Vetenskapsradions veckomagasin

Latest Episodes:

Ris tycks kunna påverka människors gener Sep 23, 2011

Show notes

Kan det vara så att en potatis kan påverka hur en människas gener fungerar. Ja, kanske kan den det, i alla fall om man får tro ny spännande forskning från en grupp kinesiska forskare. Fast då handlar det om ris, och om hur kopior av arvsmassa från ris kan leta sig in i människans celler. För forskarna har hittat kopior av arvsmassa, så kallat mikro-rna, från ris inuti både möss och människors celler och det verkar som risets mikro-rna här kan påverka generna i kroppen.- Om det här nu håller är det jätteintressant, säger Fredrik Söderbom som är mikro-rna-forskare på SLU, vi har växt mikro-rna som faktiskt kan ta sig in genom maten, in i våra kroppar och faktiskt reglera gener.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vetenskapsradions Ulrika Björkstén kommenterar den kinesiska mikro-rna-forskningen:
"Det här är ytterligare ett exempel på det fina samspel som finns mellan generna som vi ärvt och omgivande miljö. Länge lärde man inom molekylärbiologin ut den gyllene regeln att dna styr alla processer. Man fick lära sig rita pilar som visade att all information gick ut från dna som omvandlades till rna som vidarebefordrade budskapet ut i cellerna, och kroppen. Men nu är vi mitt inne i en utveckling där det här ställs på huvudet. I själva verket är våra arvsanlag, som alltså byggs upp av dna-molekylen helt beroende av input utifrån för att gener ska slås på och av vid rätt tillfällen, och där har rna visat spela omvänd roll som informationsbärare, och tala om för genen att den ska slås på, inte bara transportera ut informationen från arvsanlagen."

Vi får också en kommentar om den omskakande nyheten att CERN-forskare har gjort experiment som visar att neutriner kan färdas snabbare än ljus. Om det stämmer skulle Einsteins relativitetsteori omkullkastas.
– Nu väntas inom kort andra forskargrupper försöka upprepa CERN-forskarnas försök, för att se om det stämmer, säger Ulrika Björkstén.

Den största utredning om forskningsfusk i Sverige har Vetenskapsradion rapporterat om i veckan. Det gäller en professor i Göteborg, som anklagats för forskningsfusk på sin tidigare arbetsplats, Karolinska institutet.
Vetenskapsrådets expertgrupp utredde frågan och konstaterade att professorn gjort sig skyldig till flera fall av grov vetenskaplig oredlighet. Forskarens anslag drogs in, och Göteborgs Universitet begärde att få avskeda personen - men på grund av pappersslarv på Vetenskapsrådet så har ärendet nu tagit en ny vändning. Theres Bergstedt intervjuar Mille Milnert, generaldirektör på Vetenskapsrådet.

Brittiska vulkanforskare undersöker möjligheterna att släppa ut svavel från gigantiska ballonger högt upp i himlen. Nästa månad, i oktober, skickar de upp en testballong, förankrad till marken med en 1000 meter lång slang. De ska försöka trycka upp vatten genom slangen och spruta ut vattnet från ballongen. Om det fungerar vill de skicka upp ballongen på ännu högre höjd och undersöka om det går att sprida ut svavel från ballongen, syftet med det här är att svavlet ska reflektera solljus och på så vis sänka temperaturen på jorden.
– Den här idén att sprida svavel på hög höjd är det närmsta man hittills har kommit i ambition att genom jättelik ingenjörskonst mildra växthuseffekten, säger Anna Rutgersson, som är professor i meteorologi på Uppsala universitet. Det är väl belagt att vulknautbrott kan sänka jordens medeltemperatur genom sina utsläpp som reflekterar solljuset. Men det finns potentiellt stora risker med att försöka manipulera klimatet på det sättet, enligt Anna Rutgersson.

Arkeologer har hittat märkliga rester av människor som dog utanför Motala för 8000 år sedan. Fyndet består av elva stycken människoskallar. Åtminstone två av dem spetsades på trästavar innan de sänktes ner i en sjö.
--Det här handlar om en unik stenåldersritual, enligt Fredrik Hallgren, som är projektledare för den arkeologiska undersökningen. Man har aldrig tidigare hittat den här typen av ritualfynd från just stenåldern.

" Det här fallet måste prövas i domstol" Sep 16, 2011

Show notes

När det finns misstanke om allvarligt brott måste det prövas i domstol. Så kommenterar Elisabeth Rynning, professor i medicinsk rätt, den pågående rättegången i Solna. Där en narkosläkare står åtalad för dråp av ett barn. Kärnfrågan i rättegången är om döden har påskyndats eller inte. elisabeth Rynning menar att de båda vetenskaperna, medicin och juridik, kan behöva lära sig att kommunicera bättre med varandra, eftersom båda har som uppgift att skydda de mänskliga rättigheterna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Delfiner ropar namn

Delfiners ljud har förbryllat forskare. Nu kan man visa att de konstruerar ljudet på annat sätt en en vanlig vissling. Flera forskningsresultat tyder på att de också kan kalla varandra med hjälp av signaturmelodier. Vetenskapsradions Torill Kornfeldt reder ut begreppen.

Snurr på ägg

En ny teknik gör det möjligt att ta hand om donerade ägg på ett mer effektivt sätt. Än så länge har ingen kvinna blivit gravid i Sverige med donerade ägg, men överläkare Kjell Wånggren som leder äggbanken vid Uppsala Akademiska sjukhus berättar vilka som kan dra nytta av den. Reporter Björn Gunér.

Smältande isar

I veckan tangerades bottenrekordet från 2007 när det handlar om smältande isar vid Nordpolen. Men det finns vissa som gläds över situationen. Reporter Gustaf Klarin.

Australopitecus sediba kan vara vår förfader Sep 09, 2011

Show notes

Australipithecus Sediba är namnet på den art som kan vara alla nu levande människors förfader. Veckans nummer av Science domineras av artiklar om fyndet, som gjordes i Sydafrika redan för tre år sedan. Forskarna skriver att den här förmänniskan bättre passar in som förfader åt den moderna människan än den andra förmänniskoarten från samma tid, Homo habilis.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Stor studie om mental ohälsa får kritik för att inkludera för många människor. Enligt studien skulle nästan 40% av den undersökta europeiska befolkningen får en psykiatrisk diagnos. Omräknat i antal människor blir det ungefär etthudrasextio miljoner personer i Europa med mentala eller psykiska problem.

En av kritikerna är Allan Horwitz, professor vid Rutgers University i USA och specialist på psykisk ohälsa. Enligt honom är det här inte en rimlig uppskattning.

Fysik är ett vetenskapligt område som fortfarande i högsta grad domineras av män. Varför det är så, och om det är något som bör ändras på har i veckan diskuterats vid en internationell konferens i genusvetenskap i Uppsala. Större medvetenhet är allt som krävs ibland, säger Mia Ong från TERC-institutet i Boston.

Flod av ny hjärtforskning i Paris Sep 02, 2011

Show notes

Om den årliga europeiska hjärtkonferensen i Paris, en ny variant av den så kallade fågelinfluensan, hur data från mobiloperatörer kan vara till hjälp vid katastrofer, och om fotbollsvärldens sätt att hantera unga spelare. Programledare Björn Gunér

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den årliga europeiska hjärtkonferensen har under veckan hållits i Paris, Frankrike. Det är den största medicinkonferensen i världen och denna gång samlades över 33 000 hjärtläkare, forskare och representanter för läkemedelsföretag. En av de saker som väckte störst uppmärksamhet, bland de över 4000 nya forskningsresultat som presenterades, var ett nytt blodförtunnande medel för personer med hjärtflimmer. Vetenskapsradions Annika Östman träffade professor Gregory Lip, från Birmingham, för en kommentar om studien, som han dock själv inte varit inblandad i.

En ny variant av den så kallade fågelinfluensan varnas det nu för. Det var FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO som i måndags uppmanade till förhöjd beredskap. Det man varnar för är en ny virusvariant av den så kallade fågelinfluensan H5N1 som har upptäckts bland fåglar i Kina och Vietnam. Vetenskapsradion har träffat Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar på Uppsala Universitet. Han säger att det kan vara det vaccin som använts för att bekämpa viruset som ligger bakom sjukdomens nya variant.

Data från mobiloperatörer kan göra stor nytta vid katastrofer, visar en ny studie som Vetenskapsradion rapporterade om i veckan. Genom att läsa av till vilka mobilmaster trafiken sker, kan man snabbt få veta hur folkströmmar rör sig och var de flesta som behöver hjälp finns någonstans. Just den överblicken är annars väldigt svår att få, berättar Linus Bengtsson, en av författarna till studien.

Det svenska herrlandslaget i fotboll skulle bli bättre om man inte gallrade så tidigt och hårt bland ungdomsspelarna, menar Tomas Peterson som är professor i idrottsvetenskap i Malmö. Han har i en studie följt 1 100 fotbollsspelande flickor och pojkar från 12 till 25 års ålder. Det man kunde se i studien var att särskilt bland pojkarna var det väldigt många talanger som gallrades bort, ofta för att de var födda sent på året. Tomas Peterson är därför kritisk till fotbollsvärldens sätt att hantera sina unga spelare. Något som aktualiseras nu i EM-kvaltider.

Kadaffi försvinner men hans stora flod finns kvar Aug 26, 2011

Show notes

På Världsvattenveckan i Stockholm möter vi Tony Allan som fick vattenpriset 2008. Tony Allan har unika kunskaper som blivit högaktuella. Det handlar om Libyen. Redan 1966 kom han till Libyen för att för sin doktorsavhandling studera hur grundvattnet sjönk uppe vid den libyska medelhavsskusten. Det var tre år innan Muhammar Kadaffi grep makten.Just det sjunkande grundvattnet ledde fram till Kadaffis kanske största monument, the Great man made river, den stora människoskapade floden.På den officiella hemsidan kallas den världens 8:e underverk. Det är ett enormt system av runt 800 djupa brunnar i öknen i södra Libyen, och ur de här brunnarna pumpar man upp fossilt vatten som sedan rinner i gigantiska rör, pipelines, norrut upp till medelhavskusten där de flesta libyer bor. 70% av befolkningen får sitt vatten från dessa ökenbrunnar.Tony Allan menar att Great man made river är Kadaffis största monument, ett våldsamt överdimensionerat system som blivit på tok för dyrt.Tony Allan som är vattenforskare och professor vid School of Oriental and African studies vid Kings college i London.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En annan person med väldigt bra koll på Libyens stora vattenprojekt är Anders Nilsson. Efter det att han tog sin civilingejörsexamen på KTH 1980 jobbade han med oljeborrning för oljebolaget Shell.
Men sedan 25 år är han bosatt i Benghazi i Libyen. Hans familjeföretag jobbar främst med att borra efter vatten i den libyska öknen. Numera är han också tillförordnad svensk konsul i Libyen.
Under revolutionen och inbördeskriget har vi hört honom många gånger i både Ekot och Studio ett, där han har kommenterat den våldsamma utvecklingen. Men till vardags jobbar Anders Nilsson alltså med vattenborrning men också med underhåll på Great man made river.

Forskningen på kroniskt trötthetssyndrom gör framsteg. För många människor som ständigt är trötta lyckas läkarna inte hitta någon bakomliggande orsak. De får idag ofta diagnosen kroniskt trötthetssyndrom, och enligt vissa forskare kan så många som 30 000 svenskar vara drabbade. Tidigare har drabbade ofta avfärdats, och man har betraktat kroniskt trötthetssyndrom som något helt psykologiskt. Men allt mer forskning pekar på att det skett verkliga biologiska förändringar i kroppen hos den som är drabbad. Man har länge vetat att infektioner kan utlösa vissa sjukdomar, som till exempel diabetes typ 1 eller multipel skleros. På samma sätt verkar ungefär tio procent av dem som drabbas av en allvarlig infektion, få bestående problem i form av kroniskt trötthetssyndorm, säger Susan Vernon som är i många år lett forskningen om kroniskt trötthetssyndrom på amerikanska smittskyddsmyndigheten. Vissa framsteg har gjorts - i våras publicerades forskning som visade att man kan mäta skillnader i hjärnaktivitet hos personer med kronisk trötthet. Enbart utifrån så kallade EEG-mätningar kunde forskarna se skillnad på personer med kronisk trötthet, och personer som led av depression, och andra som var fullt friska.

Vi hör Lena Steinbüchel, som lider av kroniskt trötthetssyndrom och Per Julin som driver ett nystartat forskningsprojekt vid Danderyds sjukhus.

Nyheter i korthet. Det första svenska fallet av den smittsamma hundsjukdomen, Brucella canis som gör hundar sterila eller gör att tikar föder döda valpar, har upptäckts hos en tik i Perstorp i Skåne. Tiken har avlivats och sjukdomen beskrivs som en mardröm för hunduppfördare
Den smittade tiken var importerad från Polen och den hane som misstänkt ha smittat henne är född i Serbien. Sjukdomen sprids framför allt via parning.

En kinesisk studie har visat en ökning av antalet fall av narkolepsi efter att HIN1-influensan drabbade främst pekingområdet. Infektionen i sig har bedömts kunna öka risken för sjukdomen. Studieresultaten motsäger inte slutsatsen från studier i Sverige att det finns ett samband mellan vaccination med Pandemrix och en ökad risk för narkolepsi hos barn och ungdomar, men pekar på möjligheten att H1N1 influensa skulle kunna vara en samverkande faktor.
Förmänniskan Homo erectus kan ha varit den första kocken.

Möss oskyldiga till kronisk trötthet Jun 24, 2011

Show notes

Om man springer fem kilometer samtidigt som man har kraftig influensa och är bakfull. Då kan man förnimma en känsla av hur det är att ha kroniskt trötthetssyndrom, enligt vittnesmål från en patientförening. Uppskattningsvis uppåt 40.000 svenskar är drabbade av kroniskt trötthetssyndrom. För två sedan kom forskning som pekade ut ett virus som orsak till sjukdomen, en virussmitta som kom från möss. Men som vi har rapporterat i veckan pekar alltmer forskning på att det inte stämmer. Att viruset som forskarna hittade i sina provrör i själva verket inte kom från patienterna utan från möss som på något sätt förorenat proverna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Men hur kunde det bli så fel när man tolkade provresultaten, att man från 2009 till och med hoppades att ett vaccin skulle vara nära mot det här musviruset?
Frågan går till Jonas Blomberg som är professor emeritus i kliniska virologi vid Uppsala universitet och som har själv jobbat med just det här spåret. Vi hör ockaså Carl-Gerhard Gottfries professor emeritus i psykiatri. Reporter Annika Östman, uppläsare Therese Bergstedt.

Jon Torkelsson rapporterar om veckans nyheter i korthet: En forskargrupp i Abisko håller på att utveckla modeller som ska kunna förutsäga hur klimatförändringarna kommer att påverka naturen ner på mycket detaljerad nivå, 50x50 meter, i området runt Torneträsk i Norrbotten. Enligt forskarna skulle det kunna hjälpa samer så att de får reda på vad som sker med renbetet på en viss fjällsida, eller om järnvägen riskerar fler laviner nedanför fjället. Är det verkligen möjligt, att göra så detaljerade förutsägelser, 50x50 meter? Professor Terry Callaghan som jobbar med projektet säger att man inte kan förutse vad som sker imorgon, men att vetenskapen måste hjälpa till med sina bästa förutsägelser.
Vi har också rapporterat om ett vaccin mot prostatacancer, om en studie som visar att barn blir intelligentare ju längre de ammas och att hjärnforksning visar att storstadsmänniskor är mer stressade än lantisar.

Djurförsök med katter.
Det pågår djurförsök med katter vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Skara. Det är en beteendestudie som handlar om att ta reda på hur katter mår om de är trångbodda. Forskarna Jenny Loberg och Frida Lundmark tar oss med till 15 katter som lever på 15 kvadratmeter. Om drygt två år ska studien vara klar. Reporter Ylva Carlqvist Warnborg.

På måndag inleds en stor internationell konferens om strängteori i Uppsala. Flera hundra forskare deltar och det ska också hållas populärvetenskapliga föreläsningar. Men vad är egentligen strängteori?Ulrika, vad handlar allt det här om, vad är strängteori egentligen?
--Strängteori är en rent matematisk konstruktion. Det handlar om att tillfredsställa fysikernas drivkraft att skapa en sammanhängande teori för hur världen är uppbyggd, säger Vetenskapsradions Ulrika Björkstén. Det finns idag två fysikaliska teorier som beskriver världen. Dels är det kvantmekaniken som beskriver hur materia som stolar, bord du jag och planeter är uppbyggda, hur de allra minsta beståndsdelarna,molekyler, atomer, elektroner, protoner samverkar med varandra för att bygga upp vår värld. Dels är det den allmänna relativitetsteorin som förklarar själva rummet, rymden omkring oss och mycket viktigt: tyngdkraften! Problemet är att de här två teorierna kolliderar, nere på kvantnivå. I materiens minsta beståndsdelar bryter relativitetsteorin samman, beskrivningen av själva rummet fungerar inte, tyngdkraften kollapsar, alltså rent matematiskt. Strängteorin är ett sätt att försöka väva ihop de här två grundläggande teorierna.

Ungefär hälften av doktoranderna på de svenska universiteten och högskolorna får ingen lön utan tvingas leva på bidrag och stipendier. Det här systemet med oavlönade forskare har kritiserats under lång tid, men lever fortfarande kvar. Vetenskapsradions Therese Bergstedt har inlett en granskning av doktorandernas situation på de svenska universiteten och högskolorna.

Musslor misstänks ligga bakom sjöfågeldöden Jun 17, 2011

Show notes

Nya beräkningar visar att det går utför för alla musselätande fågelarter i Östersjön. Under veckan har ett 30-tal sjöfågelforskare från alla länder runt Östersjön samlats på en workshop i Visby. Nu kopplar forskare samman de svenska resultaten med med liknande trender i Nordamerika.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För första gången finns det färdiga planer för att transplantera en livmoder i Sverige. Det hela har dragits igång på Sahlgrenska universtietsjsukhuset i Göteborg. Där man räknar med att till årsskiftet eller strax därefter ha gjort den här transplantationen.

Mobiltelefonforskaren Anders Ahlbom avsäger sig sitt updrag hos svenska stråsäkerhetsmyndigheten. Detta som en följd av att han inte tilläts delta i WHO:s expertgrupp som bedömmer mobiltelefoners cancerrisker, eftersom där fanns en intressekonflikt.

Afrika har varit ämnet på en stor forksarkonferens i Uppsala i veckan, anordnad av Nordiska afrikainstitetet. Ett tusental forskare samlades för att resonera om det som sker på den afrikanska kontinenten.

Globaliseringen var ett viktigt tema med nya maktkonstellationer, med Kina och Indien som påtagligt utmanar USA och dom gamla före detta kolonialmakterna, med nya strategier och nya sätt att förhålla sig till varandra.

Redaktör Per Helgesson
per.helgesson@sr.se

P-piller för män kan bli verklighet, alternativklinik i blåsväder, och Europa hoppas på solkraft från Sahara Jun 10, 2011

Show notes

N ytt möjligt p-piller fär män, kritik mot Vidarkliniken, och Europa hoppas på solkraft från nordafrika.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I veckan har det väckts nya förhoppningar om ett p-piller för män. Amerikanska forskare har upptäckt ett ämne som stänger av spermieproduktionen hos kaniner, och som troligen också fungerar på människor. Det är vitamin A som är nyckeln, eftersom vitamin A, eller retinol, inte bara är viktigt för vår syn och vårt immunförsvar, utan också när spermier tillverkas.

På senare tid har intresset legat på att stänga av produktionen av spermier redan i testiklarna. Omkring tusen spermier produceras varje sekund hos fertila män och i den nya amerikanska studien har forskarna blockerat A-vitaminets funktion, genom att förhindra att omvandligen av vitaminet till retinsyra specifikt i testiklarna. Spermieproduktionen stängs av, men återställs några veckor efter avslutad behandling och påverkar inte A-vitaminets funktion i övriga kroppen.

Det är forskaren John Amory vid University of Wahsington som har lett den nya studien. Vi hör även Claes Gottlieb, docent i gynekologi på Sophiahemmet i Stockholm som själv har studerat hormonbaserade p-piller för män. Han är positiv till metoden att stänga av spermieproduktionen utan hormoner, om den fungerar och är säker.

Alternativmedicin i blåsväder

I Veckan har det återigen kommit kritik mot Vidarkliniken i Järna utanför Stockholm. Vidarkliniken tar emot patienter från flera landsting i södra Sverige, och de erbjuder bland annat alternativa behandlingar till sina patienter, behandlingar som det i vissa saknas vetenskapligt underlag för.

På sin hemsida har Vidarkliniken bland annat gett råd när det gäller mässling - man skriver bland annat att mässling kan vara själsligt utvecklande för barnet, och man skriver om möjliga kopplingar mellan mässlingsvaccin och autism.

Vår reporter Therese Bergstedt har besökt Vidarkliniken. Barnläkaren Mats Reimer, som kritiserat Vidarkliniken i en debattartikel i Dagens Nyheter i veckan, diskuterar Vidarkliniken tillsammans med Henrik Almqvist, chefläkare på Stockholms Läns Landsting.

Solen skiner i Sahara

Kärnkraftshaveriet i Fukushima har gjort att många ifrågasatt kärnkraften på nytt. I Tysklan har man nu har beslutat sig för att avveckla kärnkraften. Men vad ska man ersätta den med? Kolkraft, kärnkraft från frankrike, och kanske också ren och förnyelsebar elektricitet från sol och vindkraft från Nordafrika? Vår reporter Gustaf Klarin har varit i Tunisiska delen av sahara där solen skiner nästan jämt.

Gustav klarins reportage från tunisien sänds i Vetandets värld på måndag och tisdag nästa vecka, klockan 12:10 i P1.

Redaktör Jon Torkelsson
jon.torkelsson@sr.se

Mobilen möjligen cancerframkallande Jun 03, 2011

Show notes

Vetenskapsradions veckomagasin om mobiltelefoner och cancerrisk, ledningskontrollerande låda och nyheter från veckan som gått.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hjärntumörer verkar öka efter lång tids mobiltelefonanvändning, enligt vissa epidemiologiska studier.
Forskarna har länge varit, och är fortfarande, oense om hur de här resultaten ska tolkas eftersom de bland annat bygger på att de tillfrågade minns hur mycket de talade i telefon för upp till tio år sedan. Felkällorna kan därför vara stora.
Men WHO:s expertgrupp har nu kommit fram till att indikationerna ändå är tillräckligt starka för att uttrycka risken som "möjligen cancerframkallande" och flaggar därmed för att frågan bör utredas ytterligare. Ulrika Björkstén kommenterar.

Oro för att livsnödvändig fosfor börjar sina: Peak fosfor.
Det globala växande jordbruket är beroende av tillförsel av grundämnet fosfor, fosfor som är en av förutsättningarna för att växterna ska kunna växa. Forskaren Arno Rosemarin på Stockholm environment institute, SEI, är en av de forskare som varnar för att de brytbara fosfortillgångarna i världen kommer att börja sina under det här århundradet.
Minskad tillgång på fosfor med stigande priser som följd skulle innebära stigande matpriser som främst drabbar världens fattiga.
Men Pär Weihed som är professor i malmgeologi på Luleå tekniska universitet, tror inte att fosforn börjar sina inom de närmsta århundradena.
– Förutsägelser av att olika metaller ska nå sin peak har konsekvent slagit fel, säger han. Det beror på att man i såna här förutsägelser alltid glömmer att räkna in att man ständigt hittar nya utvinningsbara fyndigheter. Fosfor är ett av de vanligaste grundämnena i jordskorpan, säger Pär Weihed.

Nyfikenhet bra botemedel mot strömavbrott.
Nyfikenhet hos forskare i Lund att se hur elfel går till ledde av en slump fram till en ny uppfinning - ett svart låda till gagn för folk framför allt på landsbygden som vill slippa täta strömavbrott.
Hur gick det till?
Vi följer med vår reporter Magnus Hagström som begav sig till Lunds tekniska högskola där Magnus Akke, docent i industriell elektroteknik, förklarar hur det hela började när han ville modernisera den föråldrade förhärskande bilden av hur elfel uppstår i elnätet.

Nytt grepp för att minska kön till organtransplantationer, efterlyses av Läkare i Västra Götalandsregionen.
I dag krävs att hjärtat hålls i gång av en respirator för att en avliden person ska få bli donator, men nu vill läkare ta vara på organ även hos dem vars hjärta slutat slå. Det kan man göra genom att kyla ner organen. Men processen att utveckla transplantationsvården är långsam, konstaterar Vetenskapsradions Annika Östman som har jobbat med serien organshopping.

Redaktör Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se

Sverige världsmästare i benbrott May 27, 2011

Show notes

Varannan kvinna över 50 kommer att drabbas av benbrott, enligt aktuell forskning. Det gör att Sverige kröner prispallen internationellt i den föga attraktiva tävlingen benbrott. För att veta hur man kanske ska kunna undvika den pallen begav sig Vetenskapsradions Annika Östman till Uppsala forskningscenter och genomgick en bentäthetsmätning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I veckan pockade återigen en vulkan på Island på uppmärksamhet. Den här gången var det Grimsvötn som gav flygbranschen rejäl skrämselhicka, eftersom många fruktade att fjolårets flygkaos under utbrottet från Eyafjallajökull skulle upprepas. Frågan om hur farligt det egentligen är att flyga genom askhaltig luft har diskuterats i veckan, både av flygbransch och av forskare. För det var på 80-talet det hela började...

I veckan blev en väldigt välrenommerad svensk forskare brotplockad som medlem från Världshälsoorganisationen , WHO:s, grupp som skulle ta ställning till cancerrisker från mobiltelefonstrålning. Det handlar om professor Anders Ahlbom, Sveriges mest framstående expert på mobiltelefoner och strålningsrisker. Orsaken till petningen var att han satt i sin brors bolagsstyrelse, och brodern jobbar som konsult i Bryssel med just IT frågor. WHO bedömde det som en möjlig intressekonflikt.

Ulrika Björkstén, chef för Vetenskapsradion, kommenterar det hela:

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Vetenskapsradions veckomagasin

Alternativmedicin i blåsväder

Solen skiner i Sahara

Related Podcasts

Links

Stay Connected