Vetenskapsradions veckomagasin

Latest Episodes:

Sanering av olja i kalla vatten, hur svårt kan det va? May 20, 2011

Show notes

Oljeborrning i Arktis, debatt. Ozon kan minska behovet av bekämpningsmedel

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Oljeborrning i Arktis är en riktigt dålig idé, säger Therese Jacobsson som är kampanjledare för havsmiljöfrågor på Greenpeace. Ekosystemen är mycket känsliga och det är svårare att sanera olja i sträng kyla.
Förra veckan besökte hon Grönland när Sverige övertog orförandeskapet i Arktiska rådet. Greenpeace och Världsnaturfonen försöker påverka den svenska regeringen att försöka stoppa all ny oljeborrning i Arktis

Rasmus Ole Rasmussen som är arktisforskare på Nordregio, Nordiska ministerrådets forskningsinstitution, håller inte med om att det skulle vara svårare att sanera olja när det är kallt. Tvärtom, hävdar han, är det lättare att sanera olja om det är kallt i vattnet, eftersom kall olja lägger sig i tjocka lager och då blir lättare att pumpa eller bränna.
Det finns en politisk grönländsk vilja att utvinna olja, men stödet för den strategin börjar minska, säger Therese Jacobsson. Rasmus Ole Rasmussen håller inte med om det heller. Hör debatten.

Sannolikt är det få människor som vill ha bekämpningsmedel i maten. En del köper ekologiskt i hopp om att slippa sånt. Men det forskas också om andra sätt att minska behovet av kemiska bekämpningsmedel. En sådan idé är att använda gasen ozon för att bekämpa mögel och andra svampangrepp på frukt och grönsaker.
Ozon används inte i Sverige i dag - men kanske i framtiden.Det hoppas Martin Engelbrekt som har en av Sveriges största äppelodlingar- på Kullahalvön i Skåne. Marie Olsson som är doktor i trädgårdsvetenskap på Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp, hoppas också på ozontekniken eftersom den kan leda till att bekämpningsmedelsanvändningen därigenom skulle kunna minska, men det behövs mer forskning anser hon. Det är äänu oklart hur ozonet påverkar fruktens kvalité. Lars-Olof Börjesson som är chef för Äppelriket, en ekonomisk förening som organiserar äppelodlare, är hoppfull eftersom svampangrepp kan leda till stora förluster för producenterna.

Nyhetssammanfattning av veckans vetenskapsnyheter med Lars Broström: Atomvinter, datorer som har svårt att granska bröströntgenplåtar, forskare som letar bombfabriker med specialutrustad bil i Stockholm, Kulturdepartementets förslag som kan förändra den svenska arkeologin - vi har läst remissvaren, det är svårt att slåss när man står på alla fyra - evolutionsforskning om varför vi går på två ben.

Redaktör Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se

Forskare tror på solen May 13, 2011

Show notes

Solen i centrum på Världskongressen för förnybar energi. Ulrika Björkstén kommenterar statindebatten. Svält kan förlänga livet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Pelle Zettersten rapporterar direkt från Världskongressen för förnybar energi. 650 forskare från 70 länder har träffats i Linköping. En het kandidat för att lösa jordens energiproblem på ett miljövänligt sätt är solen. Solenergiforskningen gör spännande framsteg. Vi hör Erik Dahlquist, professor i energisystem på Mälardalens högskola, veckla upp en solfångare av tyg ur ryggsäcken. Tygfångaren är utvecklad för den amerikanska militären.

Statiner är läkemedel som sänker kolesterolhalten i blodet. De används både till människor som drabbats av hjärt- och kärlsjukdomar och som förebyggande medicinering till folk som riskerar att bli hjärtsjuka. Sedan mitten av 90-talet när statiner började användas i stor skala har en hetsk debatt pågått om hur effektiva de är och hur biverkningarna ser ut. Nu har debatten blossat upp igen efter det att det välansedda Cochrane-insitutet gjort en sammanställning av alla tillgängliga studier om statiner. Och de drog slutsatsen att man bör vara försikitg med att skriva ut statiner förebyggande, till människor som aldrig drabbats av hjärt-kärlsjukdomar.
Men forskare tolkar statinforskningen olika. Varför?
– En sak som Cochrane-insitutet lyfter fram är att många studier avbryts i föritd. Så fort man ser en effekt av medicinerna när det gäller att förbygga sjukdom så avbryter man med argumentet att det är oetiskt att fortsätta, att ha en kontrollgrupp som inte får del av medicinerna. Men då kan det bli så att man hela tiden avbryter studier just när man ser en effekt. Det kan, om man har otur, vara slumpmässigt. Om man fullföljt hela studien kanske resultaten hade jämnat ut sig och man inte hade sett någon effekt av statinerna. Det är den här typen av frågor som forskarna kan vara oense om, säger Vetenskapsradions chef Ulrika Björkstén i en kommentar.

Lite svält förlänger livet. En amerikansk forskargrupp har upptäckt att det produceras mindre mängder av en viss typ av signalämnen i hjärnan när det är ont om mat. Färre signalmolekyler talar om för kroppen att den ska försöka få ett längre liv. I den nya studien kunde forskarna visa att den lilla nematoden Caenorhabditis elegans kunde bli dubbelt så gammal om den sattes på svältkost. Det är ett väl känt fenomen att brist på mat inom djurriket leder till att djuren blir äldre jämfört med de som äter sig mätta varje dag. Till exempel har musförsök visat att svältande möss blivit 20-30% äldre än sina mätta artfränder. Den nya forskningen är själva mekansimen på spåren. Jan Ekman som är professor i populationsbiologi vid Uppsala universitet förklarar fenomenet ur ett evlolutionärt perspektiv och Peter Swoboda som är forskningsledare på Institutionen för biovetenskaper och näringslära på Karolinska Institutet förklarar vilka riskerna skulle kunna vara att med den här kunskapen skapa en livsförlängande svälttablett som lurar kroppen.

Veckans vetenskapsnyheter i korthet. Barn framför datorer läser allt sämre. Nya forskningsframsteg för att upptäcka aggressiv prostata. Bredband ökar läkemedelsmissbruk.

Redaktör Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se

"Har man själv en dålig dag kan det bli jätte jobbigt" May 06, 2011

Show notes

etenskapsradions Veckomagasin om att knäcka krypteringen till bin Ladins datorer, om att tävla om miljarder till forskning utan att känna till reglerna, om hivsmittade som snart blir pensionärer och om varför Stockholm ligger så långt efter vad det gäller biogas av hushållsavfall. Programledare Annika Östman.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Datorer och hårddiskar med information av stort intresse hittades i måndags när bin Ladin dödades i Abbotabad i Pakistan. Men det kan ta flera tusen år att komma åt dokumenten säger David Lindahl, forskningsingenjör på Försvarets forskningsinstitut, FOI, i Linköping.

EU satsar på ett helt nytt sätt för att få fram ny revolutionerande teknik. Nu ska forskarna tävla, som i en arkitekttävling, om vem som har möjlighet att skapa bästa forskning framöver. Det är tio miljarder kronor som står på spel. Ett av de sex tävlingsbidragen leds från Sverige, av Jari Kinaret, professor i fysik vid Chalmers i Göteborg. Karin Markides, rektor vid Chalmers i Göteborg och han kommenterar förutsättningarna för en vinst och om det går att likna vid en arkitekttävling, nästan...

Det har nu gått 30 år med hiv, och de som smittats börjar snart bli pensionärer. Frågan är vad som händer då medicinskt och socialt. Författaren Steve Sjöqvist kan vara den som haft hiv längst i Sverige och överlevt.

Diskussion om biogas, och varför Stockholm ligger sämre till med att ta hand om hushållssopor än andra kommuner trots en hög efterfrågan. Per Ankersjö, miljöborgarråd i Stockholm. Jonas Forsberg, projekledare BiogasÖst vid kommunalabolaget Energikontoret i Mälardalen.

Bortglömd barnskalle funnen på museum Apr 29, 2011

Show notes

På Evolutionsmuseet i Uppsala har man hittat ett fossilfynd av en liten barnskalle, som har legat bortglömt på museet sedan 1930-1940-talet. Fyndet tillhör den stora samling fossil som togs hit från Kina på 1920-talet. Men att ingen intresserat sig för det under alla år är en gåta, säger professor Per Ahlberg, eftersom det hittats i samma trakter som Pekingmänniskan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kärnkraft har diskuterats flitigt veckan som gått, 25 år efter Tjernobyl. På Vetenskapsradion har vi fördjupat oss i säkerhetsfrågor och forskning. Vi samtalar här med Gustaf Klarin, som varit i kärnkraftlandet nr 1 i Europa – Frankrike, och Pelle Zettersten, som fokuserat mer på säkerhetshot och mellanlagring.

Varför gör man ibland så konstiga saker när man är trött? Ställer mjölken i frysen, tar med soppåsen till jobbet eller helt enkelt tappar saker och fumlar mer?

Ja, kanske för att man helt enkelt kan vara vaken på utsidan, alltså se helt vaken ut och till och med känna sig vaken, samtidigt som vissa delar av hjärnan har stängt av. Lokal sömn, kallar forskarna det, och så blir det i alla fall hos råttor som har hållits vakna alldeles för länge, har forskarna sett i studien som publicerades i tidskriften Nature i veckan.

Men det är ganska troligt att det också fungerar så hos oss människor som sovit för lite, säger sömnforskaren Jan-Erik Broman, som är chef för sömnutredningsenheten på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

De borrar djupt ner i jorden för klimatet Apr 22, 2011

Show notes

Vi beger oss till Stilla Havet utanför Costa Rica där en grupp forskare har givit sig ut för att borra ett två kilometer djupt hål i havsbottnen. Detta för att bättre förstå sig på hur jorden fungerar och hur klimatet varierar. Hör också om hur häxjakten fortsätter i Sverige än idag, hur det ser ut i den förbjudna zonen runt det havererade kärnkraftsverket i Tjernobyl, om läkemedelsbiverkningar som en stor anledning till att många läggs in på sjukhus, om Arktis kuster som äts upp av varmare havsvatten, och om kirurger som inte blir stadigare på hand efter några glas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Stilla Havet utanför Costa Rica har en grupp forskare givit sig ut för att borra ett två kilometer djupt hål i havsbottnen. De ska ta upp stenmaterial från den djupare liggande delen av jordskorpan för att därigenom få en bättre förståelse för hur jorden fungerar och om hur klimatat varierar.

Borrprovet som beräknas komma upp inom ett par veckor kommer att bli det närmsta någon någonsin har kommit till den heta delen av jordklotet som kallas för manteln.

Många patienter, som läggs in på sjukhus i Sverige gör inte det för att de är sjuka, utan för att de har ätit mediciner och fått biverkningar.

Enligt en studie gjord i Boston skulle detta lätt kunna undvikas med ett enkelt varningssystem. Varningar skulle hindra utskrivning av vissa mediciner särskilt bland äldre.

Kusterna runt Arktis äts snabbt upp av allt varmare havsvatten som drar med sig vattnet och drar ner sediment i det arktiska havet. I snitt en till två meter av stranden försvinner varje år - på sina håll så mycket som 20 meter.

Det visar den första totala sammanställning av läget utmed hela den arktiska kustremsan som presenteras i veckan av Internationella arktiska vetenskapliga kommittén IASC. Det är så enkelt att när permafrosten smälter så blir jorden instabil, säger geokemisten Volker Rachold:

Man blir inte stadigare på handen av ett par järn, inte heller dagen efter, rapporterade Vetenskapsradion om i veckan:

Detta kanske verkar självklart för vissa, och det fick Brunchrapportens Henrik Torehammar att reagera så här, vid ett samtal med Mårten Sager, doktor i vetenskapsteori vid Götebors universitet:

Så här i påsktider med olika traditioner som hör påsken till brukar en och annan liten rosenkindad påskkärring komma och knacka på. Och kanske ser vi det just så - rara traditioner knutna till en högtid.

Men enligt folklivsforskaren Ebbe Schön, ligger samma psykologiska och sociala mekanismer som låg bakom forna tiders häxjakt, idag bakom vuxenmobbning, ryktesspridning och syndabockstänkande. Vetenskapsradion Forums Urban Björstadius har träffat Ebbe Schön.

Nästa vecka är det 25 år sedan kärnkraftverkhaveriet i Tjernobyl, den 26 april 1986. Vetenskapsradions program Kossornas planet har besökt den förbjudna zonen runt Tjernobyl, och programledaren Lena Nordlund berättar för Veckomagasinet om resan.

Njure: 2 miljoner kr/kilo? Apr 15, 2011

Show notes

22% av svenskarna är villiga att sälja sin 150-grams njure för 300 000 kronor. Forskarna föreslår att anhöriga ska få begravningskostnaderna täckta för sin avlidne närstående. Inget av detta är tillåtet, samtidigt som köerna för transplantation blir allt längre. Är alla helt överens om att det är moraliskt och etiskt fel att ta betalt för sin kropp?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans magasin handlar till stor del om de etiska och juridiska dilemman som uppstår när vi sätter pris på kroppen. Vi hör röster som avfärdar alla sådana tankar, samtidigt som det visar sig att en femtedel av befolkningen, oavsett hur mycket pengar man har, kan tänka sig att sälja en njure.
Annika Östberg, redaktör i arbetsgruppen för Organshopping redogör för dagens reaktioner, och presenterar ett ljudklipp av socialminister Göran Hägglund från en debatt som sänds på söndag klockan 12.00

I veckan föreslog också en grupp linköpingsforskare på Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling ett kompensationssystem för efterlevande. De föreslår ett engångsbelopp på 40- till 50 000 kronor för begravningskostnader mot att den avlidne donerar sina organ - ett förslag som väckt många reaktioner.

Dagens SIFO-undersökning synas även den i sömmarna av både medier och läsare/lyssnare. Gustav Tinghög, en av författarna till rapporten om begravningsersättning, är med i studion - han tycker det är fy skam att ett rikt västerland inte kan förse sina sjuka med organ legalt.

Många dialyspatienter hoppas ju på forskning som stamceller, där vi utrett att det kommer att ta årtionden innan det någonsin kan bli tal om att skapa organ. Men för att höra om det istället kan komma små apparater att operera in i kroppen för dialys, intervjuas forskningschefen på Gambro, Anders Wieslander av Johan Bergendorff

Vår hörsel har utvecklats under mycket lång tid, och är en anpassning till landlivet från de vattenlevande djuren.
Precis hur förändringen från de tidiga försöken till det moderna däggdjursörat gick till visste man inte förrän alldeles nyligen,då kinesiska forskare hittade ett ca. 20 cm stort däggdjur från dinosaurietid. Det är ett välbevarat fossil, där övergångsformen mellan det gamla mellanörat och det moderna syns tydligt.
Professor Per Alhberg vid Uppsala Universitet intervjuas av AnnLouise Martin

Hur föränderlig är vår hjärna egentligen - när vi ser bilder av arbetande hjärnor lyser de tydligt i sina verksamma områden, men samtidigt vet man att hjärnan inte är så utrymmesbegränsad. Den tar det utrymme i anspråk som den kan, om reservkapacitet uppstår så utnyttjas det till fullo och förstärker känsligheten eller förmågan.
Ett tydligt exempel är att ett amputerat finger ger ytterligare hjärnutrymme för de omgivande fingrarna.

Men det syns inte på magnetkamerabilderna, det är ett alltför trubbigt instrument. Den visar i princip bara blodflödet som aktivitet; finliret och det expanderade hjärnutrymmet syns inte.
Handkirurgen professor Göran Lundborg intervjuas av Magnus Hagström

Redaktör AnnLouise Martin
ann-louise.martin@sr.sr

Vill du ha en bulle? Apr 08, 2011

Show notes

Omsorgsrobotar stod i fokus på robotkonferens i Västerås. I Japan har man lagt stor tonvikt vid att närma robotar till människan. Vi har kunnat läsa om robotar som dansar, robotar som beter sig som hundar, robotar som lärare och robotar som sällskap till äldre. I Europa vill man inte vara sämre på att konstruera robotar, men här har man kanske en litet annorlunda approach. Det framkom på den europeiska robotkonferensen EU Robotics Forum, som hållits den här veckan på Aros kongresscenter i Västerås. Där samlades många forskare med inriktning mot hälsa och sjukvård, och på utställningen visas ett flertal typer av omsorgsrobotar, alltifrån en slags bildtelefon på hjul som förföljer gamla, en robot som är utbildad till sjukhusvaktmästare och en intelligent terränggående rullstol. EU har genom EU Robotics Forum satsat över 500 miljoner euro på robotforskning, och numera kräver man att forskningsresultaten i högre grad ska leda fram till färdiga produkter som kan kommersialiseras.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kan man odla ögon i provrör? Nej, det kan man inte, inte än, men i veckan presenterades forskning som har tagit ett stort steg i den riktningen. Det handlar om stamceller som klarar mycket mer än vad forskarna tidigare känt till. De kan själva bilda organ. Japanska forskare har i laboratoriemiljö odlat fram synceller som sedan själva bildade en skålformad ögonvävnad som är första steget på vägen mot ett riktigt öga. – Det här är epokgörande forskningsresultat, säger Urban Lendahl som är professor i genetik vid Karolinska Institutet.

Solstenar kan ha hjälpt vikingarna att navigera ute på stora öppna vatten när solen inte syntes. Det är ett gammalt tvisteämne bland historiker och arkeologer. Nu har biologer och fysiker gått ihop och funnit att vikingarna kan ha använt sig av polariserat ljus på samma vis som många insekter och fåglar. För så kallade solstenar, som nämns i isländska sagor, kan faktiskt ha fungerat.

Hur är läget för det havererade kärnkraftsverket i Fukushima? Camilla Widebeck, redaktör för Vetandets Värld, följer utvecklingen.

Forskning tyder på att barnvagnen påverkar barnens utveckling.
Brittiska förskolebarn har allt sämre språkutveckling, frågan är om trenden med framåtvända barnvagnar har bidragit till detta? Barnvagnar är ju främst ett transportmedel, men vi vet lite om hur vagnens utformning påverkar barnens tidiga utveckling. De första studierna på frammåtvända barnvagnar visar att hur vi väljer att transportera barnen kan påverka både barnets språkutveckling och barnets känsla av trygghet. Barnen pratar mycket mindre med mamma och pappa de åker framåtvända.

Redaktör Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se

Ny forskning om narkolepsi Apr 01, 2011

Show notes

En stor nyhet i veckan har varit att Läkemedelsverket misstänker att det finns en koppling mellan narkolepsi och den stora vaccinationskampanjen 2009-2010 mot influensan H1N1, så kallad svininfluensa. Ett sextiotal barn och ungdomar har insjuknat i den ovanliga sömnsjukdomen narkolepsi strax efter att de vaccinerats. Myndigheterna har nu stoppat vaccinationsmedlet Pandemerix till barn och ungdomar under 20 år.Det finns idag 4000 narkoleptiker i Sverige. På grund av det inträffade kommer kunskapen och forskningen om sjukdomen att öka, tror Lotta Bergkvist som är medicinsk forskare och utredare på Läkemedelsverket.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vetenskapsradion granskar organhandeln. Ett av de länder dit svenska organköpare åkt är Kina, som är ett av defem största säljarländerna i världen, enligt en sammanställning som gjordes för några år sen av Världshälsoorganisationen WHO. Organen kommer nästa uteslutande från avrättade fångar, berättar Sveriges Radios Kina-korrespondent Hanna Sahlberg.

I källaren till evolutionsmuseet i Uppsala står 40 lådor med bland annat dinosauriefossil 100 miljoner år gamla. De här lådorna kom från en insamlingsresa i Kina på 1920-talet och de har aldrig tidigare öppnats. Det var museets grundare professor Karl Wiman som samlade in materialet. Men när Karl Wiman slutade kom en efterträdare som inte var lika intresserad av dinosaurier, det blev en ny forskningsinriktning och lådorna glömdes bort.
Professor Wiman samlade även in fossil av däggdjur, en till två miljoner år gamla. I den sjunde lådan hittar intendent Jan-Ove Ebbestad och hans kollegor björnar och noshörningar.

Ytterligare ett fynd av rävens dvärgbandmask gjordes i veckan, dvärbandmasken som också kan infektera hundar och dessutom göra människor svårt sjuka.
Det var i en rävhona från Lanneröd i Bohuslän som SVA, Sveriges veterinärmedicisnka anstalt, hittade masken. Det är från samma område som den förra och första infekterade räven hittades i februari.
Det nya fyndet bekräftar att smittan finns i detta område, enligt Ann Lindberg som är veterinär och epidemiolog på SVA.
Efter det första fyndet utfärdade myndigheterna rekommendationer för hund- och kattägare i Uddevalla, Munkedal, Färgelanda och Vänersborgs kommuner.
De tidigare rekommendationerna från SVA gäller även nu. Hundar som vistats lösa i det aktuella området bör avmaskas regelbundet.
Förra veckan inleddes även en insamling av sorkar i Bohuslän för att ta reda på om även de är smittade.

Redaktör Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se

30-tal svenskar köpt organ på internationella marknaden för mänskliga reservdelar Mar 25, 2011

Show notes

Vetenskapsradion drar nu igång en omfattande reportageserie där vi granskar den internationella handeln med mänskliga organ. "Organshopping" som serien kallas handlar om den omfattande handeln med t ex njurar där fattiga i tredje världen säljer sin ena njure med stora förtjänster för mellanhänderna i denna hantering. Mer om serien kan du läsa här...

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I programmet redovisar vi också nuläget vid det japanska kärnkraftverket i Fukushima. Professor Lembit Sihver vid Chalmers följer med särskilt intresse händelseutvecklingen eftersom han nyligen kommit hem från uppdrag i Japan och har flera japanska kolleger som är inblandade i arbetet med att försöka få kontroll över situationen.

Forskning om akupunktur och dess effektivitet som behandlingsmetod handlar det om också. Anna Enblom, sjukgymnast, medicine doktor och forskare vid Karolinska institutet demonstrerar de teleskopiska akupunkturnålar som hon använt för att testa eventuell placeboeffekt på patienter som fått behandling mot illamående efter strålbehandling. Akupunktur, både med riktiga nålar och placebonålar visade sig ha bättre effekt än enbart medicings behandling, något som sätller intressanta forskningsfrågor.

En 80 miljoner år gammal fossilskalle efter en så kallad anknäbbsdinosaurie har körts igenom datortomografen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Tredimensionella bilder av hjärnans utrymme i skallen väntas leda till nya insikter om hjärnans evolution bland annat. Medverkande - Martin Kundvat, knuten till evolutionsbiologiska institutionen vid Uppsala universitet och Jan Ove Ebbestad, museiintendent vid Evolutionsmuseet i Uppsala.

"Tv-soffan farligare än radioaktiva utsläpp" Mar 18, 2011

Show notes

Vad är egentligen farligast, de radioaktiva utsläppen eller en osund livsstil? Kan det verkligen vara så att man i lugn och ro kan stanna kvar i Tokyo och ägna sig åt raska promenader, äta nyttig mat och på så vis till och med minska sin risk att få cancer, trots radioaktiviteten? - Ja, så är det, säger Mats Harms-Ringdahl som är professor i strålningsbiologi och föreståndare vid Centrum för strålskyddsforskning vid Stockholms universitet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Japanska jordbävningen sköt upp svenskarna. Smällen utanför Japans nordostkust förra fredagen var så kraftig att till och med avlägsna Sverige steg en centimeter, enligt seismologen Ari Tryggvason vid Uppsala Universitet.

Framtidens kärnkraft och fjärde generationens reaktorer. Hur påverkas kärnkraftsforskningen av olyckan i Japan? Ane Håkansson, professor i tillämpad kärnfysik vid Uppsala universitet, är beredd att ta debatten med kärnkraftsmotståndarna. Han menar att han och andra experter får mer utrymme i medierna idag jämfört med efter kärnkraftshaveriet i Three Mile Island, Harrisburg, USA, 1979.

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Vetenskapsradions veckomagasin

Related Podcasts

Links

Stay Connected