Vetenskapsradion Forskarliv

Latest Episodes:

Anna Källén och kulturkrocken som bestämde hennes liv (R) Jul 28, 2021

Show notes

Istället för att bevara gamla saker är det i en del kulturer viktigt att förstöra dem. Arkeologen Anna Källén berättar om en kulturkrock som påverkar hennes arbete än idag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Som ung arkeolog i Laos träffade Anna Källén på människor med uppfattningen att gamla saker ska förstöras för att släppa lös kraften i dem. Insikten att vår vilja att bevara det gamla inte är ett självklart sätt att bygga bilden av det förflutna grundlade hos henne ett intresse för hur vi konstruerar bilden av forntiden – också här i Sverige.

På senare tid har Anna Källén intresserat sig för hur genforskning används för att skapa en koppling bakåt i tiden.

Exempelvis finns personer som utifrån ett genetiskt arv från forntida nordbor definierar sig som vikingaättlingar. De tolkar då det ursprunget som en förklaring till olika egenskaper de har, till synes obekymrade om att det utgör en försvinnande liten del av deras totala genetiska arv.

Programmet är en repris från mars 2021.

Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Fredrik avslöjar hur människan påverkats av historiska klimatförändringar (R) Jul 21, 2021

Show notes

Han har ena foten i naturvetenskapen och den andra i humaniora. Fredrik Charpentier Ljungqvist är forskaren som avslöjar hur vi människor påverkats av klimatförändringar under historiens gång.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fredrik Charpentier Ljungqvist är bara 38 år, men har redan hunnit skrivit flera populärvetenskapliga böcker och är flitigt citerad både i media och i vetenskapliga sammanhang. Han är sedan förra året docent inom två olika fält, både i historia och naturgeografi.

Programmet är en repris från den 21 april 2021.

Programledare: Niklas Zachrisson
niklas.zachrisson@sverigesradio.se

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Karin berättar om kvinnors historia genom cyklar och dammsugare (R) Jul 14, 2021

Show notes

Cyklar, puderdosor och engångsbindor dem använder historikern Karin Carlsson för att berätta om kvinnors liv och kamp under 1900-talet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Cykeln är en av de viktigaste symbolerna för kvinnlig frigörelse under 1900-talet, enligt historikern Karin Carlsson. Detta eftersom kvinnor genom cykeln kunde inta det offentliga rummet på ett helt nytt sätt.

Just nu forskar Karin Carlsson om köksingångar på fashionabla Östermalm i Stockholm. De kan berätta mycket om relationen mellan arbetare och överklass under 1900-talet, och hon vill ta reda på hur arkitekturen speglar samtida idéer och föreställningar.

Programmet är en repris från den 3 mars i år.

Programledare: Julia Videgård
julia.videgard@sverigesradio.se

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Lena Maria Nilsson jämför samisk kost med medelhavsmat (R) Jul 07, 2021

Show notes

Ofta studerar majoriteten minoriteten. Men folkhälsovetaren Lena Maria Nilsson har tagit med sitt samiska perspektiv in i forskningen och blivit fransk riddare på köpet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är mycket mer än kostvanor som avgör hälsan, konstaterar folkhälsovetaren Lena Maria Nilsson vid Umeå universitet. Traditionell samisk kost skiljer sig mycket från de nordiska näringsrekommendationerna – men samer är världens enda urfolk med lika lång förväntad livstid som majoritetsbefolkningen.

Lena Maria Nilssons samiska perspektiv på forskningen har gett internationella kontakter och också gjort henne till en entusiastisk länk mellan svensk och fransk forskning kring Arktis.

Programmet är en repris från 17 februari 2021.

Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Gia Destouni har lösningarna för att stoppa hotande klimatflyktingkatastrof (R) Jun 30, 2021

Show notes

Stigande hav hotar att dränka kustområden och driva bort hundratals miljoner människor som klimatflyktingar. Hydrologen och ingenjören Gia Destouni älskar att hitta lösningar på problem som detta.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Gia Destouni är en problemlösare som sover bra på nätterna. Hon är inte orolig för framtiden. Världen förändras ständigt, konstaterar hon. Det är det naturliga tillståndet. Vi måste förstå hur förändring sker för att hitta lösningar på de utmaningar som till exempel stigande hav skapar, och ta lärdom av hur man historiskt hanterat kraftigt stigande havsnivåer.

Annars är hennes främsta fokus hur jordens alla sötvatten, trots att de kan verka spridda, hänger ihop.

Programmet är en repris från den 3 februari 2021.

Programledare: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sverigesradio.se

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

För Jenny är snäckornas form ren matematik Jun 23, 2021

Show notes

Det är något speciellt med snäckors välordnade sätt att växa, tycker matematikern Jenny Larsson. Hon är ett exempel på hur just matte kan hjälpa oss att förstå mer om livets utveckling.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Jenny Larsson fick höra att det fanns möjlighet att forska om evolutionen hos en liten snäcka på västkusten bestämde hon sig för att ägna sin doktorandtid åt det.

Tack vare hennes sinne för naturens former och geometri vet vi idag mer om hur det kan gå till när nya arter bildas. Men samma formkänsla har också varit en fördel i ishallen.

Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se

Producent: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Trafikforskaren: Kommer vi någonsin åka kollektivt som förr igen? Jun 17, 2021

Show notes

Kollektivtrafiken har drabbats hårt av pandemin när bolagen har tvingats be oss att inte åka med deras bussar och tåg, en oväntad mardrömssituation för dem, säger Lena Winslott Hiselius.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hon är professor i transportekonomi vid Lunds Universitet och forskningsledare vid Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafikforskning.

Frågan är om de gemensamma transportmedlen någonsin kommer att komma tillbaka till samma nivåer som tidigare, nu när många har märkt att det fungerar bra att jobba hemifrån eller bara åka in till jobbet nån gång emellanåt, säger hon. Samtidigt har Lund där hon bor och arbetar just blivit landets fjärde stad med spårvagn.

Som många andra har Lena Winslott Hiselius inte åkt kollektivt sedan pandemin slog till, och hon har heller inte provat den nya spårvagnen tidigare, men det gör hon tillsammans med vår reporter i dagens program.

Spårvagnen går till den stora forskningsanläggningen ESS som är under uppbyggnad och är ett bra exempel på hur nya kollektivtrafiksträckningar kan planeras och byggas parallellt med att en stad expanderar, säger Lena Winslott Hiselius, som också konstaterar att valet av trafikslag som prioriteras i en stad också avgör hur mycket plats som finns över till annat.

Programledare
Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se

Producent
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se

Han har kämpat för de för tidigt födda barnens första tid i mer än 30 år Jun 10, 2021

Show notes

Nils Bergman började som läkare på ett missionärssjukhus i Zimbabwe. Där fanns små resurser, och inga kuvöser. så nästan alla för tidigt födda barn dog. Då började de lägga de små barnen på mammans hud direkt efter förlossningen, och dödligheten sjönk dramatiskt, från 90 % till 50 %.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sedan dess har Nils Bergman kämpat för att kunna visa vetenskapligt att kontinuerlig hud-mot-hud-kontakt, det som också kallas för kängurumetoden, direkt efter förlossningen är det bästa för de för tidigt födda och riktigt små barnen.

Det vanliga, och det som WHO rekommenderat hittills är annars att hud-mot-hud-kontakt bör ske, men först efter att det lilla barnet stabiliserats i andning och hjärtrytm, något som kan ta några dagar.

Men nu har en stor studie på universitetssjukhus med över 3000 för tidigt födda eller väldigt små barn i fem länder (Indien, Tanzania, Malawi, Ghana och Nigeri) visat att med hud-mot-hud-kontakt omedelbart efter förlossningen, sjönk dödligheten med 25 procent, jämfört med det tidigare rekommenderade. Allt annat i vården var oförändrat i de två grupperna.

Nils Bergman var en av initiativtagarna, och i Vetenskapsradion Forskarliv berättar han om sin långa kamp för den här sortens vård, med "nollseparation" från mamman under den första fasen i livet.

Och hur det gick till när missionsläkaren på ett fattigt landsbygdssjukhus blev forskare, som till slut fick stora pengar till forskningen av Bill och Melinda Gates stiftelse.

Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se

Han leder kampen mot invaderande sniglar och husknäckande träd Jun 03, 2021

Show notes

Nils Carlsson kämpar mot mördarsniglar, glupska jätteabborrar och träd som förstör hus och vägar med sina rötter. De är några exempel på invaderande djur och växtarter som kan ta över och hota både trivseln, ekonomin och artrikedomen på nya platser.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Sverige är Skåne genom sitt läge allra mest utsatt för invasioner söderifrån. I Vetenskapsradion Forskarliv möter vi Nils Carlsson som jobbar där som expert på dom här frågorna.

Vi hör om hur en vanlig dag på jobbet kan se ut i kampen för att försvara våra egna arter mot hoten utifrån, och om den stora katastrofen i och kring Victoriasjön som orsakades av att en enda fiskart planterades in.

Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Producent: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se

Malin tecknar historien genom kärleksbrev May 27, 2021

Show notes

Historikern Malin Lennartsson forskar om systrarna Mary och Maggie Stephens som föds i slutet av 1800-talet. För ett par år sedan dök hundratals brev upp som avslöjade en tidigare okänd sida av Maggie.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Systrarna Stephens växer upp på ett att av de mäktigaste godsen i Småland, Huseby bruk. Den yngsta systern Maggie är ofta nedstämd och sängliggande. Men i en undangömd kartong på en vind fanns massor av brev från hennes hemliga kavaljerer. Historikern Malin Lennartsson har hundra år senare fått ta del av Maggies affärer.

Malin Lennartsson är intresserad av mänskliga relationer, vad som skiljer sig och vad som är likt i olika tider. I breven finns också beskrivningar av historiska skeenden, som hur människor upplevde första världskriget.

Programledare: Cecilia Ohlén
cecilia.ohlen@sverigesradio.se

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se