Vetenskapsradion Forskarliv

Latest Episodes:

Psykologiforskaren spelar sig själv i Tuva Novotnys senaste film (repris) Jul 28, 2022

Show notes

Forskning om man med oxytocinspray kan ändra våra känslor, och vilka hormoner som får oss att lättare vara otrogna var sådant som fick Tuva Novotny att vilja ha med forskaren Håkan Fischer i sin senaste film, dramakomedin Diorama. Möt båda i Vetenskapsradion Forskarliv. Programmet sändes första gången i maj 2022.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tuva Novotnys tredje film som regissör, Diorama handlar om det svåra med tvåsamheten. Vi får följa ett par från passion och förälskelse till vardag och svårigheter. Handlingen vävs ihop med jämförelser hur det går till i djurvärlden.

Tuva Novotny ville ha med forskare från början

Hon har också med forskare i filmen – en är Håkan Fischer, professor och forskare i humanbiologisk psykologi, och det var något hon var inne på redan från början. Håkan Fischer forskar själv bland annat om hur hormoner som oxytocin och dopamin påverkar våra känslor och om det går att förändra det genom till exempel oxytocinspray.

Inga belägg för oxytocin som "date-medicin"

Men att oxytocin skulle kunna fungera som någon sorts "date-medicin" för att bli mer attraktiv finns det inga vetenskapliga belägg för, säger han, trots att det marknadsförs på det sättet.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se

Marinarkeologen: "Lyckan är att komma ner till skepp som ingen har sett förut" (repris) Jul 21, 2022

Show notes

Det mest spännande är när man hittar vrak som ingen annan undersökt förut, berättar Jim Hansson. Till exempel när de nyligen hittade ett vrak norr om Dalarö där masten stod rakt upp. Att dyka efter vrak i Östersjön är en stor del av hans arbete. Programmet sändes första gången i april 2022.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vraket vid Dalarö, i Stockholms skärgård, var fullastat med tunnor och en massa annat, och ingen hade varit därnere tidigare. En tidskapsel från en sorts skepp han aldrig sett förut. Och det är historierna som vraken berättar som är det mest intressanta med hans arbete, säger han.

Jim Hansson, är marinarkeolog på Statens maritima och transporthistoriska museer, och han är särskilt kopplad till det nya museet Vrak som öppnade i Stockholm hösten 2021. I Vetenskapsradion Forskarliv berättar han också om det kalla, mörka och jobbiga i arbetet som han älskar.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Producent: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se

Sexforskaren: "Det stora utbudet inom nätdejting kan göra avvisningar svårare" (repris) Jul 14, 2022

Show notes

Lotta Löfgren-Mårtenson har forskat om sex och nära relationer i nästan hela sitt yrkesliv på senare år om kärlek och sex på internet, där nätdejting är en stor del. Att bli avvisad i det enorma utbud som finns där kan kännas extra svårt, säger hon. Sändes första gången i april 2022.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– På nätet ska det finnas hur många partner som helst, men inte ens där är det någon som vill ha mig, sa en kvinna i en av hennes studier.

Men det finns också mycket bra med nätdejting - för alla, och kanske extra mycket för de grupper där "utbudet" varit begränsat förr, när man mest var hänvisad till att träffa någon på samma ort.

Nätdejting har blivit mainstream och vanligt – var fjärde eller femte person har träffat någon på internet, säger Lotta Löfgren-Mårtenson. Och det har förändrat hur vi ser på relationer och kärlek, och det är en del av allt det som Lotta Löfgren-Mårtenson forskar om.

Men det som en gång väckte hennes intresse för att börja forska om sex och relationer var när hon jobbade på en särskola i början av 1980-talet, och upptäckte att eleverna där inte fick någon sexualundervisning. Att personer med intellektuella funktionshinder ska få bra kunskap i detta, livets viktiga, har blivit en hjärtefråga för henne och var det hon började forska om.

Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se

Hans syster var hans mamma - chock för nobelpristagaren Paul Nurse (repris) Jul 07, 2022

Show notes

Brittiska Paul Nurse var nobelpristagare, adlad av drottningen och rektor på Rockefeller University när han nekades "green card" till USA. Homeland Security tyckte det var något skumt med hans födelsecertifikat. Programmet sändes första gången i februari 2022. Ljudfilen i länk längst ner.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Som 55-åring fick han veta att hans storasyster egentligen var hans mamma. Som nobelprisbelönad genetiker säger han att det är som ett skämt att han har så dålig kunskap om sina egna gener.

Han skriver om det i en ny populärvetenskapliga bok, "Vad är liv?" som framför allt är en bok om vad som utmärker allt levande.

Chef för Europas största biomedicinska forskningsinstitut

Paul Nurse är en tungviktare inom vetenskapsvärlden i Storbritannien, chef för vad som sägs vara Europas största biomedicinska forskningsinstitut, The Francis Crick Institute i London. Han är också vetenskaplig rådgivare åt regeringen, och det har han varit i många år. Nu har han också fått ännu en hedersbetygelse "knighthood" på "New Year´s Honorary list 2022" för arbetet mot covid-19.

Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se

Hugo Zeberg: "Vi har ärvt både skydd och risk för allvarlig covid-19 från neandertalarna." (Repris) Jun 30, 2022

Show notes

Läkaren och genetikforskaren Hugo Zeberg fick, som så många andra, ställa om och börja jobba med covid-19-patienter. Då började han leta genetiska riskfaktorer som vi ärvt av neandertalarna. Programmet sändes första gången i januari 2022.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det var när han jobbade med covidpatienter på akuten och såg hur olika sjukdomen slog – att allt inte kunde förklaras med riskfaktorer som ålder och annat – som han började studera genetiska riskfaktorer, i ett stort internationellt forskarlag. Men han hade också redan igång ett forskningssamarbete med Svante Pääbo, expert på neandertals-DNA.

Största riskfaktorn från neandertalarna

De båda kunde inte låta bli att jämföra de riskgensekvenser som kommit fram med känt neandertals-DNA. Och då visade det sig att den största genetiska riskfaktorn för covid-19, den som fördubblar risken att bli svårt sjuk, är ett arv från neandertalarna. Sedan dess har Hugo Zeberg också hittat en lång DNA-sekvens som innehåller skyddande faktorer som vi också ärvt från neandertalarna.

Men när han tittade närmare på den visade det sig att just den gen som verkar skydda mest också finns hos personer med afrikanska rötter, som inte har något neandertalsarv. Så just den korta sekvensen måste komma från våra gemensamma förfäder, innan människor och neandertalare separerade för en halv miljon år sedan.

Hugo Zeberg har alltid varit brett intresserad och rollen som läkare kändes lite instängd. Och som forskare kände han sig också lite vilsen innan han fick möjligheten att kombinera sitt intresse för förhistoriska släktingar med medicin tillsammans med Svante Pääbos forskargrupp.

Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se

"Mens ses fortfarande som något smutsigt" Jun 16, 2022

Show notes

Josefin Persdotter forskar om hur synen på mens gör att våra vardagsrutiner kring mensen blir ovanligt krångliga. Att slänga en begagnad binda är mycket krångligare än att slänga vilken sopa som helst.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att vi ser på mens som något "smutsigt" skapar onödigt lidande för de som har mens - somliga får äckelkänslor för den egna kroppen och oro för lukt och fläckar tar mycket energi.

Nu har Josefin Persdotter skrivit en avhandling i sociologi, vid Göteborgs universitet, om synen på mens, där hon har undersökt vardagsrutinerna. Hon har flera förslag till hur det ska bli mindre krångligt att ha mens i framtiden.

Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se

"Ingen forskning pekar på att gmo skulle vara farligt" Jun 09, 2022

Show notes

Marie Nyman är en av dem i Sverige som har allra bäst kunskap om gmo, gensaxar, gmo-laxar och genmodifierade grödor som ska klara klimatförändringarna. Efter egen forskning om jordgubbars och smultrons genetik bytte hon labbet mot ett skrivbord på en statlig myndighet; 2007 hon blev chef för Gentekniknämnden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Gentekniknämnden är en myndighet som arbetar med att informera allmänheten om genteknik, och där forskare möter riksdagspolitiker för att de ska få ett vetenskapligt baserat kunskapsunderlag för politiska beslut.

Marie Nyman har under femton års tid följt den internationella forskningen inom genteknikområdet. Den största överraskningen för henne var när Japan 2021, före både USA och Kina, godkände två genredigerade fiskar för både produktion och konsumtion. Den stora framtidsfrågan hon kommer att följa även som pensionär handlar om EU:s politik och om EU kommer att följa resten av världen med ett mindre rigoröst regelverk runt nya växtförädlingstekniker.

Reporter: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sverigesradio.se

Producent: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se

Därför blev Kimberly attackerad av den kristna högern i USA Jun 02, 2022

Show notes

Kimberly Nicholas skrev en studie om klimatet. Då beskylldes hon för att förespråka abort och dödshjälpför klimatets skull, och den kände programledaren Rush Limbaugh kritiserade hennes privatliv i sin show.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kimberly Nicholas är klimatforskare vid Lunds universitet. Hon tycker att vi inte ska hoppa över känslorna i klimatdiskussionerna. Men de känslor hennes egen klimatstudie väckte för några år sedan var hon inte beredd på.

Det var en studie som handlade om vilka individuella val som påverkar koldioxidutsläppen mest och hon tog upp flygresor, bilåkande och köttkonsumtion. Men också antalet barn i en familj.

Kimberly Nicholas visste att det var en känslig fråga

Hon och kollegan som hon skrivit studien visste att det var en känslig fråga och de var noga med att påpeka att de som forskare naturligtvis inte hade något att göra med vad folk väljer, men att de med studien ville vissa de olika valens effekt på klimatet.

Det här skriver hon bland annat om i sin bok "Under the sky we make".

Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se

Hon tittar på mikrober – i bikupan och i Vintergatan May 26, 2022

Show notes

Mikrober finns nästan överallt. Och Natuschka Lee följer efter. Med fokus på bland annat pollinerares samverkan med mikrober och växter. Och på hur mikrober klarar sig i rymden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Natuschka Lee är forskare i mikrobiologisk geoekologi och astrobiologi vid Umeå universitet. Hon intresserar sig för det lilla, i form av mikrober. Alltså organismer som är osynliga för blotta ögat. Inte minst har hon fokuserat på hur mikrober samverkar med pollinerare som bin, och i programmet pratar hon bland annat om den bigård som hon varit med att starta på universitetet.

Reporter: Stefan Nordberg
stefan.nordberg@sverigesradio.se
Producent: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se