping, där man kan ägna sig åt bergsklättring inomhus, för ett samtal med Klas Sandell. Han är professor i kulturgeografi och en av redaktörerna för den nya boken Friluftssport och äventyrsidrott, och i dagens program berättar han om hur traditionella friluftsaktiviteter förändras. Arbetarkultur, bakteriekultur, mångkultur, finkultur, företagskultur, världskultur och subkultur Ja, listan kan göras nästan hur lång som helst, så vad är egentligen kultur? Den frågan ger sig Johan Fornäs, professor i medie-och kommunikationsvetenskap, i kast med i boken Kultur som utkommer i dagarna, och som handlar om ett av världens mest mångtydiga ord. Programledare är Urban Björstadius.

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Related Podcasts

Links

Stay Connected