Vetenskapsradion

Latest Episodes:

När livet återvänder i en genomskinlig slang (R) Jul 03, 2018

Show notes

"En känsla av salighet. Som om cellerna sakta flyter in i min kropp, lyser upp mig inifrån och ger mig nytt liv". I väntan på en donator vande sig Josefina vid tanken på att dö. Idag är livet tillbaka.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När inga andra behandlingar hjälper kan blodstamcellsdonation vara den sista möjligheten. Så var det för småbarnsmamman Josefina Viira, som fick akut leukemi.

Men att få nya blodstamceller är en tuff match för kroppen. Professor Sten Eirik Jacobsen vid Karolinska Institutet och professor Gunilla Enblad vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset forskar kring alternativ till transplantation. Medverkar i programmet gör också Mats Bengtsson, Tobiasregistrets medicinskt ansvarige läkare.

Programmet är en repris från den 20 december 2017.

Missa inte första delen av miniserien om stamcellstransplantation: Morgans stamceller gav livet en ny chans

Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sverigesradio.se

Morgans stamceller gav livet en ny chans (R) Jul 03, 2018

Show notes

"With all my love. Good luck – your donor". Morgan Segerberg bestämde sig för att försöka rädda livet på någon han aldrig har träffat. Genom Tobiasregistret blev det möjligt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det finns 100 000 personer i det svenska Tobiasregistret, och 30 miljoner andra potentiella blodstamscellsdonatorer i register världen över.

Ändå hittar inte alla patienter som behöver det en blodstamcellsdonator.

Vårt blod är så pass unikt och individuellt att det är mycket mer komplicerat att ta emot blodstamceller än till exempel en njure. Men med rätt matchning kan en blodstamcellstransplantation vara det som räddar livet på en patient.

I programmet medverkar Morgan Segerberg, sjuksköterskan Titti Gräns och underläkaren Joel Nordin vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, Mats Bengtsson, medicinskt ansvarig läkare på Tobiasregistret och Camilla Lindgren, koordinator på Tobiasregistret.

Programmet är en repris från den 19 dec 2017.

Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sverigesradio.se

Våra målarfärger blir allt hälsosammare (R) Jul 02, 2018

Show notes

Målarfärgen idag innehåller mindre och mindre giftiga lösningsmedel. Vid sekelskiftet innehöll 70 procent av utomhusfärgerna i Sverige giftiga lösningsmedel. Idag är siffran nere på 10 procent.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Dagens målare använder huvudsakligen vanligt vatten, istället för giftig lacknafta eller thinner, när de blandar sina färger och tvättar sina penslar. Nya krav på miljö och hälsa har lett till att färgforskningen utvecklat nya typer av färger.

På byggen runt om i Sverige är det här en välkommen utveckling, att slippa de giftiga ämnena som målarna fick utstå för bara några årtionden sedan.

Med: Anders Larsson,färgforskare på forskningsinstitutet RISE, Mats Behrenfeldt, målare, Gunnar Johanson, professor i toxikologi vid Karolinska Institutet.

Programmet är en repris från den 24 maj 2018.

Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sverigesradio.se

Så gör språkgenier när de lär sig språk (R) Jun 29, 2018

Show notes

Extrema språkgenier är nästan alltid män. De lär sig på egen hand och kan behärska upp till 50 språk. De kallas polyglotter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ingmar Söhrman talar tolv språk och lär sig nu maori och hawaiianska. Han är polyglott och lär sig snabbt nya språk.

Gemensamt för polyglotterna är att de lär sig på egen hand och att språk är en passion. Men även om man saknar polyglotternas begåvning är det aldrig för sent att lära sig ett nytt språk, visar forskning.

I programmet medverkar Kenneth Hyltenstam, professor emeritus i tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet, Ingmar Söhrman, professor romanska språk, Göteborgs universitet, och Marianne Gullberg som är professor i lingvistik, Lunds universitet.

Programmet är en repris från den 9 november 2017.

Lotta Nylander
vet@sverigesradio.se

Tonfiskens återkomst till Sverige (R) Jun 28, 2018

Show notes

För 60 år sedan försvann den blåfenade tonfisken från svenska vatten. Efter kraftigt minskat fiske har Atlantens starkaste och snabbaste fisk återhämtat sig och är nu tillbaka utanför Lysekil.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På 1930-talet kom mängder av utländska sportfiskare till Öresund för storviltfiske, men sedan 1960-talet har tonfisken varit helt försvunnen.

Men häromåret siktades stora stim blåfenad tonfisk i Skagerak. De kommer till nordliga vatten för att äta upp sig på makrill på hösten.

Vi följer med forskarna ut för att försöka fånga tonfisken och sätta sändare på de karismatiska fiskarna, som kan väga upp mot 300 kilo.

Målet är att märka 20 fiskar i både Sverige och Danmark för att få veta mer om hur de vandrar över Atlanten, och om de kommer från lekbeståndet i Medelhavet eller Mexikanska gulfen.

I programmet hörs Massimiliano Cardinalen, fiskforskare vid Havsfiskelaboratoriet SLU Aqua, Mikael Ovegård, forskningsassistent SLU Aqua, Inigo Onandia, märkare Azti-Tecnalia Bilbao, Martin Falklind, fiskejournalist, Joakim Larsson, sportfiskare och Niklas Sandberg som är kapten på märkningsbåten.

Programmet är en repris från den 19 oktober 2017.

Lena Näslund
vet@sverigesradio.se

Luktexperiment i magnetkamerans vrål (R) Jun 26, 2018

Show notes

Slut ögonen och tänk på doften av jordgubbar. Ser du nu bilden av jordgubbar framför dig? Troligen, men varför är det så? Vi tar hjälp av en forskare och en magnetkamera för att få svaret.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Förståelsen för hur luktsinnet faktiskt fungerar ligger långt efter forskning kring syn, hörsel och känsel.

Vetandets värld dyker in i en magnetkamera för att ta reda på vad som händer i hjärnan när vi känner en doft. Måste vi använda syncentrum för att lukta?

I programmet hör du på Johan Lundström, docent vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet.

Programmet är en repris från den 18 oktober 2017.

Missa inte del 1 i miniserien om luktsinnet: Luktforskning – bland mormormolekyler och motorvägar i hjärnans inre

Katarina Sundberg
katarina.sundberg@sverigesradio.se

Luktforskning – bland molekyler och motorvägar i hjärnans inre (R) Jun 26, 2018

Show notes

Varför är våra starkaste och mest livfulla minnen ofta kopplade till en speciell doft? Vi besöker forskare vid Karolinska institutet för att få svaret.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Dofter och lukter påverkar oss mer än man kan tro - i bland annat partnerval och för att undvika faror. Men vad är egentligen en lukt, och hur kan en speciell doft vara så viktig för att framkalla ett minne?

Vår reporter Katarina Sundberg använder sin favoritdoft för att hitta svaret.

I programmet hör du också Johan Lundström, docent vid Karolinska institutet, Janina Seubert, forskarassistent, Karolinska institutet och Saskia Borg, student vid Leidenuniversitetet.

Programmet är en repris från den 17 oktober 2017.

Missa inte del två i miniserien om vårt luktsinne: Luktexperiment i magnetkamerans vrål

Kvantfysikens fader hade det inte så lätt (R) Jun 25, 2018

Show notes

Genom sin kvantteori år 1900 banade Max Planck vägen för den moderna fysiken. Men hans liv var inte bara nobelpris och triumf utan även kantat av stora svårigheter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Max Planck (1858-1947), nobelpristagare i fysik 1918, hade en lång karriär i kejsarnas, weimarrepublikens, nazisternas och till sist det ockuperade Tyskland. Han tycks ha haft en ledarroll inom tysk forskning mer eller mindre under alla dessa epoker. Andra världskriget var dock en förödande tid för Max Planck som då inte bara förlorade sitt hem inklusive sin nobelmedalj utan även sin son, som avrättades för delaktighet i attentatet mot Hitler 1944.

Plancks stora vetenskapliga insats bestod i den teori han lade fram år 1900, gällande hur mycket energi som strålar ut från fysiska kroppar av olika slag.

När han presenterade denna teori i december 1900 var det ingen som riktigt förstod hur banbrytande teorin skulle bli, utan det var först när Albert Einstein några år senare la fram sina revolutionerande teorier, framtagna med hjälp av Plancks teori, som världen och även Planck själv började förstå hur kvantfysik kunde förklara hur system med mycket små beståndsdelar, exempelvis atomer, fungerar.

I programmet medverkar professor Anders Barany, vetenskapshistoriskt intresserad svensk fysiker och i många år verksam på Nobelmuseet i Stockholm.

Programmet är en repris från den 28 september 2017.

Mats Carlsson-Lénart
vet@sverigesradio.se

Vikingasägen prövas med modern DNA-teknik Jun 22, 2018

Show notes

Stämmer det som stod på en runsten, att Elifir Elg inplanterade fisk i sjön för 1000 år sedan? Modern DNA-teknik ska ge svaret.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En viking vid namn Elifir Elg planterade ut öring i en norsk insjö redan för 1000 år sedan, om man får tro en gammal runsten. Men är det sant? Beväpnade med ny DNA-teknik ska ett svensk-norskt forskarteam ge sig ut på väg ut på Raudsjön för att finna svaret som ligger begravt i sjöns leriga botten.

De vill ta reda på hur olika fiskarter koloniserade sjöar och vattendrag i Skandinavien efter att den senaste istiden tog slut för 10 000 år sen – och vilken roll människan har haft i den utvecklingen.

Agnes Faxén
vet@sr.se

Först på olycksplatsen – vad ska jag göra? Jun 21, 2018

Show notes

Den stundande midsommarhelgen är en farlig trafikhelg med fler skadade och dödade än vanligt. Många som kommer först till olyckor gör bra insatser, men fler skulle kunna göra mer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under varje midsommarhelg de senaste åren har omkring fem-sex dött och över 200 skadats. Förklaringar är att många samtidigt är ute och reser, och dessutom ofta i obekanta miljöer och med fler onyktra i trafiken än vanligt. Vetandets värld ställer frågan: Vad kan du själv göra om du kommer först till en olycksplats?

Bilisten Leon Benér hjälpte till vid en älgolycka, men tyckte att det var svårt att veta i vilken ordning han skulle göra vad. Professorn i vårdvetenskap Eric Carlström har startat ett vetenskapligt projekt för att ta reda på vad som är rimligt att förvänta sig av allmänheten vid en trafikolycksplats. Ambulanssjuksköterskan Tobias Andersson tycker att många är bra på att hjälpa till – men att man inte ska stanna vid en olycka bara för att titta på.

Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sr.se

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Related Podcasts

Links

Stay Connected