Vetenskapsradion Forskarliv

Latest Episodes:

Hans syster var hans mamma - chock för nobelpristagaren Paul Nurse Jul 07, 2022

Show notes

Brittiska Paul Nurse var nobelpristagare, adlad av drottningen och rektor på Rockefeller University när han nekades "green card" till USA. Homeland Security tyckte det var något skumt med hans födelsecertifikat.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Som 55-åring fick han veta att hans storasyster egentligen var hans mamma. Som nobelprisbelönad genetiker säger han att det är som ett skämt att han har så dålig kunskap om sina egna gener.

Han skriver om det i en ny populärvetenskapliga bok, "Vad är liv?" som framför allt är en bok om vad som utmärker allt levande.

Chef för Europas största biomedicinska forskningsinstitut

Paul Nurse är en tungviktare inom vetenskapsvärlden i Storbritannien, chef för vad som sägs vara Europas största biomedicinska forskningsinstitut, The Francis Crick Institute i London. Han är också vetenskaplig rådgivare åt regeringen, och det har han varit i många år. Nu har han också fått ännu en hedersbetygelse "knighthood" på "New Year´s Honorary list 2022" för arbetet mot covid-19.

Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se

Maksym Danchenko: "Det är psykologiskt svårt att vara utanför Ukraina nu" Mar 03, 2022

Show notes

Vi sökte upp en forskare vi träffat förr, i Kiev, för att höra hur han påverkats av kriget. Det visade sig att Maksym Danchenko numera forskar i grannlandet Slovakien. Men just nu oroar han sig mest över sin gamla mamma kvar i Kiev.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Han oroar sig också för sina nära forskarkolleger på labbet där han jobbade förut. Och känner sig handlingsförlamad - hur kan han hjälpa till?

Maksym Danchenko studerar effekter av Tjernobyl

Maksym Danchenko är växtforskare som studerar långtidseffekter av radioaktiviteten i Tjernobyl. Han har odlat växter i den förbjudna zonen, och nu, när Ryssland, ockuperat det området ser han viss anledning till oro. Men det är nog värre om det händer något med kärnkraftverken som är igång, tror han.

Hör om en forskare som själv är i säkerhet, men så klart påverkad av kriget i hans land. Han skulle absolut inte kunna ha ett forskningssamarbete med en ryss, även om det var någon han kände och tyckte om, säger han.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se

Ekologen Tomas Roslin skalar upp sökandet efter liv på jorden Feb 24, 2022

Show notes

Tomas Roslin är ekologiprofessorn som fick ett stort ekonomiskt forskningsbidrag efter en annorlunda resa till Ryssland. En del kallar det för ett galet projekt, när han ska ta reda på hur livet på jorden egentligen ser ut.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det handlar om att samla in så mycket observationer som möjligt av olika arter, via genom kamerafällor, ljudinspelare, sporprovtagare och insektsinfångare på alla kontinenter.

Han får hjälp av hundratals forskare runtom i världen.

Drömmen är att få svar på frågor som varit svåra att få svar på tidigare när det gäller vilka arter som finns på jorden och varför de förekommer just på vissa platser men inte på andra.
Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se

"Risken att du blir mobbad själv ökar om du inte ingriper när någon blir mobbad på arbetsplatsen" Feb 17, 2022

Show notes

Att ingripa mot mobbning på arbetsplatser ökar INTE risken för att själv bli mobbad, visar en ny studie i psykologi. Men det är just en rädsla för det som får många att låta bli att göra något, enligt psykologiforskaren Michael Rosander.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Däremot – om man inte gör något alls mot mobbningen så ökar risken att själv bli mobbad över tre gången. Det förklarar Michael Rosander, forskare vid Linköpings universitet, med att man då gett ett indirekt godkännande till mobbningsbeteende på arbetsplatsen, och då är sannolikheten stor att det fortsätter, med nya offer.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se

Längdskidprofessorn HC Holmberg om forskningen bakom svenska skidframgångar Feb 10, 2022

Show notes

Att skidåkarna i klassisk stil numera ofta enbart stakar sig fram i både sprint och långlopp, det ligger det faktiskt svensk forskning bakom. Hör världens första längdskidåkningsprofessor om det och om terminologin kring fristilens så kallade växlar, som han själv ligger bakom.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Han heter egentligen Hans-Christer Holmberg, och är även forsknings- och utvecklingschef för Svenska olympiska kommittén SOK, där han fungerar som en länk mellan forskningsvärlden och de aktiva idrottarna och tränarna. Vi får också veta hur HC Holmberg själv utnyttjar sina kunskaper i skidspåret, och om hans förestående pension, om han nu tillåts pensionera sig.

Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Producent: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Hugo Zeberg: "Vi har ärvt både skydd och risk för allvarlig covid-19 från neandertalarna." Jan 27, 2022

Show notes

Läkaren och genetikforskaren Hugo Zeberg fick, som så många andra, ställa om och börja jobba med covid-19-patienter. Då började han leta genetiska riskfaktorer som vi ärvt av neandertalarna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det var när han jobbade med covidpatienter på akuten och såg hur olika sjukdomen slog – att allt inte kunde förklaras med riskfaktorer som ålder och annat – som han började studera genetiska riskfaktorer, i ett stort internationellt forskarlag. Men han hade också redan igång ett forskningssamarbete med Svante Pääbo, expert på neandertals-DNA.

Största riskfaktorn från neandertalarna

De båda kunde inte låta bli att jämföra de riskgensekvenser som kommit fram med känt neandertals-DNA. Och då visade det sig att den största genetiska riskfaktorn för covid-19, den som fördubblar risken att bli svårt sjuk, är ett arv från neandertalarna. Sedan dess har Hugo Zeberg också hittat en lång DNA-sekvens som innehåller skyddande faktorer som vi också ärvt från neandertalarna.

Men när han tittade närmare på den visade det sig att just den gen som verkar skydda mest också finns hos personer med afrikanska rötter, som inte har något neandertalsarv. Så just den korta sekvensen måste komma från våra gemensamma förfäder, innan människor och neandertalare separerade för en halv miljon år sedan.

Hugo Zeberg har alltid varit brett intresserad och rollen som läkare kändes lite instängd. Och som forskare kände han sig också lite vilsen innan han fick möjligheten att kombinera sitt intresse för förhistoriska släktingar med medicin tillsammans med Svante Pääbos forskargrupp.

Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se

Matilda ska forska om lyckan och smärtan i att vara trans Jan 20, 2022

Show notes

Transpersoner är den minoritetsgrupp som enligt studier mår sämst psykiskt. Men det finns också en speciell lycka av att till exempel ha hittat hem i sin rätta kropp, eller äntligen våga komma ut.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nu har Matilda Wurm, psykologiforskare vid Örebro universitet, fått närmare 5 miljoner, för att tillsammans med två andra forskare studera bland annat det. Hör varför hon tycker hbtq-frågor är så viktiga, varför hon skrivit en bok och velat undervisa andra psykologer om hbtq och om hur hon, som först utbildade sig till glasblåsare i forna DDR. till slut hamnade i Sverige och blev forskare.

Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se

"Björnars tandsten är ett fantastiskt material som lär oss massor om antibiotikaresistens" Jan 13, 2022

Show notes

Katerina Guschanski är genetiker och egentligen mest intresserad av gorillor och deras utveckling. Tills hon av en slump hamnade i forskning om björnar och deras tandsten - en perfekt tidskapsel där man kan studera hur antibiotikaresistensen har utvecklats i naturen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hennes studier om björnars tandsten och vad de säger om läkemedelsresistens fick stor uppmärksamhet runt om i världen i höstas, dels för att det är ett stort globalt problem, men också för att hon använde ett så udda sett att studera det – genom att göra DNA-analyser av tandsten från gamla björnskallar i samlingarna på Naturhistoriska Riksmuseet.

Tandsten ett levande fossil

– Tandsten är ett fantastiskt material, som ett levande fossil som lagras hos ett djur under dess livstid, där man sedan kan utläsa massor, säger hon.

Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se

"Jag trodde aldrig min klimatforskning skulle handla om något så allvarligt" (R) Jan 06, 2022

Show notes

Suki Manabe, en av årets nobelpristagare i fysik, la grunden för alla de klimatmodeller vi använder idag. Men när han började var han inte särskilt intresserad av miljö och trodde inte att hans forskning skulle handla om något så avgörande som vår framtid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Han blev rekryterad till USA i slutet av 1950-talet, från ett Japan i kris efter andra världskriget. 1967 skapade han en förenklad klimatmodell, som blev grunden till alla de modeller vi använder idag. Och som visade tydligt att en höjning av koldioxidhalten gör det varmare på jorden.

Programmet sändes första gången den 18 november 2021.

Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se

David MacMillan: "Jag hade aldrig fått nobelpris om jag inte varit skotte" (R) Dec 30, 2021

Show notes

Årets yngsta nobelpristagare, 53-årige kemipristagaren David MacMillan, kommer från skotska arbetarklassen och det är något han, efter 30 år i USA, fortfarande identifierar sig starkt med.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Han säger att det han lärde sig under uppväxten formade honom så att han kunde ta sig fram och komma så långt som han gjort.
Det handlar om att vara snabb i repliken, att alltid se humor i saker och kunna skratta åt sig själv. Men att vara skotte innebär också att vara ödmjuk och självkritisk:

"Skottar har det i sig"

– Vi skottar har det i oss, säger han, vilket innebär att han inte alls väntade sig det här priset, trots att andra har trott det. Till exempel hans pappa, stålverksarbetaren, som inte hann uppleva det här.

Att vara med i fotbollsshow nästan lika stort som nobelpriset

Förutom att brinna för sin forskning är han ett hängivet fotbollsfan, som älskar Glasgow-laget Rangers. Och när han, tack vare nobelpriset, fick vara med i sitt favoritradioprogram, skotska fotbolls-talkshowen Off the ball, sa han att det var nästan lika stort som nobelpriset. Och när han sedan blev uppringd och gratulerad av legendariska fotbollstränare Alex Ferguson var han tvungen att stanna bilen för att inte köra av vägen.

Programmet sändes första gången den 2 december 2021.

Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se