Vetenskapsradion Forskarliv

Latest Episodes:

Gustav Källstrand ägnar hela sitt yrkesliv åt nobelpriset Oct 07, 2021

Show notes

Gustav Källstrand är forskare i idéhistoria och programansvarig på Nobelprismuseet. Han har ägnat sig åt nobelpriset i snart femton år. Men det är inte för att han är ett hängivet fan av priset, säger han. Det som intresserar honom som forskare är bland annat hur priset redan från början fick en så hög status.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Gustav Källstrands doktorsavhandling handlade om nobelpriset, och nu har han varit Nobelmuseets expert i över tio år. Den här veckan är det julafton varje dag, har han sagt, om veckan när ett nobelpris om dagen tillkännages.

Viktigt med distans till nobelpriset

Men samtidigt är han noga med att båda ha en distans till pristagare och deras upptäckter och en lekfull inställning.

– Man får inte ta det som något så himla viktigt, säger Gustav Källstrand.

När Gustav Källstrand inte klär sig i frack i nobeltider visar det sig att han har väldigt många tatueringar som har både med hans yrkesliv och hans fritidsintressen att göra. Men någon nobelmedalj på magen blir det inte – han är inte ett fan av nobelpriset på det sättet, säger han.

Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se

Ekonomiprofessorn: Längre tid i fängelse minskar risken för självmord Sep 30, 2021

Show notes

Fångar som får sitta längre tid i fängelse levde längre det visar den senaste studien av Randi Hjalmarsson, ekonomiprofessor vid Handelshögskolan i Göteborg. Hon forskar också om varför införandet av världens första poliskår gjorde succé och hur svenska domstolar är partiska.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det var en film som fick Randi Hjalmarsson att komma på vad hon ville forska om när hon var doktorand på Yale Universitet i USA, vad intagna lär sig i fängelset.

Intagna är också ämnet för hennes senaste forskningsstudie där hon, utifrån två reformer som kom på 90-talet, undersökte hur längden på fängelsestraffet påverkade de intagnas hälsa. Randi Hjalmarsson fann att antalet självmord för folk som suttit längre tid i fängelse gick ned med nästan 40 procent. Det var något som höll i sig även tio år senare och orsaken till det här tillskriver Randi Hjalmarsson bland annat tillgången till vård i fängelset.

I dagens Vetenskapsradion Forskarliv möter du Randi Hjalmarsson som bytt bullriga New York mot lugnt på den svenska landsbygden och som ägnat en stor del av sin karriär åt att undersöka och avslöja när rättstaten brister.

Programledare: Julia Videgård
julia.videgard@sverigesradio.se
Producent: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se

Mats partikelaccelerator är skaftet på fredsyxan Sep 23, 2021

Show notes

En dubbelyxa och samtidigt ett gigantiskt fredsprojekt. Det handlar om materialforskninganläggningen ESS i Lund som är under uppbyggnad. Den som menar att det internationella samarbetet i projektet kan förhindra krig i framtiden är Mats Lindroos, som leder arbetet med att bygga den viktiga långa raka acceleratorn i den här jätteapparaten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur är det att leda arbetet med den mest påkostade forskningsanläggningen någonsin i Sverige, ett sameuropeiskt jättepussel med miljontals bitar som nu försvåras av pandemins nedstängningar i många av medlemsländerna? Och på vilket sätt skulle denna yxformade superapparat kunna bidra till att främja freden?

Vi möter Mats Lindroos, chef för acceleratordivisionen vid ESS, European Spallation Source, i Lund. Mats Lindroos berättar också om utmaningen att få ihop partikelfysiken med sin kristna tro, om varför han valde att flytta hem från CERN i Schweiz för att leda arbetet med acceleratorn vid ESS, och om vad som gör neutroner till så nyttiga arbetskamrater.

Medverkande: Mats Lindroos, chef för acceleratordivisionen vid ESS, European Spallation Source.

Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Producenter: Lena Nordlund, Peter Normark
lena.nordlund@sr.se

Åsa forskar om hur samhället ser ut år 2050 – efter klimatomställningen Sep 16, 2021

Show notes

I ett framtida hållbart samhälle värdesätter vi tid och relationer mer än prylar om det blir som forskaren Åsa Svenfelt hoppas. Hon är forskare i hållbar utveckling och framtidsstudier på KTH i Stockholm och har tagit fram ett antal scenarier om hur det kan bli år 2050.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Åsa Svenfelt leder ett forskningsprogram om hållbar samhällsbyggnad bortom BNP-tillväxt och ett annat om hållbar konsumtion.
För ett par år sedan kom hon och hennes kolleger med en rapport där de tagit fram fyra scenarier för hur framtiden kan vara om vi ska nå klimatmålen. De möttes av en del kritik för att vara bakåtsträvande, men Åsa Svenfelt säger att kritikerna bara fokuserade på ett av de fyra scenarierna, det om självhushållning och då också bortsåg från att de ändå vill se en modern teknikutveckling.
Under pandemin har vi visat att det går att förändra ett samhälle snabbt om vi vill, men nu gäller det att vi inte väntar med klimatomställningen så länge att det bara måste bli verkligt akut krishantering, enligt Åsa Svenfelt.

Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se

Per vill forska om ämnet i magiska svampar mot psykiska problem Sep 09, 2021

Show notes

Per Carlbring är professor och forskare i klinisk psykologi. Han har gjort sig känd för att ta in mycket teknik i behandlingsmetoder mot depression, ångest och olika fobier. Och nu vill han börja forska om ämnet i magiska svampar som ett medel mot social fobi.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det han forskar mest om handlar om behandlingar allvarliga och vanliga problem, som depressioner, panikångest och social fobi. Men han har också forskat om nyårslöften, aprilskämt och hur folk med lite lagom problem i sina relationer ska få dem att funka bättre. Och nyligen skrev han och en kollega en debattartikel i Dagens Nyheter om hur psykologisk forskning skulle kunna hjälpa till med problemet med alla elsparkcyklar som ligger och dräller i städerna.
Nu vill han alltså också börja forska om det narkotikaklassade psykedeliska ämnet psilocybin, som ett medel mot social fobi. På senare år har det blivit ett uppsving för den här sortens forskning, som ett tag var helt död, kanske som en motreaktion på 1960-talets drogromantiska inställning till den här sortens ämnen.
Att han forskar om så vitt spridda ämnen är ett sätt att hantera stress och få återhämtning, helt enkelt genom att vissa projekt kanske är lite mer lustfyllda och lekfulla, tror han.

Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se

Helge Rask Andersen vill laga hörselskador med krokodilöron Sep 02, 2021

Show notes

Helge Rask Andersen har behandlat och forskat om människoöron i snart femtio år. Nu, som senior forskare, hoppar han på ett nytt forskningsområde - att lära sig av krokodiler hur vi kan reparera hörseln.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Helge Rask Andersen är professor i otologi (läran om hörseln) och har arbetat som öronkirurg i över 40 år. Han var bland annat en av de första att operera in cochleaimplantat i Sverige.

Nu, sedan han gått i pension som kirurg, forskar han på heltid. Och tack vare ett program från Vetenskapsradion, Vetenskapspodden om hörsel, har han nu satt igång en ny forskningsinriktning. Att lära sig av krokodilers unika öron - de kan nämligen reparera skadade hårceller i örat, något som vi människor inte kan. Hade vi haft deras förmåga skulle inte vår hörsel vara så känslig.

I Vetenskapsradion Forskarliv får vi vara med på hans första krokodilobduktion någonsin, när en dvärgkrokodil behövde avlivas på Tropicarium i Kolmården. Helge Rask Andersen får ta hand om de örondelar han hoppas lära sig mer av.

Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se

"Folk skrattar när jag säger att jag forskar om kottar" Aug 26, 2021

Show notes

Jens Sundström forskning handlar om att förstå hur gener styr granens kottar. Det är främst grundforskning, men i förlängningen kanske skogsindustrin kan dra nytta av forskningen. Men när han säger att han är kottforskare brukar folk börja skratta.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En vanlig gran blommar och sätter kottar efter cirka trettio år, och då sker kottsättning vart tredje till vart femte år.Större förståelse för hur generna styr kottsättningen kanske skulle kunna få gran att sätta kottar både tidigare och oftare vilket skulle kunna snabba på skogsindustrins förädlingsarbete.

Jens Sundström är docent i växtfysiologi på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Där arbetar han också som samverkanslektor med speciellt fokus på genteknik i växter, att informera om det som i dagligt tal kallas gmo och utveckling av nya gmo-grödor inom jordbruket.

Som samverkanslektor har han kontakt med näringsliv, myndigheter och skolor. Sedan mitten på 00-talet är han en aktiv debattör för att genmodifiering ska accepteras som vilken växtförädling som helst utan särskilda restriktioner.

Programledare: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sverigesradio.se
Producent: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se

Malin tecknar historien genom kärleksbrev Aug 18, 2021

Show notes

Historikern Malin Lennartsson forskar om systrarna Mary och Maggie Stephens som föds i slutet av 1800-talet. För ett par år sedan dök hundratals brev upp som avslöjade en tidigare okänd sida av Maggie.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Systrarna Stephens växer upp på ett att av de mäktigaste godsen i Småland, Huseby bruk. Den yngsta systern Maggie är ofta nedstämd och sängliggande. Men i en undangömd kartong på en vind fanns massor av brev från hennes hemliga kavaljerer. Historikern Malin Lennartsson har hundra år senare fått ta del av Maggies affärer.

Malin Lennartsson är intresserad av mänskliga relationer, vad som skiljer sig och vad som är likt i olika tider. I breven finns också beskrivningar av historiska skeenden, som hur människor upplevde första världskriget.

Programledare: Cecilia Ohlén
cecilia.ohlen@sverigesradio.se

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Han har hittat vad som kan vara de äldsta spåren av avancerat liv (R) Aug 11, 2021

Show notes

Magnus Ivarsson har hittat vad som kan vara de allra äldsta spåren av flercelligt liv på jorden. Nu är han inblandad i sökandet efter spår av liv på Mars.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är inte många forskare som söker och hittar fossil i magmatiska bergarter, alltså stelnad lava. Men det gör geobiologen Magnus Ivarsson på Naturhistoriska Riksmuséet i Stockholm, och han gör det med framgång. Idag har han ett möjligt rekord i de 2,4 miljarder år gamla strukturer som tros vara svampfossil.

Eftersom vår röda grannplanet består av samma sorts material, så kan Magnus Ivarssons kunskaper komma väl till pass när amerikanska NASA nu söker efter spår av liv där. Och amerikanerna har bett honom hjälpa till i jakten.

I Vetenskapsradion Forskarliv hör vi honom tacka han sina dåliga betyg för att han fick ta "omvägen" genom geologin till biologin. Det ger honom en bättre förståelse för hur geosfären och biosfären hänger ihop, säger han.

Programmet är en repris från maj 2021.

Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Janne Wallenius kärnkraftverk – science fiction blir verklighet (R) Aug 04, 2021

Show notes

1979 havererade reaktor två i kärnkraftverket i amerikanska Harrisburg. Det fick Janne Wallenius att som tolvåring bestämma sig för att försöka utveckla framtidens miljövänliga kärnkraft.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Idag är han professor i reaktorfysik på KTH och på god väg att få finansiering för att bygga en pilotreaktor i Oskarshamn. Till skillnad från flertalet av världens reaktorer som är vattenkylda ska den här reaktorn kylas med flytande bly. Det gör att den skulle kunna bli en del av fjärde generationens kärnkraftssystem där man återvinner bränslerester från dagens svenska kärnkraft.

Det finns idag ingen återvinning av använt kärnbränsle. Det finns experimentell återvinning, men kommersiell utbyggnad skulle i nuläget bli för dyr, säger Janne Wallenius. Men om det skulle gå att göra på ett säkert sätt, skulle vinsterna kunna bli stora. Eftersom det finns mycket energi kvar i resterna skulle det kunna försörja Sverige med elström i flera hundra år, och avfallet skulle bli mer kortlivat än dagens kärnkraftsavfall.
Under gymnasieåren i Trollhättan gjorde Janne Wallenius och hans kompisar ett science fiction-fanzine som de skickade per post till sina prenumeranter. När han senare studerade i Estland drev han ett förlag som gav ut science fiction-litteratur på estniska. Science fiction-intresset och kärnkraftsforskningen har tvinnats ihop under Janne Wallenius forskarliv.

Programmet är en repris från april 2021.

Programledare
Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sverigesradio.se

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Vetenskapsradion Forskarliv

Viktigt med distans till nobelpriset

Related Podcasts

Links

Stay Connected