Vetenskapsradion Forskarliv

Latest Episodes:

Klimatmodeller och körsång med frun formade Klaus Hasselmanns forskarliv (R) Dec 23, 2021

Show notes

En tidig radioapparat väckte Klaus Hasselmanns intresse för fysik. Han får nu fysikpris för metoder att skilja ut vilka klimateffekter som orsakats av människan. Men inte bara forskningen utan också körsången har följt honom genom livet intressen han delar med sin fru.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi möter den 90-årige Klaus Hasselmann och hustrun, matematikern Susanne, hemma i Hamburg. De båda har både forskat och sjungit i kör ihop. Hasselmann har gjort viktiga bidrag till dagens klimatmodeller. Egentligen ville han studera partikelfysik - men han trodde inte han var intelligent nog för det.
Programmet är en repris från 25 november.

Programledare: Camilla Widebeck
Camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se

Mary-Claire King hjälpte mormödrar i Argentina att hitta stulna barnbarn (R) Dec 16, 2021

Show notes

Mary-Claire King utvecklade DNA-metoder i mitten på 1980-talet för att hjälpa "mormödrarna på Plaza de Mayo" att hitta sina barnbarn, som rövats och adopterats bort i militärdiktaturens Argentina. Och en biofilm har gjorts om henne.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Arbetet för att hjälpa mormödrarna i Argentina skedde långt innan det fanns rutinmetoder för DNA-analyser - det användes varken i brottsutredningar eller faderskapsärenden, och var ett tidsödande hantverk. Hennes metod blev grunden till de analyser som nu görs vid allt sådant arbete, också efter krig och naturkatastrofer.

Men Mary-Claire Kings huvudområde är annars att hitta genetiska förklaringar till sjukdomar, och hon upptäckte 1990 en mutation på en gen som orsakar en extra allvarlig form av bröstcancer, på BRCA1-genen. Det här arbetet spekuleras det om i nobelsammanhang, och det finns också en spelfilm som gjorts om den, där Helen Hunt spelar Mary-Claire King.
Programmet är en repris från den 20 maj i år.

Programledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Nobelpristagaren i medicin "Erfarenheterna från krigets Libanon har hjälpt mig i forskningen" Dec 08, 2021

Show notes

Ardem Patapoutian växte upp i Beirut och var bara åtta år när inbördeskriget började. När han var 18 blev han kidnappad av milismän. Den uppväxten påverkade mig mycket, men jag tror jag då lärde mig sådant som jag senare haft nytta av, säger han.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Han syftar på sådant som ihärdighet och tuffhet, som behövs för att ta sig fram som forskare.
Han får priset för upptäckten av receptorer, en sorts mottagarmolekyler, som känner av tryck och beröring, allt från en kram, smekning, eller kyss och sanden under barfotafötter till sånt som gör ont.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se

David MacMillan: "Jag hade aldrig fått nobelpris om jag inte varit skotte" Dec 02, 2021

Show notes

Årets yngsta nobelpristagare, 53-årige kemipristagaren David MacMillan, kommer från skotska arbetarklassen och det är något han, efter 30 år i USA, fortfarande identifierar sig starkt med.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Han säger att det han lärde sig under uppväxten formade honom så att han kunde ta sig fram och komma så långt som han gjort.
Det handlar om att vara snabb i repliken, att alltid se humor i saker och kunna skratta åt sig själv. Men att vara skotte innebär också att vara ödmjuk och självkritisk:

"Skottar har det i sig"

– Vi skottar har det i oss, säger han, vilket innebär att han inte alls väntade sig det här priset, trots att andra har trott det. Till exempel hans pappa, stålverksarbetaren, som inte hann uppleva det här.

Att vara med i fotbollsshow nästan lika stort som nobelpriset

Förutom att brinna för sin forskning är han ett hängivet fotbollsfan, som älskar Glasgow-laget Rangers. Och när han, tack vare nobelpriset, fick vara med i sitt favoritradioprogram, skotska fotbolls-talkshowen Off the ball, sa han att det var nästan lika stort som nobelpriset. Och när han sedan blev uppringd och gratulerad av legendariska fotbollstränare Alex Ferguson var han tvungen att stanna bilen för att inte köra av vägen.

Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se

Klimatmodeller och körsång med frun formade Klaus Hasselmanns forskarliv Nov 25, 2021

Show notes

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare: Camilla Widebeck
Camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se

"Jag trodde aldrig min klimatforskning skulle handla om något så allvarligt" Nov 18, 2021

Show notes

Suki Manabe, en av årets nobelpristagare i fysik, la grunden för alla de klimatmodeller vi använder idag. Men när han började var han inte särskilt intresserad av miljö och trodde inte att hans forskning skulle handla om något så avgörande som vår framtid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Han blev rekryterad till USA i slutet av 1950-talet, från ett Japan i kris efter andra världskriget. 1967 skapade han en förenklad klimatmodell, som blev grunden till alla de modeller vi använder idag. Och som visade tydligt att en höjning av koldioxidhalten gör det varmare på jorden.

Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se

Därför väljer kemipristagaren Ruhr framför Kalifornien Nov 11, 2021

Show notes

I Kalifornien hade han Stilla Havets valar utanför fönstret. Nu får Benjamin List istället titta på Ruhr-området genom sitt fönster. Här finns goda förutsättningar att hitta nya katalysatorer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Små organiska molekyler, som aminosyror, fungerar bra att använda som katalysatorer, alltså för att underlätta kemiska reaktioner. De kan också få fram precis rätt sort av ett ämne - dess "högerhänta" eller "vänsterhänta" variant, vilket är viktigt när det gäller att ta fram eller tillverka läkemedel.

Upptäckten som Benjamin List gjorde i slutet av 1990-talet, samtidigt som årets andre kemipristagare, David Macmillan, har satt igång mycket forskning. Vi har träffat List på Max Planck Institut Für Kohlenforschung i tyska Mülheim.

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Ravi mäter ögonrörelser för att se vem som ska få köra bil Oct 28, 2021

Show notes

Ravi Chadalavada är doktorand och forskar om robotars samverkan med människor med hjälp av ögonrörelseglasögon - alltså s k eyetracking-glasögon, som följer vår blick. Inför sin uppkörning för svenskt körkort fick han en snilleblixt samma sorts glasögon kan bli ett viktigt verktyg för att se vem som är en lämplig bilförare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För äldre och personer som drabbats av sjukdom har vården en svår uppgift – att bedöma om de ska få köra bil eller inte. Det är nämligen läkares skyldighet, enligt körkortslagen. Det är både svårbedömt och känsligt. En mer objektiv metod att mäta körförmågan skulle vara till stor hjälp och det är en sådan Ravi Chadalavada hoppas kunna utveckla, med hjälp av kameraglasögonen.

Ögonrörelseglasögon och uppkörningen gav honom idén

Idén fick han när han själv skulle köra upp för att omvandla sitt indiska körkort till ett svenskt. Då låg ögonrörelseglasögonen bredvid honom i framsätet och plötsligt insåg han att de skulle fungera objektivt, och kanske upptäcka sådant som körkortsinspektören eller körskoleläraren inte ser i sina speglar. Om man har sett stoppsignalen, cyklisten i innerfilen eller bilen som håller på att köra om till exempel.

Glasögonen "ser" om du ska få ha körkortet kvar

Och det var när han började jobba med att utveckla idén som han förstod att intresset också var stort från dem som ska bedöma om vissa ska tvingas sluta köra bil eller ej. Nu samarbetar han med geriatriska kliniken på Örebro sjukhus och Väg- och Transportforskningsinstitutet, VTI. I januari ska de börja med de första testerna på patienter, i ett första utvecklingsskede.

Och han har också fått hjälp av utvecklingsavdelningen på Örebro universitet för att söka patent för metoden och han hoppas kunna bilda ett företag som säljer denna tjänst.

Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se

Göran Nygren: Elever med toppbetyg får massor av hjälp från föräldrarna Oct 21, 2021

Show notes

Höga betyg i skolan kräver omfattande hjälp hemifrån, ibland så mycket att det blir fusk. Den slutsatsen drar etnologen Göran Nygren i sin nya doktorsavhandling. Elever som inte får hjälp hemma är i princip chanslösa i betygsjakten, säger han.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det handlar enligt Göran Nygren om ett avancerat stöd från föräldrar som ofta har akademisk utbildning, ett stöd som blivit allt viktigare när mer av skolarbetet numera görs hemma.

Följde högstadieelever i klassrummet

Genom djupintervjuer och genom att följa högstadieelever i skolan har han gjort sin doktorsavhandling vid Uppsala universitet, för att ta reda på hur högpresterande elever får sina toppbetyg.

Elever utan mycket hjälp hemifrån är närmast chanslösa i betygsjakten, menar Göran Nygren.

Programledare: Thomas Heldmark
thomas.heldmark@sverigesradio.se
Producent: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Festklänningarna berättar om Sveriges skilda världar Oct 14, 2021

Show notes

Modevetaren Susanna Strömquist har djupdykt i historien om den exklusiva syateljén och modesalongen NKs franska damskrädderi, som fanns i närmare 60 år. Hon har grävt i garderober och arkiv och fått låna festblåsor och andra kläder från personer över hela landet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På NKs franska, ett av de mer exklusiva damskrädderierna, köpte kvinnor från societeten, kungligheter och artister sina kläder, men också yrkeskvinnor som behövde kläder av hög kvalitet i yrkeslivet. Hit kom dammode från Paris som sedan påverkade modet i hela Sverige. Det handlar om haute couture och couture, måttsydda, handsydda kläder som bara syddes upp i enstaka exemplar.

Sömmerskorna träffade aldrig kunderna

Och det handlar också om två skilda världar, en lyxig ateljé med mjuka mattor där kunderna vistades, och ett skrädderi där sömmerskorna sydde. De två världarna möttes aldrig och den enda länken mellan dem var måttagerskan, som träffade både kunder och sömmerskor.

Forskning i sista minuten

Nu har Susanna Strömquists forskning blivit en tjock bok om när Paris kom till Stockholm, och en utställning som just nu pågår på Nordiska museet. Och det var verkligen forskning i sista minuten, för det finns inte så många kvar i livet, som varit kunder eller anställda. Men en dam född 1927 kom in med sin röda cocktailklänning (se bild) som hon hade låtit sy upp på 1960-talet. Och utställningen på Nordiska museet invigdes av sömmerskan Maj-Britt Johansson, på hennes 96-årsdag.

Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se