Vetenskapsradion

Latest Episodes:

När älven var landskapets huvudled (R) Jun 06, 2018

Show notes

Innan vägnätet byggdes ut var älvar och sjöar de viktigaste transportlederna i landet. Följ med på en vådlig och forsande resa längs Torneälven.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1949 gjorde Radiotjänsts legendariske reporter Lars Madsén en reportageresa på Torneälven. Inspelningsutrustningen som vägde 260 kilo lastades i två forsbåtar av trä och resan gick efter Torneälvens forsrikaste sträcka.

Den gamla forsbåten av trä var utformad för att så lätt som möjligt kunna framföras i starkt strömmande vatten. I väglöst land hade älven som transportled fortfarande stor betydelse långt in på 1900-talet.

Resultatet, ett mycket dramatiskt ljudmaterial som aldrig tidigare sänds i radio, blev förebilden för historieforskaren Curt Persson och Hasse Alatalo när de gjorde samma resa sommaren 2017. Då med modern teknik och gummibåt.

I programmet medverkar också Emil Johansson, forskarl Jukkasjärvi, Valfrid Johansson, forskarl Jukkasjärvi, Fredrik Pappila, komminister Jukkasjärvi, Yngve Bergkvist, forsrännare Jukkasjärvi.

Programmet är en repris från den 1 november 2017.

Hans-Erik Alatalo
vet@sverigesradio.se

Bullret får allvarliga följder Jun 05, 2018

Show notes

En femtedel av svenskarna har högre bullernivåer kring sina bostäder än WHO:s riktlinjer för att undvika allvarlig bullerstörning. Hur påverkar bullret oss, och är det oundvikligt?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I takt med att våra städer förtätas och allt fler vill bo centralt har vi i Sverige tillåtit allt högre bullergränser. Att långvarigt och kontinuerligt vara utsatt för buller ökar risken för högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom, sömnstörningar, tinnitus och försämrad inlärningsförmåga. Trots det tycks bara en minoritet i bullriga områden störas av oljudet.

Medverkande: Helena Hasslöf, läkare och doktorand avdelningen Arbets- och miljömedicin vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, Mikael Ögren, akustiker och forskare avdelningen Arbets- och miljömedicin vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, Christoffer Lennartsson, boende i Gårda.

Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sverigesradio.se

Så förändras djuren när jorden blir varmare Jun 04, 2018

Show notes

När klimatet blir varmare förändras livet för djur och växter. Kan de följa med i utvecklingen? Ja, en del djur förändras faktiskt, medan andra inte hänger med i den snabba uppvärmningen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Evolutionen går långsamt, men klimatförändringen går snabbt. Livsmiljön för växter och djur blir annorlunda på några decennier. Vissa arter måste flytta, andra har ingenstans att ta vägen och försvinner. En tredje grupp ser ut att ha möjligheten att förändra sig så att de kan klara sig bättre i en varmare värld.

I programmet hör vi klimatforskaren Jeff Price, biologerna Erik Svensson och Bengt Hansson från Lund medverkar också, liksom biologen Rachel Bay från UC Davis i Kalifornien.

Tomas Lindblad
vet@sverigesradio.se

Varför är amerikanerna så nyfikna på oss? Jun 01, 2018

Show notes

Hundratals amerikanska forskare är experter på kultur- och samhällsliv i Sverige och Skandinavien. Varje år träffas de på en stor konferens. Vad har de för bild av oss?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Årets stora skandinavistkonferens, SASS, ägde rum i Los Angeles. Det som från början handlade om språk och litteratur har nu blivit en bredare konferens om ras, kön, migration, med mera. Med åren har det blivit allt mer givande och tagande mellan forskare från Skandinavien och USA, och man har intresserat sig för hur de olika kulturerna påverkat varandra.

Medverkande: Timothy Tangherlini, professor UCLA och ordförande i SASS, Sara Ann Knutson, doktorand Scandinavia Dept UC Berkeley, Saniya Lee Ghanoui, doktorand University of Illinois, Ulf Jonas Björk, professor University of Indiana, Hans Wallengren, historiker Lunds Universitet, Troy Smith, Scandinavia Dept UC Berkeley, Dag Blanck, professor Uppsala Universitet, Lois Banner, författare och professor vid University of Southern California.

Mats Carlsson-Lénart
vet@sverigesradio.se

Så funkar den vetenskapligt bästa livsstilen May 31, 2018

Show notes

Vetenskapsradions nyhetschef Lars Broström testar gärna de olika tränings- och kosttrenderna. Nu har han tagit chansen att fråga de vetenskapliga experterna: vad är den bästa livsstilen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Man kan tro att forskarna är oense om vad som är bra och dålig träning, men det är till stor del en myt. Det finns konsensus kring hur vi bör röra på oss – och hur vi borde äta.

Och på senare tid har man sett hur stor skillnad även relativt lite träning gör för vårt välmående.

Vetandets värld sänder direkt från Kulturhuset i Stockholm med Jessica Norrbom, forskare i fysiologi vid Karolinska Institutet, och Mai-Lis Hellénius, professor i att förebygga hjärtkärlsjukdom vid Karolinska Institutet.

Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Susan Solomon – Ozonhålet och forskarna som räddade världen May 30, 2018

Show notes

Världen chockas när ett hål upptäcks i ozonlagret över Antarktis 1985. Men atmosfärskemisten Susan Solomon hittar ledtrådarna som ska avslöja gåtan. Och rädda livet på jorden som vi känner det.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Genom att slita dag och natt, både vid skrivbordet och på fältarbete på Antarktis, lyckades Susan Solomon avslöja mekanismen bakom en av vetenskapens största utmaningar – ozonhålet över Antarktis. Hon kunde visa hur kemiska klorföreningar, mest kända som freoner, orsakade ozonhålet ovanför Antarktis genom att reagera i pärlemorskimrande stratosfäriska moln.

Upptäckten var en viktig pusselbit i det arbete som ledde fram till Montrealprotokollet, som fick stopp på freonerna. Nyligen belönades Susan Solomon med Crafoord priset i geokemi. Men nu har nya hot mot ozonskiktet upptäckts. Vad betyder det för livet på jorden?

Med: Susan Solomon, professor i atmosfärkemi vid MIT, USA.

Olof Peterson
vet@sverigesradio.se

Att ge naturen rätt: Här är floden med egna rättigheter May 29, 2018

Show notes

För ett år sedan fick en nyzeeländsk flod, Whanganui, som första flod i världen juridisk status som en person. Floden har lagliga rättigheter och skyldigheter precis som en person eller ett företag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det finns en global rörelse för att ge naturen rättigheter och ingenstans har den kommit längre eller är mer konkret än på Nya Zeeland.

Whanganuifloden var den första i världen som fick egna rättigheter. I praktiken betyder det att alla som nyttjar flodens resurser måste ta hänsyn till hur det påverkar hela floden, allt från skogarna runt omkring ner till alger och fiskar som lever i den. Det är ursprungsbefolkningen, maorierna, runt floden som i decennier kämpat för att deras natursyn ska respekteras. Genom idén om Naturens rättigheter har samhället lyckats sy ihop det västerländska juridiska systemet med maoriernas världsbild: att floden är en levande varelse som äger sig själv.
Hittills har Whanganuifloden inte varit inblandad i några juridiska tvister, men skulle samhället misslyckas i sitt samarbete runt floden så har den möjlighet att gå till domstol. det som först låter lite märkligt, en flod med samma juridiska status som en person, är i juridikens värld ungefär som att ett företag eller en organistation kan vara en juridisk person. Flodens talan förs av två valda personer.
Temat Att ge naturen rätt följs upp i Filosofiska rummet på söndag kl 17.
Medverkande:
Ben Potaka, fiskare och landägare Whanganui
Gerrard Albert, styrelsemedlem i Ngā Tāngata Tiaki o Whanganui
Hamish McDouall, borgmästare i Whanganui
Jacinta Ruru, professor i juridik på University of Otago i Dunedin

Hur farlig är nanotekniken? May 28, 2018

Show notes

Nanopartiklar är så små att de kan vara farliga. Men hur farliga är de?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Snart kanske nanopartiklar fyller vår vardag – i kläder, förpackningar, kosmetika, med mera. Samtidigt går det långsamt med kunskapen om hur farliga de är. Nanopartiklar är extremt små och kan ibland tränga in i celler och bli giftiga för oss och för miljön. Men hur stora är riskerna, och exakt vilka partiklar är farliga? Det vet vi allt för lite om, trots att EU satsat nära 600 miljoner för att ta reda på just det.

I programmet hörs professor Knut Deppart, Lund, lektor Christina Isaxon, LTH, biokemisten Tommy Cedervall, Lunds Universitet, Sverker Molander, miljösystemforskare på Chalmers, Maria Hedmer, arbetsmiljöforskare vid Lunds Universitet och Ethel Forsberg, fd Generaldirektör Kemikalieinspektionen.

Tomas Lindblad
vet@sverigesradio.se

Interplay: En helt ny värld – 1900-talets revolution inom fysik och musik May 25, 2018

Show notes

Kvantmekaniken och relativitetsteorin ställde begreppen på huvudet inom fysiken under 1900-talets första årtionden. Samtidigt utvecklas tolvtonsskalan och den atonala musiken. Hänger det här ihop?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I serien Interplay, ett samarbete mellan Vetenskapsradion och Sveriges Radios Konserthus Berwaldhallen, möts vetenskap och musik. Samtalet tar sin utgångspunkt i den musik som spelas i konserthuset samma kväll.

Inför fredagskvällens musik från 1900-talets början, av bland andra Stravinsky och Bartok, utforskar vi denna spännande period inom både musik och fysik tillsammans med fysikern Sören Holst från Stockholms Universitet och musikhistorikern Mattias Lundberg från Uppsala Universitet.

Kvällens konsert sänds också direkt i P2.

Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Våra målarfärger blir allt hälsosammare May 24, 2018

Show notes

Målarfärgen idag innehåller mindre och mindre giftiga lösningsmedel. Vid sekelskiftet innehöll 70 procent av utomhusfärgerna i Sverige giftiga lösningsmedel. Idag är siffran nere på 10 procent.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Dagens målare använder huvudsakligen vanligt vatten, istället för giftig lacknafta eller thinner, när de blandar sina färger och tvättar sina penslar. Nya krav på miljö och hälsa har lett till att färgforskningen utvecklat nya typer av färger.

På byggen runt om i Sverige är det här en välkommen utveckling, att slippa de giftiga ämnena som målarna fick utstå för bara några årtionden sedan.

Med: Anders Larsson,färgforskare på forskningsinstitutet RISE, Mats Behrenfeldt, målare, Gunnar Johanson, professor i toxikologi vid Karolinska Institutet.

Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sverigesradio.se

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Related Podcasts

Links

Stay Connected