Vetenskapsradion

Latest Episodes:

Så funkar Sveriges dyraste forskningsapparat - Max IV i Lund Mar 05, 2023

Show notes

Det är Sveriges dyraste enskilda forskningsanläggning i drift för 5 miljarder skattekronor, men hur används den och vad kan den ge?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Max IV i Lund är en sorts superröntgenapparat som ska kunna hjälpa till att skapa nya läkemedel, smarta material, batteriteknik och annat till den gröna omställningen.

Den kallas för en världsunik föregångare, men när anläggningen nu 7 år efter invigningen är fullt utbyggd, så är det fortfarande inte så lätt att peka ut riktigt handfasta exempel på vad den kan ge. I själva verket kan sådana frågor leda tanken fel, menar forskare i programmet, eftersom det som görs här ofta är ren grundforskning, som snarare bidrar till den stora kunskapsgrund som behövs för att lösa vår tids utmaningar.

Vi besöker Max IV och några av de forskare som tillbringar intensiva arbetsveckor i skift vid experimentstationerna, och får veta varför det krävs en anläggning stor som en fotbollsstadion för att skapa den skarpa röntgenstråle som används i forskningen.

Medverkande: Olof Karis, tf direktör Max IV; Emelie Hilner, tf kommunikationschef Max IV, Ali Mirazimi, virusforskare Karolinska institutet; Mats Benner, professor i forskningspolitik Lunds Universitet; Tove Ericson, postdoktor vid institutionen för kemi Uppsala Universitet; Erik Thomson, universitetslektor vid institutionen för kemi och molekylärbiologi Göteborgs universitet; Xiangrui Kong, forskare institutionen för kemi och molekylärbiologi Göteborgs universitet.

Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Producent: Peter Normark
peter.normark@sr.se

Forskningens privatspanare på galaxer, sällsynta arter och gamla tjyvar (repris) Feb 28, 2023

Show notes

"Jag kan faktiskt göra skillnad" säger en av allt fler medborgarforskare som rapporterar in fynd av fåglar och insekter i naturen, färglägger superteleskopens bilder och går igenom kriminalrapporter från 1800-talet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”Det finns ett överflöd av data i dag som vi behöver ta hand om.” sägerDick Kasperowski, professor i vetenskapsteori på Göteborgs universitet. När forskare idag drunkar i data blir en allt vanligare lösning att ta hjälp av allmänheten.

Så kallad medborgarforskning har långa anor i Sverige. Här har allmänheten skickat in observationer av fåglar, väder och stjärnor sedan åtminstone 1850-talet. Det är inom naturvetenskapen som medborgarforskningen traditionellt varit störst, men på senare år har den vuxit mer och mer inom humaniora. Och de senaste decennierna har fenomenet exploderat, på grund av digitaliseringen. Man kan transkribera brev eller kriminalrapporter från 1800-talet, skåda fåglar, mäta luftkvalitet, räkna celler eller pingviner.

Ett de stora områdena är rymden, där entusiasterna nu visar sig ha skaffat sig kunskaper som forskarna själva saknar. Ett annat område som väckt uppmärksamhet i Sverige på sista tiden är spaning efter sällsynta och hotade växt- och djurarter, där medborgarforskarnas observationer ibland kan föra med sig att skogsägare inte får avverka den skog de äger.

Programmet är en repris från 31 januari 2023.

Medverkande: Helena Jos Person, medborgarforskare; Dick Kasperowski, professor i vetenskapsteori på Göteborgs universitet, Judy Schmidt, medborgarforskare i Kalifornien; Ola Ejdrén, Lund, fågelskådare som rapporterar fynd till Artportalen; Karl-Magnus Johansson, förste arkivarie på Riksarkivet i Göteborg.

Reporter: Therese Uddenfeldt

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Ryssland kan försena Janne Wallenius kärnreaktor Feb 27, 2023

Show notes

Utvecklingen av små modulära kärnreaktorer, SMR, har tagit fart de senaste åren. Men Janne Wallenius plan att bygga en blykyld kärnreaktor i Sverige kan komma att försenas på grund av Rysslands angrepp på Ukraina.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Forskarna bakom den tilltänkta blyreaktorn anlitade ryska kärnkraftbolaget Rosatom för avgörande experiment, som nu har frysts på grund av kriget.
I programmet hörs: Janne Wallenius, professor i reaktorfysik, KTH, och chef för bolaget Blykalla som utvecklar reaktorn, Rémy Kolessar, avdelningschef för forskning och innovation vid Energimyndigheten.
Reporter
Marcus Hansson
Producent
Peter Normark

"Historien ger hopp om positiv utveckling" (repris) Feb 21, 2023

Show notes

Det ser mörkt ut på många håll i världen. I veckan har Rysslands storskaliga anfallskrig mot Ukraina pågått i ett år. Vad finns det för utrymme kvar att tro på den goda människan?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi är tyvärr mycket mer benägna att lyfta fram människors kapacitet för ondska än för godhet, menar den nederländske författaren Rutger Bregman, som med hänvisning till vetenskapliga studier hävdar att människan i grunden är god. Är hon det – och kan frågan ens ställas så?

Fyra forskare resonerar kring detta, bland dem Patrik Lindenfors, forskare i kulturell evolution, som menar att vi människor måste använda den superkraft vi har i vår förmåga till samarbete på rätt sätt. Och nationalekonomen Olof Johansson Stenman påminner om oväntat snabba positiva förändringar i vår moderna historia som kan ge hopp.

Programmet är en repris från 30/1 2023.

Medverkande: Patrik Hagman, docent i politisk teologi, tidigare Åbo Akademi, nu Svenska Kyrkan; Patrik Lindenfors, forskare kulturell evolution Institutet för framtidsstudier; Frida Hylander, leg psykolog Klimatpsykologerna; Olof Johansson Stenman, professor nationalekonomi Handelshögskolan Göteborgs universitet.

Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Ukrainas vikingatidshistoria utforskas under brinnande krig Feb 19, 2023

Show notes

Han befinner sig i Kiev under återkommande luftattacker. Hon följer oroligt utvecklingen från Sverige. Samtidigt ska de driva ett gemensamt forskningsprojekt knutet till det gemensamma historiska förflutna som våra länder delar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fedir Androsjtjuk är föreståndare för Nationalmuseet för ukrainsk historia i Kiev, och när Rysslands storskaliga invasion inleddes fick han främst ägnat sig åt att flytta de historiska föremålen ner i museets källare, undan risk för missiler och plundring. Hans medarbetare deltar i kriget vid fronten och deras upplevelser och fynd där blir nu till delar av en kommande utställning.

Charlotte Hedenstierna-Jonsson, arkeolog och forskare vid Historiska museet, är hans vän och forskarkollega sedan 25 år, och en av de som nu leder en studie tillsammans med Androsjtjuk kring ett antal skelett från Kiev under vikingatiden. Vi hör hur det fungerar att forska tillsammans under dessa förutsättningar och om hur de upplever det, när historien samtidigt används i propaganda och för motivation under kriget.

Medverkande: Charlotte Hedenstierna-Jonsson, arkeolog vid Uppsala Universitet och forskare vid Historiska museet, Fedir Androsjtjuk, föreståndare för Nationalmuseet för ukrainsk historia i Kiev.

Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Producent: Peter Normark
peter.normark@sr.se

Stationernas ljudmiljö gör det svårt för många att hitta till rätt tåg Feb 14, 2023

Show notes

Gnisslande tåg, susande fläktar och bakgrundsbuller gör att tågstationers ljudmiljö lämnar mycket att önska för många. En ny forskningsrapport pekar ut svagheter och föreslår lösningar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Sverige saknas riktlinjer för ljudnivåer från tåg vid plattformar, konstaterar ingenjörs- och arkitektföretaget SWECO. I deras studie till Trafikverket redovisas lagar, krav och riktlinjer, ljudmätningar på såväl inomhus- som utomhusstationer och resultat av fokusgruppsintervjuer med särskilt utsatta resenärer. Ljudmiljöerna bedöms som allt från ”behagliga” till ”horribla”. Men det finns också många förslag på hur ljudmiljöerna skulle kunna förbättras, för att få fler att kunna och vilja resa kollektivt och hållbart. I programmet medverkar Emma Newman från SWECO, forskaren Jörgen Lundälv vid Göteborgs universitet, Anne Sjökvist och Anne-Marie Persson från Hörselskadades Riksförbund och Christoffer Örnevik från Synskadades Riksförbund.

Medverkande: Emma Newman, tillgänglighetsexpert SWECO; Jörgen Lundälv, docent socialt arbete och trafikmedicin Göteborgs universitet; Anne Sjökvist, Hörselskadades Riksförbund; Anne-Marie Persson, Hörselskadades Riksförbund; Christoffer Örnevik Synskadades Riksförbund.

Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Europeisk rymdsond ska söka möjlighet till liv på Jupiters månar Feb 13, 2023

Show notes

Kan det finnas liv i de hemlighetsfulla haven på Jupiters månar? Det ska en ny europeisk rymdsond ta reda på, och i Vetenskapsradion På Djupet hör du om de stora förhoppningarna på det här rymdprojektet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den 14 april ska uppskjutningen av rymdsonden JUICE ske från rymdbasen i Kourou i Franska Guyana. JUICE står för Jupiter Icy Moons Explorer, och ett övergripande mål för den är att undersöka om det finns förutsättningar för liv på någon av Jupiters största månar, säger Jan-Erik Wahlund som är docent på Institutet för rymdfysik i Uppsala. Han är experimentledare för ett av två svenska paket av instrument som finns med ombord. Hans kollega Stas Barabash på Institutet för rymdfysik i Kiruna har hand om det andra.

Medverkande: Jan-Erik Wahlund, docent på Institutet för rymdfysik i Uppsala; Stas Barabash, professor i experimentell rymdplasmafysik på Institutet för rymdfysik i Kiruna.

Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

"Prostatascreening krävs för att hitta cancer i tid" Feb 07, 2023

Show notes

Ska man ha chansen att bota prostatacancer så måste man hitta den innan symptomen kommer - och då är det screening som gäller, säger professor Jonas Hugosson, som lett en studie på ny metodik för organiserad testning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är nu fem år sedan som Socialstyrelsen senast sade nej till att rekommendera screening för prostatacancer, alltså att alla män i en viss ålder ska bjudas in att bli testade. Motiveringen var att testningen i många fall leder till att män vars cancer var ofarlig i många fall ändå fick behandling, med livslånga problem och sänkt livskvalitet till följd av bieffekter som inkontinens och impotens.

Men mycket har hänt sedan 2018. Många regioner har infört så kallad organiserad prostatacancertestning, som ett steg mot en kommande screening, och inte minst har ny teknik gjort att den så kallade överdiagnostiken börjat minska. Vi hör om nya forskningsresultat på denna metodik i den så kallade Göteborg 2-studien, och om hur Socialstyrelsen ställer sig till dem och till att i en nära framtid förorda allmän screening.

Medverkande: Ola Bratt, professor i klinisk cancerepidemiologi vid Göteborgs universitet och ordförande i den nationella arbetsgruppen för organiserad prostatacancertestning; Jonas Hugosson, professor i urologi vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset; Rebecka Arnsrud Godtman, docent i urologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och specialistläkare på Prostatacancercentrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset; Mathias Fredriksson, enhetschef Socialstyrelsen.

Reporter: Mats Carlsson-Lénart

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Öyvinds tama torskar ska upprepa laxodlingens framgång Feb 06, 2023

Show notes

Nu är det på allvar dags för den odlade torsken. Det kommer sådana signaler från det stora fiskodlingslandet i väster. De norska torskarna har fått en ny mentalitet så att de lämpar sig bättre för ett liv i fångenskap, och de producerar större filéer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Men de två fiskarterna skiljer sig åt på många sätt och torskodling ställer nya krav. En stor utmaning har varit att få torskarna att klara att växa i fångenskap. Nu, efter flera generationers avel, har de norska torskarna på avelsstationen i Tromsö har fått något av en ny lugnare mentalitet, så att de nästan framstår som tama, och dessutom levererar större filéer.
Norge är sedan länge världsledande på den lönsamma laxodlingen, men kritiker lyfter risker med övergödning, spridning av sjukdomar och parasiter och risk att odlingsfiskar med tamdjursegenskaper rymmer och fortplantar sig med vild fisk. Nu är debatten i Norge även hård mellan förespråkare och motståndare till den expanderande torskodlingen. Men kanske kan torskodlingen ta en annan väg, säger Öyvind Hansen som leder Nofimas avelsstation i Tromsö.

Medverkande: Öyvind Hansen, ansvarig för arbetet vid Nofimas torskavelsstation Tromsö, Ellen Sofie Grefsrud, forskare om risker med fiskodling på Havforskningsinstituttet i Bergen; Max Troell, systemekolog Beijerinstitutet, Stockholm Resilience Centre.

Reporter: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Forskningens privatspanare på galaxer, sällsynta arter och gamla tjyvar Jan 31, 2023

Show notes

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Reporter: Therese Uddenfeldt

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se