Vetenskapsradion

Latest Episodes:

Amerikansk satsning vill utradera cancer helt May 23, 2018

Show notes

Det amerikanska projektet Cancer Moonshot har öronmärkt 1,8 miljarder dollar för sju års forskning kring hur cancer kan förebyggas, behandlas och botas. En jättesatsning som Sverige vill vara med på.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Allt fler i världen får cancer som en följd av att världens befolkning blir allt äldre. Den absolut mest effektiva insatsen för att ändra utvecklingen är att minska rökningen, men det behövs också nya spjutspetsteknologier och bättre vårdkedjor kring dem som drabbas av cancer. Forskning inom alla dessa områden får plats i den amerikanska forskningssatsningen Cancer Moonshot där också Sverige vill samverka.

Du hör Mark Parascandola från USA:s nationella cancerinstitut, Helena Nordenstedt från Gapminder, onkologen Nils Wilking, epidemiologiprofessorn Sir Richard Peto, gastroenterologiprofessorn Matthias Löhr, forskarna Kate Bolam, Helene Rundqvist och Yvonne Wengström och Vetenskapsrådets Jan-Ingvar Jönsson.

Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sverigesradio.se

Så luktar sjukdom – råttor & e-näsor ställer diagnos May 22, 2018

Show notes

I Tanzania används gambianska jättepåsråttor för att sniffa på tbc-sjukas hostprov och ställa diagnos. Samtidigt tränas hundar att nosa upp cancer. Men drömmen är en elektronisk näsa hos doktorn.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Charles Joseph från Dar es Salaam fick veta på vårdcentralen Mbagala-Rangi Tatu att hans hostprov var negativt. Men några dagar senare hade organisationen Apopos råttor fått kontroll-lukta på slemmet och funnit tbc-doft. Nu går han på antibiotika som ska göra honom frisk. Dr. Lena Fiebig är chef för Apopos tbc-program i Tanzania, Etiopien och Mozambique säger att en råtta kan gå igenom 100 prov på 20 minuter vilket skulle tagit en labbassistent flera dagar att titta på i mikroskop som dessutom missar fler prov.

Daniel Thobias på hjälporganisationen Mukikute ser sedan till att patienterna som fått en tbc-diagnos verkligen återvänder till vårdcentralen för medicin. Men statssekreteraren på hälsodepartementet narkosläkaren dr. Mpoki Ulisubisya tror mer på de dna-avläsningsapparater WHO rekommenderar som GeneXpert.
Forskning pågår i många länder kring sjukdomslukt.

CNN rapporterar om den israeliska e-näsan Na-nose från Technion som kan diagnosticera 17 sjukdomar och hur Medical Detection Dogs tillsammans med brittiska forskare undersöker hur bra hundar är på att upptäcka bröst- och prostatacancer.
Amy Loutfi, professor i informationsteknologi vid Örebro Universitet har forskat om elektroniska näsor i vården och hon tror inte de slår igenom förrän om 30 år.

Johan Bergendorff
global hälsokorrespondent Sveriges Radio
johan.bergendorff@sr.se

Skyll dig själv – eller skyll på samhället? May 21, 2018

Show notes

Vems är ansvaret för att man sköter sin hälsa – och skaffar sig och lyckas behålla ett jobb? Forskning pekar på att ansvaret i allt högre utsträckning läggs på individen själv.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hälsa är inte bara att äta rätt, motionera och umgås med vänner. Dagens skolböcker missar att lyfta de socioekonomiska och politiska aspekterna av frågor om hälsa. Individen lämnas ensam med ansvar som egentligen också vilar på samhället.

Samma tendens syns i frågan om arbetslösheten. Ansvaret för att hitta och behålla ett jobb läggs allt mer på individen, samtidigt som det inte ställs rimliga motkrav på dagens kräsna arbetsmarknad, det menar ny forskning.

Med: Claes Malmberg, professor naturvetenskapernas didaktik Högskolan i Halmstad, Anders Urbas, lektor statsvetenskap Högskolan i Halmstad, Tora Nord, doktor i arbetsvetenskap Högskolan i Borås och disputerade vid Karlstads universitet.

Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sverigesradio.se

Fungerar självkörande bilar i vanlig trafik? May 18, 2018

Show notes

Vad händer när självkörande bilar kommer ut i vanlig trafik? Från politiskt håll vill man se en snabb omställning för att öppna för den nya tekniken. Men det är mycket som måste lösas först.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kan självkörande bilar fungera tillsammans med manuellt styrda bilar? Just nu försöker man sätta upp modeller för hur det skulle se ut. Det finns stora fördelar att vinna med en automatiserad infrastruktur, men i övergången till hundra procent självkörande fordon kommer vi se en blandtrafik, och där blir utmaningarna många.

Med: Johan Olstam, forskningsledare inom analys och vägtransportsystem på VTI, Hamid Zarghanpour, strateg på Trafikverket, Erik Levander, expert på transporter och infrastruktur på Sveriges kommuner och landsting, SKL.

Peter Johansson
vet@sverigesradio.se

Guldschakalen sprids i Europa May 17, 2018

Show notes

Schakalen sprids snabbt i Europa. I Danmark finns det revirhävdande schakaler och i Estland finns en etablerad population. I framtiden kan rovdjuret komma till Sverige.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det vilda hunddjuret schakal håller på att sprida sig i Europa. I Estland finns det en etablerad schakalpopulation och i Danmark finns det schakaler som hävdar revir. Om några decennier kan djuret finnas i Sverige, tror Jens Frank på Grimsö viltskadecenter.

Förr fanns schakalen naturligt i medelhavsområdet. Men vid mitten av 1900-talet var det bara ett litet antal djur kvar på Balkan. Från dessa sprids nu schakalen gynnad av klimatförändringen och att det finns få stora rovdjur i Europa.

I programmet medverkar studenten Maria Spasic, vägvisaren Branko Durcic och forskaren Aleksandra Penezic, alla från Serbien. Medverkar från Sverige gör Jens Frank på Grimsö viltskadecenter.

Henrik Dammberg
vet@sr.se

Del 3/3 Det goda åldrandet: Personalen är nyckeln till bättre äldreomsorg May 14, 2018

Show notes

Allt fler i Sverige lever länge och de allra flesta kommer behöva någon form av äldreomsorg i framtiden. Forskarna är säkra på vad som skapar en bra omsorg. Men varför går trenden åt motsatt håll?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För en god personcentrerad omsorg behövs gott om tid, kontinuitet bland personalen och handlingsutrymme så att personal och äldre får vara flexibla i sin vardag.

Men det senaste decenniet har arbetsbördan för personalen inom äldreomsorgen ökat, färre får plats äldreboende och hemtjänsten blir allt mer detaljstyrd.

I dagens Vetandets värld ska vi, med hjälp av forskningen, se hur vi kan förbättra den svenska äldreomsorgen – trots att bördan på kommunerna ökar.

I programmet medverkar: Marta Szebehely, professor i socialt arbete vid Stockholms Universitet. Håkan Jönsson, professor i socialt arbete vid Lunds Universitet. Marianne Abrahamsson, universitetslektor vid avdelningen för åldrande och social förändring vid Linköpings universitet. Anna Dunér, professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet. Agneta Malmgren Fänge, docent vid institutionen för hälsovetenskaper vid Lunds universitet. Tove Harnett, lektor i socialt arbete vid Lunds universitet. Magdalena Elmersjö, forskare vid Södertörns högskola.

Vi hör också undersköterskan Niklas Larsson, Åsa Swan,
metodutvecklare i Sundsvalls kommun, och pensionärerna Gert Öberg, Anne Kristin Eriksson, Inga-Maj Nilsson, Radmila Petrovic och Sonja Olsson.

Olof Peterson
vet@sr.se

Del 2/3 Det goda åldrandet: Fler friska år – i samhällets tjänst May 14, 2018

Show notes

Allt fler svenskar kan se fram emot en frisk ålderdom. För både fysiska och kognitiva förmågor hos äldre idag är bättre än hos tidigare generationer. Hur kan samhället ta vara på de friska äldre?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Medellivslängden i Sverige ökar varje år. I början av 1900-talet, när det första pensionssystemet skapades var medellivslängden under 60 år. I dag lever vi i snitt till efter 80.

Vi är också friskare. Dagens 70 åringar är faktiskt ganska lika äldre tiders 50 åringar. Men de individuella skillnaderna är väldigt stora – inom fysiskt krävande yrken blir många utslitna redan innan 65.

I Vetandets värld undersöker vi hur man kan ta vara på den större gruppen äldre i samhället, men utan att ställa orimliga krav på dem som inte orkar.

I programmet medverkar Boo Johansson, professor vid psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet, Ingmar Skoog, professor i psykiatri och föreståndare för AgeCap, centrum för åldrande och hälsa i Göteborg, Ewa Wikström, professor i organisation och management vid Handelshögskolan i Göteborg och Kerstin Nilsson, docent vid avdelningen för arbets- och miljömedicin, på Lunds universitet.

Dessutom medverkar pensionären Jan Strömberg och grundskoleläraren Eva-Lena Elfving.

Olof Peterson
vet@sverigesradio.se

Del 1/3 Det goda åldrandet: Den nya ålderspyramiden May 14, 2018

Show notes

Sveriges befolkning blir allt äldre. Den befolkningsgrupp som ökar mest de kommande tio åren är 80-åringar och äldre. Det gör det till en utmaning att skapa en god ålderdom. Men det finns lösningar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

År 1970 skulle fyra personer i förvärvsaktiv ålder försörja en person över 65. I dag är de tre och år 2050 är de bara två. Hur ska samhället ha råd med pensioner, sjukvård och omsorg när färre jobbar och fler är gamla?

I Vetandets värld undersöker vi olika sätt att lösa den demografiska utmaningen när ålderspyramiden förvandlats till en kurvig rektangel. Bland annat besöker vi Storuman, en kommun som ligger decennier före resten av Sverige och som därför redan testar olika lösningar.

I programmet medverkar Lena Lundkvist, ansvarig för befolkningsframskrivningar på SCB, Kirk Scott, professor vid centrum för ekonomisk demografi vid Lunds universitet, Agneta Kruse, nationalekonom vid Lunds universitet, Paul Peters från Carlton University i Canada, Dean Carson från Charles Darwin University och gästprofessor vid Umeå universitet och Peter Berggren vid Glesbygdsmedicinskt centrum i Storuman.

Vi hör också Karin Malmfjord, socialdemokratiskt kommunalråd i Storuman och pensionärerna Inga-Lisa Anderbrack, Stig Anderbrack och Britt Danielsson. PRO-kören i Storuman som sjunger på äldreboendet Tranan.

Olof Peterson
vet@sr.se

Fossilfritt jordbruk kan göra Sverige mindre sårbart May 11, 2018

Show notes

Sveriges bönder är mycket beroende av importerad diesel och gödsel. Ny forskning pekar på andra lösningar än beredskapslagring för att klara en eventuell krissituation.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fram till för 25 år sen fanns i Sverige en stor beredskap för om kriget skulle komma. Jordbruket skulle fortsätta fungera även vid en avspärrning av landet. Man hade exempelvis stora lager av diesel och konstgödsel.

Men efter järnridåns fall och Sveriges inträde i EU slopades beredskapen. I det senaste försvarspolitiska beslutet ingår att det civila försvaret ska byggas upp igen. Ny forskning hävdar nu att återupptagen lagring av viktiga varor inte är någon långsiktig och hållbar lösning av problemet, däremot finns det konstruktiva lösningar.
Med: Camilla Eriksson, forskare Sveriges Lantbruksuniversitet, Mats Wennberg, lantbrukare Storvreta, Kurt Hansson, lantbrukare Sala.

Mats Carlsson-Lénart
vet@sverigesradio.se

Planeterna vi inte visste fanns (R) May 10, 2018

Show notes

I fyra år samlade Keplersatellliten data om planeter runt främmande stjärnor. Jordliknande planeter är vanliga, vet vi nu. Och därute i rymden finns också märkliga världar som inte alls liknar vår.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Natalie Batalha har jobbat med Keplersatelliten på Nasa i Kalifornien sedan långt innan den sköts upp 2009. I Vetandets värld berättar hon om hur satelliten har arbetat, och om den mångfald av planeter den har hittat.

Keplers huvudsyfte har varit att ta reda på hur många planeter det finns som kan tänkas hysa liv. Minst tio miljarder bara i vår galax, blev svaret. Kommande projekt, som till exempel James Webb-teleskopet som ska skickas upp 2019, kommer att gå vidare genom att undersöka de funna planeternas atmosfärer.

Programmet är en repris från den 28 februari 2018.

Camilla Widebeck
Camilla.widebeck@sr.se

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Related Podcasts

Links

Stay Connected