Vetenskapsradion

Latest Episodes:

Så luktar sjukdom – råttor & e-näsor ställer diagnos (R) Jul 18, 2018

Show notes

I Tanzania används gambianska jättepåsråttor för att sniffa på tbc-sjukas hostprov och ställa diagnos. Samtidigt tränas hundar att nosa upp cancer. Men drömmen är en elektronisk näsa hos doktorn.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Charles Joseph från Dar es Salaam fick veta på vårdcentralen Mbagala-Rangi Tatu att hans hostprov var negativt. Men några dagar senare hade organisationen Apopos råttor fått kontroll-lukta på slemmet och funnit tbc-doft. Nu går han på antibiotika som ska göra honom frisk. Dr. Lena Fiebig är chef för Apopos tbc-program i Tanzania, Etiopien och Mozambique säger att en råtta kan gå igenom 100 prov på 20 minuter vilket skulle tagit en labbassistent flera dagar att titta på i mikroskop som dessutom missar fler prov.

Daniel Thobias på hjälporganisationen Mukikute ser sedan till att patienterna som fått en tbc-diagnos verkligen återvänder till vårdcentralen för medicin. Men statssekreteraren på hälsodepartementet narkosläkaren dr. Mpoki Ulisubisya tror mer på de dna-avläsningsapparater WHO rekommenderar som GeneXpert.
Forskning pågår i många länder kring sjukdomslukt.

CNN rapporterar om den israeliska e-näsan Na-nose från Technion som kan diagnosticera 17 sjukdomar och hur Medical Detection Dogs tillsammans med brittiska forskare undersöker hur bra hundar är på att upptäcka bröst- och prostatacancer.
Amy Loutfi, professor i informationsteknologi vid Örebro Universitet har forskat om elektroniska näsor i vården och hon tror inte de slår igenom förrän om 30 år.

Programmet är en repris från den 22 maj 2018.

Johan Bergendorff
global hälsokorrespondent Sveriges Radio
johan.bergendorff@sr.se

De historiska kvinnorna 4/4: Margaret Hamilton – hon flög oss till månen (R) Jul 12, 2018

Show notes

Margaret Hamilton trotsade 1960-talets hemmafruideal och blev Apolloprojektets första programmerare. Tack vare hennes mjukvara blev månlandningen möjlig. Samtidigt lade hon grunden för en ny industri.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Margaret Hamilton föddes i Indiana USA 1936. Hon pluggade matte och filosofi. 22 år gammal gifte hon sig. Men hon ville göra mer med sitt liv och kom så småningom att utveckla dataprogram för att flyga människan till månen. Det ledde till överraskande tekniska framsteg, och under senare år har hennes insatser uppmärksammats.

Förutom Ada Lovelace, kvinnan som på 1800-talet skrev vad vi kan benämna som det första datorprogrammet, möter vi få kvinnor inom teknikområdet i våra historieböcker.

Men kvinnor alltid ägnat sig åt teknik, om än inte inom de specialiserade utbildningarna eftersom de länge var stängda för kvinnor. Och många gånger är det anhöriga män som sökt patent för uppfinningar av kvinnor, berättar Boel Berner som är historiker och professor emerita i sociologi vid Linköpings universitet.

Programmet är en repris från den 15 november 2017.

Programmet är fjärde delen i serien De historiska kvinnorna.
Del 1 : Hon blev han – och revolutionerade militärsjukvården
Del 2: Kvinnan som skrev världens första roman
Del 3: Drottning Ranavalona – tyrann eller hjältinna

Malin Olofsson
Lo Söllgård
vet@sverigesradio.se

De historiska kvinnorna 3/4: Drottning Ranavalona – tyrann eller hjältinna? (R) Jul 12, 2018

Show notes

Drottning Ranavalona styrde över Madagaskar på 1800-talet. Hon har beskrivits både som en kvinnliga version av Caligula och en smart antikolonial hjältinna. Allt handlar om vem som skriver historien.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Drottning Ranavalona beskrivs som en oerhört grym härskarinna över Madagaskar på 1800-talet. Hon styrde över sin befolknings liv och död. Med stor militär makt lyckades hon hålla kolonialmakten stången och föraktade missionärerna.

Men går den historieskrivningen att lita på när det är missionärerna själva som är källan?

När det kommer till politisk makt är det med få undantag vita män som presenteras i historieböckerna. Kvinnorna är få. Men var de verkligen så få och unika som historieskrivningen visat?

Vetandets värld besöker också Skarhults slott i Skåne och möter slottsfrun Alexandra von Schwerin. När hon började göra efterforskningar uppdagades att kvinnor styrt godset i alla tider.

I programmet medverkar också Stefan Amirell, docent och forskare i historia vid Linnéuniversitetet.

Programmet är tredje delen i Vetandets världs serie "de historiska kvinnorna".

Programmet är en repris från den 14 november 2017.

Rättelse: Madagaskar ligger utanför Afrikas östkust, inte västkust som sägs i programmet.

Del 1 : Hon blev han – och revolutionerade militärsjukvården

Del 2: Kvinnan som skrev världens första roman

Malin Olofsson
Lo Söllgård
vet@sverigesradio.se

De historiska kvinnorna 2/4: Kvinnan som skrev världens första roman (R) Jul 12, 2018

Show notes

År 1002 börjar en japansk hovdam, Murasaki Shikibu, skriva en berättelse om prins Genji och alla kvinnor han möter. Vad hon inte vet är att hennes bok långt senare ska klassas som den första romanen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Murasaki skrev sin berättelse för mer än tusen år sedan. Trots det är det nog många i västvärlden som skulle säga att de fått lära sig att det är Cervantes Don Quijote som är den första romanen. Även om den skrevs 600 år senare. Hur kommer det sig?

Följ med till Mursaki Shikibus värld och få en bild av livet vid denna tid i Japan och lyssna till en del av boken som bygger på klassiska kinesiska dikter.

Gunilla Lindberg-Wada, professor emerita i japanologi, berättar om de komplexa karaktärerna som vi möter i Berättelsen om Genji och de målande miljöbeskrivningarna.

Programmet är en repris från den 13 november 2017.

Det här är andra delen i serien om de historiska kvinnorna. Här kan du lyssna på del 1: Hon blev han – och revolutionerade militärsjukvården

Malin Olofsson
Lo Söllgård
vet@sverigesradio.se

De historiska kvinnorna 1/4: Hon blev han – och revolutionerade sjukvården (R) Jul 12, 2018

Show notes

Som James Barry blev Margareth Bulkley en av tidens medicinska pionjärer. Barry rensade upp i smutsen på militärsjukhusen och utförde även ett unikt kejsarsnitt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På 1800-talet avancerade medicinen inom hygien, bakteriologi och kirurgi. För kvinnor var medicinstudier inte tillåtna.

I hela sitt liv verkade Barry som läkare i den brittiska militärsjukvården. Men Barry hade också kunskap om förlossning och lyckades med något för sin tid unikt – ett kejsarsnitt där både mor och barn överlevde.

Först vid Barrys död avslöjades Barrys biologiska kön. Huruvida det könsöverskridande livet var ett uttryck för en sexuell identitet eller en strategi för att hantera en verklighet där kvinnans möjligheter var kringskurna är svårt att säga.

Journalisten och författaren Anna Larsdotter berättar för oss om kvinnornas roll som läkare och sjuksköterskor inom det militära under historien.

Vetandets värld följer också med på stadsvandring i Malmö där vi får höra om Elna Hansson, femte generationen av läkarkvinnor.

I programmet medverkar också Jennie Lindholm, redaktör för tidskriften Historiskan.

Programmet ingår i serien "De historiska kvinnorna". Det är en repris från den 10 november 2017.

Malin Olofsson
Lo Söllgård
vet@sverigesradio.se

Ansiktsmakaren väcker de sedan länge döda till liv (R) Jul 11, 2018

Show notes

Vi står öga mot öga med dem som för länge sedan dött. Den mystiska shamankvinnan begravdes sittande, på en tron av hjorthorn. Men hur såg hon ut, vilka var hennes ansiktsdrag - och hur vet man det?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tusenåriga kranier möter modern högteknologi. Med hjälp av CT-scanning, 3d-printing, DNA-analys och vetenskapliga metoder rekonstrueras ansikten från arkeologiska fynd. I en nästan magisk ateljé, mellan cromagnonmän och stenåldersflickor, möter vi arkeologen och ansiktsskulptören Oscar Nilsson. Medverkar i programmet gör också Anna Kjellström, arkeolog och osteolog vid Stockholms universitet.

Programmet är en repris från den 16 februari 2018.

Katarina Sundberg
vet@sr.se

Är du kille eller tjej? Nej. Om att vara icke-binär. (R) Jul 09, 2018

Show notes

Allt fler transsexuella känner att de inte hör hemma i något av de traditionella könen. De känner sig varken som man eller kvinna, och kallar sig icke-binära.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nino är en 27-årig Göteborgare som föddes som tjej. Idag är han - eller hen transsexuell, men inte som man. Nino är någonstans mitt emellan man och kvinna, eller bägge delar.

Könsdysfori kallas det när man inte trivs med sitt kön och vill förändra det. Många med könsdysfori genomgår könsbekräftande behandling. Andra, som Nino, känner sig inte hemma i något av könen, och kallar sig icke-binära. I Vetandets Värld möter du läkare och forskare som berättar om det "tredje könet".

I programmet medverkar Vierge Hård, sakkunnig RFSL Ungdom, Cecilia Dhejne överläkare Karolinska Sjukhuset Stockholm, Attila Fazekas, överläkare Skånes Universitetssjukhus Lund, Signe Bremer, etnolog Göteborg samt Nino Mick, icke-binär poet från Göteborg.

Programmet är en repris från den 18 januari 2018.

Tomas Lindblad
vet@sverigesradio.se

Missa inte första delen i serien, som handlar om transsexualitet

"Hej allihop, jag är transsexuell!"(R) Jul 09, 2018

Show notes

Aldrig förr har så många sagt att de vantrivs med sin könsidentitet. Allt fler unga människor söker upp sjukvården för att få det som kallas könsbekräftande behandling. Varför?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det kallas könsdysfori. Man brukar beskriva det som att vantrivas i sin kropp, att födas som flicka men att identifiera sig som pojke, eller tvärtom.

För vissa börjar det i unga år, andra tar steget som vuxna - steget att ansöka om att få medicinsk behandling för att gå över könsgränsen och bli transsexuell. Men vad handlar det om, och varför blir det allt vanligare?

I programmet medverkar bland andra Cecilia Dhejne som tar emot vuxna personer med könsdysfori på Karolinska sjukhuset och Noel Savelius från Göteborg, en ung transexuell man. Medverkar gör också Louise Frisén, överläkare Bup Karolinska sjukhuset, Attila Fazekas, överläkare Skånes universitetssjukhus samt Vierge Hård, sakkunnig på RFSL Ungdom.

Programmet är en repris från den 18 januari 2018.

Tomas Lindblad
vet@sverigesradio.se

När traktorn kom till byn (R) Jul 06, 2018

Show notes

För att ersätta hästen behövde traktorn vara lätt, stark, billig i drift och klara olika sorters jordbruksredskap. De första traktorerna var ena riktiga åbäken och gjorde inte succé.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Men traktortekniken utvecklades oerhört snabbt och redan 1917 slog Henry Ford fast det traktorkoncept som gäller än idag. Motor, växellåda och bakaxel sitter ihopskruvade och bildar stommen. Sen monterar man fyra hjul, ratt, förgasare, tank, kylare och nåt att sitta på. Där har man det oslagbara receptet!

På Viksta traktormuséum berättar Per Thunström, arkivarie på Kungliga skogs-och lantbruksakademien, om traktoriseringen av det svenska jordbruket mellan 1905 och 1930. Medverkar gör också traktormuséets Bo Lundén.

Programmet är en repris från den 10 januari 2018.

Johan Thorstenson
johan.thorstenson@sverigesradio.se

Mikrochip blir forskarnas fönster till underjorden (R) Jul 05, 2018

Show notes

I jorden under våra fötter kryllar det av liv, och vad en bakterie, svamp eller mask hittar på har betydelse både för jordbruk och klimat. Ny teknik ger forskarna en glimt av livet där nere i mörkret.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De senaste decennierna har tekniken som kallas för "lab on a chip" gett oss bläckstråleskrivare och graviditetstest. Nu börjar forskarna använda den för att studera mikroorganismernas beteende och ekologi, i en ostörd miljö. För vad en bakterie, svamp eller mask hittar på får betydelse för livet över hela jorden, och för oss.

I programmet medverkar forskarna Edith Hammer och Kristin Aleklett vid Lunds universitet, som utvecklat ett mikrofluidik-chip för att studera mikroorganismerna i jorden. Andra medverkande är Carlos Arellano, doktorand vid Lunds Universitet, Pelle Ohlsson, forskare i mikrofluidik vid Lunds tekniska högskola, Håkan Wallander, professor i markbiologi vid Lunds universitet och Ben Lambert, doktorand vid tekniska högskolan ETH Zürich.

Programmet är en repris från den 2 februari 2018.

Olof Petersson
vet@sverigesradio.se

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Related Podcasts

Links

Stay Connected