Vetenskapsradions veckomagasin

Latest Episodes:

Skalvet som fick kärnkraftverket att explodera Mar 13, 2011

Show notes

Efter fredagens kraftiga jordbävning i Japan hördes på lördagmorgonen en explosion från kärnkraftverket i Fukushima i norra Japan, och vit rök steg mot himlen. Vetenskapsradions veckomagasin diskuterar, i en extrainsatt direktsändning, utvecklingen i Japan efter jordbävningen. Hur allvarlig är olyckan i kärnkraftverket? Går det överhuvudtaget att bygga kärnkraftverk som klarar en så kraftig jordbävning som den som drabbade Japan? Och vad händer vid nya skalv? Medverkande är Janne Wallenius, professor i reaktorfysik vid Kungliga tekniska högskolan, KTH, Christian Ekberg, professor och kärnkemist vid Chalmers och Ari Tryggvason, docent i geovetenskap. Programledare: Lena Nordlund Producent: Ulrika Björkstén

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kraftigt jordskalv skakade Japan Mar 11, 2011

Show notes

Nordvästra Japan skakades på fredagmorgonen av en kraftig jordbävning. Ur ett seismologiskt perspektiv är detta en riktigt stor jordbävning som utmärker sig, berättar seismolog Reynir Bödvarssson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ett alldeles nytt spår till förklaring av hur neurologiska sjukdomar - som Alzheimer och Parkinsons - uppstår, rapporterade Vetenskapsradion om i veckan. Vetenskapsradions AnnLouise Martin har pratat med Bertrand Joseph, docent i neurologi vid Karolinska institutet, och Dag Nyholm, neurologforskare och praktiker vid Uppsala universitet.
Vetenskapsradions rapportering i veckan:

Hur många lodjur tassar egentligen omkring i de svenska skogarna? Varje år beger sig länsstyrelserna ut och inventerar. Men metoderna som används är inte alltid de bästa, de kan ge missvisande siffror.
Vetenskapsradions rapportering i veckan:

Nästa vecka ska Svensk kärnbränslehantering, SKB, lämna in sin ansökan om att slutförvara det uttjänta kärnbränslet från kärnkraftverken. I veckan har vi kunnat höra om att det fortfarande finns kritik mot den lösning som kärnkraftsindustrin kommit fram till. Men om man inte är jätteengagerad i frågan kan det vara svårt att hänga med - det är så många bokstavsförkortningar både på aktörerna, och förvaringsmetoden. Vetenskapsradions Pelle Zettersten har specialgranskat det hela till miljöprogrammet Klotet, och i veckomagasinet sammanfattar han vad det handlar om.
Klotets rapportering i veckan:

I veckan har en ny bok kommit av författaren, filmaren och världsresenären Lasse Berg. Skymningssång i Kalahari heter boken, och Vetenskapsradions Per Helgesson har läst den.

Myndigheter utreder hur folkhälsan ska skyddas Mar 04, 2011

Show notes

Parasiten rävens dvärgbandmask upptäcktes för första gången i Sverige i februari. Nu har regeringen givit ett antal myndigheter uppdraget att se över konsekvenserna av parasitens entré i de svenska skogarna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det som ska utredas är vilka åtgärder som är nödvändiga för att skydda folkhälsan, och de myndigheter som ska utreda det hela är bland andra Smittskyddsinstitutet, Statens veterinärmedicinska anstalt, Livsmedelsverket och Naturvårdsverket. Allt samordnas av Jordbruksverket, med veterinärinspektören och handläggaren Maria Cedersmyg i spetsen.

Veckomagasinet ringde upp Maria Cedersmyg för att höra hur det här regeringsuppdraget påverkar arbetet. Än så länge bara fått ett utkast på uppdraget och inte den slutliga versionen, men Maria Cedersmyg kunde ändå säga en del om arbetet.

Satellitbolag som börjar "extraknäcka" som vanliga mobiltelefonoperatörer kan skapa problem för GPS:er, alltså för satellitnavigering. Att detta kan bli ett problem i USA berättade vi i våra nyheter i veckan. Det talas till och med om att USA kan få döda zoner för satellitnavigering - där GPS inte skulle fungera.

Här i Sverige ska det inte behöva bli så illa, försäkrar Urban Landmark som arbetar på den statliga myndigheten Post- och telestyrelsen - som håller ordning på frekvenser så att det inte blir krockar melan olika aktörer.

En lavinartad ökning av upptäckta planeter, med hjälp av rymdteleskopet Kepler berättade Vetenskapsradion också om i veckan som gick. Vad ligger bakom denna explosion i antal upptäckta planeter? Och hur är det med förutsättningarna för liv därute? Vetenskapsradions Per Helgesson har träffat Geoff Marcy, professor in astronomi vid Berkeleyuniversitetet.

Träning är effektivt för att förhindra fall hos äldre människor - särskilt balans och styrketräning. En metod som används bland 65-plussare i Uppsala är den kinesiska träningsformen Qi Gong. Följ med Vetenskapsradions reporter Hanna Westerlund på ett pass.

Efter att DNA-tekniken blivit en rutinmetod inom kriminaltekniken kommer snart nästa revolution, RNA-tekniken. DNA-kedjans mindre kända kusin RNA kan ge svar på från vilka specifika celltyper som proverna kommer, och det kan vara oerhört viktigt vid utredningar av till exempel sexualbrott eller mord. Hör Weine Drotz, biologisk expert på Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL.

Vanliga värktabletter innehållande ibuprofen, exempelvis ipren och ibumetin, kan minska risken för Parkinsons sjukdom. Frågan är då om vi ska börja äta de här medicinerna i förebyggande syfte. Vår reporter Niklas Zachrisson ställde frågan till docent Dag Nyholm, läkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Fler nyheter i veckan som gick:

Arkeologer befarar att reform hotar vetenskapen Feb 25, 2011

Show notes

Runt 90% av allt arkeologiskt grävande i Sverige görs i samband med stora vägbyggen eller husbyggen. Det kallas för uppdragsarkeologi. Idag är det länsstyrelsen som bestämmer vilka arkeologiföretag som får uppdragen, men ett nytt regeringensförslag syftar till att det istället ska var markexploatörerna (de som bygger vägarna) som ska upphandla det arkeologiska arbetet. Orsaken är att regeringen vill öka konkurensen mellan arkeologiföretagen och att nya och även små företag ska kunna komma in på marknaden. - Det här förslaget vill skapa bättre förutsättningar för konkurrens men det oroar mig att den vetenskapliga kvalitén blir lidande, säger Agneta Åkerlund som jobbar som länsantikvarie i Uppsala.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Arkeologen Agneta Lagerlöf på Riksantikvarieämbetets samhällsavdelning har studerat hur det här systemet fungerar i andra länder, bland annat Holland, England och Irland där det här systemet har funnits i 20 år

– När företag handlar upp vill de att det ska gå snabbt. De vill ha det till lägsta pris. Särskilt om marknaden är liten blir det prispress. Då blir det låg lönsamhet för arkeologerna. Det innebär i sin tur att de inte kan investera i kompetens, forskning och metodutvecklimg. Kvalitén sjunker gärna på de arkeologiska företagen i och med att de inte kan investera i forskning och metodutveckling. Det blir ett större glapp mellan uppdragsarkeologin och forskningen, den vetenskapliga processen. Anläggningsföretagen är intresserade av att få bort fornlämningen och få marken fri så fort som möjligt och är inte så intresserade av det forstatta arbetet med bearbetning analys och rapporter. Reslutat från undersökningar har inte kommit som de ska, de har inte blivit spridda till allmänheten. Kunskapsuppbyggnaden har blivit lidande. kunskapsuppbygganden har blivit lidande och man har fått enorma rapportskulder i England, Holland och Irland.

Några av de bästa kommer från Tröndelag. Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria vid Kth har skrivit en bok om skidåkning. Två av bokens huvudpersoner är Marit Björgen och Petter Northug. Det är två av världens bästa skidåkare som båda två kommer från Norska Tröndelag. Det är ett län, ett så kallat fylke, i höjd med Jämtland och Härjedalen. Att de bästa kommer just från Tröndelag, det är ingen slump menar Sverker Sörlin.

Strålningen från mobiltelefonen, är den farlig eller är den inte farlig? I veckan publicerades en studie i den välrenomerade medicintidskriften Jama, där forskare har konstaterat att det verkligen syns effekter av mobilstrålning i hjärnan. Ulrika Björkstén, chef på Vetenskapradion, har under flera år följt det här forksningsområdet. Hon konstaterar att studien är behäftad med stora brister.

Folk luktar värre än getter

Känslig information om framtida nobelpristagare har stulits. Det handlar om fem inbundna gröna böcker med detaljerad information över möjliga pristagare i fysiologi eller medicin som stals ur en parkerad bil förra året. Det rapporterade tidskriften Dagens Medicin i veckan. Men vad innebär det att de här böckerna stulits från Nobelkommittén?
Kan vi även i år få reda på vem som kommer får medcinpriset i förväg?

Redaktör Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se

Jakten på masken trappas upp Feb 18, 2011

Show notes

Statens veterinärmedicinska anstalt trappar nu upp jakten på rävens dvärgbandmask. Det är en parasit som hittades för första gången i Sverige i söndags i en räv i Bohuslän. Rävens dvärgbandmask kan också infektera människan. Man riskerar att bli mycket sjuk, i värsta fall kan man dö. Nu har SVA undersökt nio rävar som kom från samma område i Bohuslän. Det visar sig att ingen av dem bar på smittan. Men arbetet med att undersöka rävar fortsätter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Betong verkar vara bra för hälsan. I veckan började Väg och transportforskningsinstitutet, VTI, studera hur mycket partiklar som frigörs från betongvägar. Studier i fält har visat att det blir färre hälsofarliga partiklar ifrån vägar byggda av betong, jämfört med asfalt. Nu vill man se om det också gäller i laboratoriemiljö.

Till Mexikos stillahavskust kommer varje vinter flera tusen knölvalar för att föda sina ungar. Knölvalen är en av de valarter som återhämtat sig bäst tack vare det internationella förbudet mot valjakt. Nu ska vi till Flaggbukten i Mexico, dit kommer det alltfler högdräktiga knölvalar för varje vinter som går. De mexikanska valforskarna som arbetar i Flaggbukten identifierar valarna med hjälp av fotografier av valarnas stjärtar. Varje stjärt är lika unik som ett fingeravtryck.

Hyderabad i Indien har drabbats av mycket allvarlig miljöförstöring på grund av utsläpp från läkemedelsfabriker, läkemedelsfabriker som levererar billig medicin till bland annat Sverige. Det har Ekot rapporterat i veckan. Enligt en ny svensk studie har man i vatten och i bottensediment i Hyderabad, nedströms fabrikerna, hittat stora mängder kemikalier och höga halter av bakterier som blivit resistenta mot antibiotika. En av forskarna docent Joakim Larsson från Göteborgs Universitet, berättar om konsekvenserna av utsläppen och att problemen finns på många ställen i världen.

Igår invigdes världens största vetenskapskonferens, årligt återkommande. Den heter AAAS, American Association for the Advancement of Science. Forskare från hela världen kommer till Washington för att berätta om sin forskning och diskutera med kollegor och med bla journalister. Lotta Skoglund är Vetenskapsradions utsända på AAAS.

Redaktör Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.sr

Oklarheter i samband mellan vaccin och narkolepsi Feb 11, 2011

Show notes

Stora frågetecken råder fortfarande kring de siffror som redovisats om samband mellan vaccinering mot svininfluensa och den sällsynta sjukdomen Narkolepsi med bland annat dagliga påtvingade sömnattacker. Analyserna av fallen i Finland respektive Sverige är än så länge preliminära, men pekar i viss mån åt olika håll.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det har konstaterats en viss ökning av antalet fall i Sverige, Finland och Island och misstankar har väckts om att det skulle finnas ett samband med fjolårets massvaccination mot svininfluensa.

Men de analyser som hittills gjorts pekar i viss mån i olika riktningar. I Finland kontaterar myndigheterna ett samband med vaccinationskampanjen, medan de svenska siffrorna pekar på att de flesta tycks ha insjuknat före vaccinationen.

Underlaget är mycket litet och osäkert.

En förklaring som nämnts till att det tycks ha drabbat enbart de tre nordiska llänederna är förekomsten av en speciell genvariant i dessa länder som skulle vara kopplad till förekomst av sjukdomen.

Användingen av det vaccinfabrikat som kommit till bruk under vaccinationskampanjen i Sverige och Finland har upphört. Det var en engångsföreteelse, och svininfluensa ingår numera som en ingrediens i vaccinet mot säsongsinfluensa.

Vidare i programmet:

Meditation verkar kunna påverka hjärnan rent fysiskt - en studie visar att en viktig del av hjärnan tycks växa till i omfång efter långvarig meditation. Vår reporter Karin Gyllebklev begav sig till ett meditationscentrum för att utreda frågan närmare.

Svenska forskare har adopterat kromosom 19 för att studera de proteiner som den kodar för. Detta sker i ett stort internationellt samarbete under HUPOs paraply.

Och i alperna pågår intensiv glaciärsmältning som hotar de lägre liggande klassiska skidorterna med brist på snö bland annat.

Bakterier gynnar hjärnans utveckling Feb 04, 2011

Show notes

Möss blir överaktiva och benägna att ta större risker, om de föds i en miljö utan bakterier. Resultaten publicerades i veckan av svenska forskare. Om detsamma gäller människor, så väcker det frågor om tillstånd som ADHD och autism.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På senare år har man hittat allt fler tecken på att bakterier i tarmen tycks programmera ofödda foster, så att exempelvis lever och bukspottkörtel utvecklas som de ska. Går något fel kan man bli sjuk senare i livet.
Men nu har svenskarna och deras grupp också visat att även hjärnan påverkas hos möss som fötts av bakteriefria föräldrar.
– Möss i bakteriefri miljö tog mera risker och var mer intresserade av att gå på ytor där möss som fått bakterier normalt inte går ut, berättar Sven Pettersson, professor i värd-mikrob-interaktioner och föreståndare för den bakteriefria musenheten på Karolinska Institutet.
– Det är en viktig observation som ledde till tanken att man kunde påverka beteendet hos mössen.

Mössens riskbeteende för tankarna till psykiatriska diagnoser som ADHD eller autism hos människor.
Pettersson är mycket försiktig med att dra sådana paralleller. Men visst kan frågan ställas om en gravid kvinna borde äta kost med vissa bakterier, så att barnets hjärna utvecklas på rätt sätt.

Egyptologer världen över följer med oro vad som nu sker med både vänner, kollegor och Egyptens rika kulturarv under de pågåeande oroligheterna. Egyptologerna Nils Billing, Uppsala universitet, och Sofia Häggman, Medelhasvmuseet i Stockholm, får löpande information om kulturskatter som plundras.
Men det är inte bara utländska akademiker som oroas för vad som sker med Egyptens historiska kulturskatter.
– Det finns ett stort engagemang från den egyptiska allmänheten att skydda museer och magasin, säger Sofia Häggman.

Levande bakterier för första gången fotade på proteinnivå. Häromdagen lyckades svenska forskare i Stanford ,USA, få bilder av både virus och, för första gången, levande bakterier med en upplösning av 10 Å med en helt ny teknik.
– Nu kan vi kan se in i en ny värld där biologiska strukturer avslöjas, berättar forskningsledaren, Uppsalaprofessorn Janos Hajdu.

Det är inte mycket av vargarna som skjuts nu under licensjakten som jägarna får behålla själva. Skinnet får dom ta, men resten av kroppen skickas till Statens veterinärmedicinska anstalt i Uppsala där kroppen obduceras. Men sen bär det av igen mot Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm där konservator Peter Mortensen avlägsnar köttet från benen, för forskningens skull.

Jättebumerang blir framtidens stridsflygplan Jan 28, 2011

Show notes

Obemannat flyg utvecklas nu i ett europeiskt tekniksamarbete, där flygplanstillverkaren Saab har en nyckelroll. I veckan överlämnades en central del av flygplanskroppen till slutfinishen i Frankrike. Det nya planet, kallar Neuron, kostar 400 miljoner euro (3,7 miljarder kronor).

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Förarlösa flygplan har kommit att få allt större betydelse i modern krigföring. USA använder redan sådana för både spaning och missilattacker i krigets Afghanistan

Neuron, är en ordlek, där euro antyder att europeiska är inblandade, Neuron syftar också på hjärncellen (på svenska uttalas det nevron), och man vill antyda att planet måste ha stor inbyggd intelligens för att kunna flyga på egen hand. Planet betecknas som en UCAV (Unmanned Combate Ariel Vehicle), ett obemannat stridsflygplan.

Planet har 1-2 år till kvar till premärflygning. Men designen har funnits ett bra tag på diverse PR-bilder från flygplanstillverkarna. Den som letar på You Tube kan även finna filmer som föreställer ett Neuron-liknande plan som tycks lyfta i verkligheten - men det är ett vanligt modellflygplan med Neurons design.

Det nya stridsflygplanet har formen av en triangel. Det kommer att fara fram i luften som en bumerang, med en bredd större än längden. Det är 12 meter brett, men bara nio meter långt. Vikt: sju ton, En Rolls-Royce jet-motor utgör drivkraften.

Planet är resultatet av ett invecklat samarbete mellan flygplanstillverkare och försvarsmaterielmyndigheter (bla svenska FMV) i sex länder flygplanstillverkare (Frankrike, Sverige, Spanien, Grekland, Italien, Schweiz), där var och en bidrar med sitt, exempelvis kommer vingdelar från Spanien, och Grekland har gör stjärtpartiet.

Nu skickar tillverkarna sina delar till Dassault, den franska flygplanstillverkaren som är koordinator i projektet, för en slutlig sammansättning och utprovning. Provflygningar kommer därefter att ske, kanske redan nästa år i Frankrike, och senare i Sverige, i Vidsel (Norrbotten).

För svensk del är Neuron ett steg framåt för svensk flygindustri. Det menar Jonas Hamberg, projektledare för den svenska insatsen. En del av den teknik som utvecklats kan leta sig in i vidareutvecklingen av det svenska stridsflygplanet JAS 39 Gripen.

Framtagandet av flygplan som klarar sig utan pilot (Den Ultimata Autopiloten) kan leda till flygfarkoster i framtiden som används för övervakning (polis, brand, miljö) och säkert också, på sikt, för transporter. Ett regelverk för hur förarlösa plan ska kunna samsas med annan lufttrafik håller på att utarbetas på europeisk basis i projektet Midcas, säger Jonas Hamberg. Idag måste man avlysa annan flygtrafik i luftrummet, när man skickar upp en UAV, Unmanned Ariel Vehicle.

Bara vanligt vatten

Att kunna garantera dricksvattenkvaliteten i våra kranar kan bli ett problem med ett förändrat klimat. I veckan hölls en konferens om problemen och möjliga lösningar. Vi hör om ett av projekten att hitta smittämnen innan de hunnit sprida sig för långt.

Partnerbyte i atomkärnor

Efter 10 år har kärnfysiker på Kungliga Tekniska Högskolan gjort en viktig upptäckt som kan hjälpa oss att bättre förstå den komplicerade processen bakom hur grundämnen skapas. Det kan beskrivas som ett partnerbyte, där de tidigare neutronparen och protonparen bryter upp från varandra och i stället formerar sig som par av en neutron och en proton.

Carlgren svarar inte

Gårdagen nyhet från Andreas Carlgren om avsikten att plantera ut vargvalpar från djurparker har redan mött kritik från Naturvårdsverket och Djurparksföreningen på en rad punkter. Miljöministern härnvisar idag till att frågan ska utredas, och vill inte kommentera saken.

Borrning mot mytomspunna Vostoksjön, bantande mamma skadar foster, kapplöpning mot Alzheimer Jan 21, 2011

Show notes

En rysk expedition håller på med nya försök att nå ner till den märkliga och för forskarna så lockande Vostoksjön som ligger inbäddad långt under det antarktiska istäcket. Ändå sen sjön upptäcktes för 15 år sen har det spekulerats om vad som hänt med de livsformer som isolerades från omvärlden för 30 miljoner år sen. Att borra sig ner till sjön genom fyra kilometer is innebär stora utmaningar och risker med att sjön förorenas av borrningen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Om en kvinna är alltför illamående och har svårt att få i sig tillräckligt med mat under graviditeten kan fostret skadas, och om en havande kvinna kanske bantar och inte ser till att äta ordentligt kan fostrets hjärna hämmas i sin utveckling. Det visar en tysk-amerikansk studie där dräktiga babianhonor fick kosten neddragen med 30%.

Möjligheterna att upptäcka Alzheimers sjukdom på ett tidigt stadium ser ut att stå inför ett genombrott. Flera storbolag utvecklar metoder för att upptäcka och diagnostisera tidig Alzheimer med hjälp av den så kallade PET-kameran.

Redaktör Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se

DNA ger fantombild, vingmärkning jobbig för pingvin, väntad översvämning och ozonhålshistoria Jan 14, 2011

Show notes

Istället för ögonvittnen som hjälper polisen att ta fram en fantombild av en okänd gärningsman så kommer i framtiden DNA-spår från brottsplatsen kunna göra samma jobb. I DNA:t finns information om allt från hårfärg till längd och ansiktets form. Redan idag finns teknik för att ur DNA avläsa en rad egenskaper som hår- och ögonfärg, ålder och etniskt utsprung. Vetenskapsradions reporter Marcus Hansson följer forskningen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vingmärkta pingviner får färre ungar och är sämre på att överleva än de som inte blivit vingmärkta. Det visar ett fransk-norskt forskarlag som har undersökt långtidseffekterna av den traditionella och utbredda metoden att märka pingviner för forskningsändamål.
En mer skonsam märkning är att operera in ett litet rfi-chip i pingvinerna, men då krävs att man installerar mottagare på stränderna där de lever. Pingvinforskning är angelägen för att kunna studera hur en toppredator påveraks av miljöförändringar, bland annat temperaturförändringar.

Förra året drabbades Pakistan och nu i början på 2011 var det Australiens tur. Jättelika översvämningar som får globalt medialt genomslag. Överraskning och chock är några av reaktionerna. Men Anders Fridfeldt som är geograf på Stockholms universitet säger att det knappast finns skäl att vara överraskad. Satelitbilden över Brisbane säger allt man behöver veta.

Redan på 70-talet upptäckte forskare att ozonskiktet hade tunnats ut, men det var inte förrän 1984 som brittiska forskare kunde konstatera att det verkligen fanns ett ozonhål över antarktis. Utsläppen av klorfluorkarboner, såkallde freoner ansågs ligga bakom ozonuttunningen. Weine Josefsson berättar att långt innan ozonlagret började förstöras hade forskare studerat ozonskiktet i atmosfären. En av pionärerna var den engelska forskaren GMB Dobson som redan på 20-talet gjorde mätningar.

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Vetenskapsradions veckomagasin

Fler nyheter i veckan som gick:

Related Podcasts

Links

Stay Connected