Vetenskapsradion

Latest Episodes:

På jakt efter pionjärerna som gjorde Minnesota till svenskbygd May 13, 2023

Show notes

"Den svenske indianen", flickan som var med när Abraham Lincoln dog, den svenskamerikanske tidningskungen som byggde ett slott i Minneapolis och så Gustaf II Adolfs universitet. Vi följer spåren i svenskbygderna fram till idag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Inget annat område i USA lockade svenska utvandrare som de delar av Minnesota dit den förste svensken, Jacob Fahlström, kom på 1810-talet. Han hade så nära kontakter med ursprungsbefolkningen att han kallades "den svenske indianen". Vår reporter Mats Carlsson-Lénart söker spåren efter honom och de som kom efter honom. Vi besöker the American Swedish Institute i Minneapolis där besökare kan ta del av svensk och svenskamerikansk kultur, och Gustavus Adolphus college, som länge var en isolerad läroanstalt enbart för svenskamerikaner, men som med tiden öppnat sig för alla som vill komma och studera, och där det svenska arvet är en viktig del.

Medverkande: Elisabet Skoglund, frivilligarbetande och Bruce Karstadt, chef, the American Swedish Institute, Minneapolis; Kjerstin Moody, associate professor, Skandinavienstudier; Glenn Kranking, associate professor historia; Philip Bryant, associate professor engelska och Afrikastudier; Sophie Martinez, student; Thomas Young, ansvarig för kontakter med och samarbeten i Sverige; David Jessup, historielärare; Cerise Metz, student, alla vid Gustavus Adolphus College, St Peter, Minnesota.

I programmet hörs också delar ur Sven Jerrings intervjuer med amerikasvenskar från 1937.

Groddjur i vägen för batterifabrik – nu görs Sveriges största flytt av salamandrar May 09, 2023

Show notes

I Mariestad har planerna på att bygga en batterifabrik för elfordon lett till en ovanlig massevakuering av fridlysta groddjur.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Batterifabriken ska hjälpa oss att nå klimatmålet att begränsa den globala uppvärmningen. Samtidigt krockar byggplanerna med ett annat miljömål, det som handlar om art hindra att arter minskar och dör ut. Tusentals skyddsvärda salamandrar har nämligen hittats i området, och för att batterifabriken ska kunna byggas måste djuren flyttas till ett annat ställe. Men går naturen att ersätta på det här sättet?
Biologen Petter Bohman och miljökonsulten Sofia Pallander är två av de som jobbar med salamanderflytten. De berättar att det viktigaste med projektet är att ge djuren nya dammar att bo i, i stället för de som ligger mitt i det planerade fabriksområdet.

Medverkande: Petter Bohman, biolog på Naturcentrum; Sofia Pallander, miljökonsult på Geosyntec; Bo Siggelin, medarbetare på Farmartjänst i Mariestad; Björn Brovik, miljöchef på Volvo Group.

Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Bilden av Sverige – mer extremt än lagom May 07, 2023

Show notes

Ibland kallas Sverige ”Landet Lagom”. Men i internationella jämförelser är Sverige snarare ett land som sticker ut.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I World Values Survey som följer människors värderingar och attityder runtom i världen ligger Sverige främst gällande ”frihetliga värderingar”; som jämställdhet mellan könen, att kunna och våga göra sin röst hörd och att själv få göra sina livsval kring exempelvis äktenskap eller abort. När V-Dem-institutet undersöker graden av demokrati i världens länder är Sverige bland tjugotalet länder i världen som framstår som ”extremt demokratiska”. Är Sverige Landet Lagom, eller snarare extremt? Eller borde vi kanske inte se på länder så?

Medverkande: Bi Puranen, docent ekonomisk historia och generalsekreterare World Values Survey; Mikael Hjerm, professor sociologi Umeå universitet och svensk samordnare European Social Survey; Staffan Lindberg, professor statsvetenskap och föreståndare V-Dem-institutet Göteborgs universitet; Sofia Bard, chef enheten för Sverigebildsanalys Svenska Institutet.

Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

"Bättre vård när fler läkare forskar" (repris) May 01, 2023

Show notes

Dagens forskningsresultat ger morgondagens rutinvård. Men en alltför liten andel av svensk vårdpersonal forskar, menar experter. Hur ska fler vilja prioritera att bidra till medicinska framsteg och vårdutveckling?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sedan 90-talets vårdbesparingar har utrymmet för vetenskap, forskning och kliniska studier krympt inom den svenska sjukvården, säger professorn och barnläkaren Petter Brodin, som oroas av utvecklingen. Söktrycket till tjänster som kombinerar forskning med arbete på klinik är lågt - en femtedel av utlysta tjänster under 2018-2020 kunde inte tillsättas. Men på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg pågår insatser för att få fler att välja en karriär som kombinerar forskning och klinik, säger sjukhusdirektör Ann-Marie Wennberg. I programmet medverkar också specialisten i ortopedi Emilia Möller Rydberg, som menar att hennes forskningsintresse har hjälpt patienten Klara Pettersson, bland många andra.

Programmet är en repris från 19/12 2022.

Medverkande: Emilia Möller Rydberg, ortopedspecialist Mölndals sjukhus; Klara Pettersson, patient; Petter Brodin, professor och barnläkare KI; Johan Söderholm, professor och överläkare i Nationella vårdkompetensrådets arbetsgrupp kring klinisk forskning; Ann-Marie Wennberg, sjukhusdirektör Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg.

Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Snilleblixtarna som byggde innovationslandet Sverige Apr 30, 2023

Show notes

Sverige är det mest innovativa landet i världen, säger vissa. Vi har uppfunnit skiftnyckeln och dynamiten, kullagret och blixtlåset, med mera. Men är vi bättre än alla andra? Och vad beror det i så fall på?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sverige ligger högt på listorna över de länder som skapar flest patent i världen. Räknat per invånare ligger vi bland de två eller tre bästa, tillsammans med länder som Schweiz.

Och Sverige har genom historien stått för en lång rad uppfinningar som fått genomslag över världen. Alfred Nobels dynamit och John Ericssons propeller är ett par exempel. I modern tid har vi företag och tjänster som Skype eller IKEA, namn som känns igen över världen.

Faktorer som ligger bakom den här framgångsrika historien är bland annat att vi tidigt fick en allmän folkskola, säger Hans Sjögren, professor i ekonomisk historia. Även den privata äganderätten till mark har bidragit, den har gjort att innovationer i jordbruket blivit direkt lönsamma och stimulerats. Vi har också varit öppna för att ta in kunskap från andra länder, säger Hans Sjögren. Men är Sverige unikt i det här avseendet? Nej, säger teknikhistorikern Per Högselius på KTH. Många andra länder kan också rada upp sina många innovationer på samma sätt som vi. Men vi har haft en egen ”innovationsstil”, säger han. En förmåga att anpassa och förändra teknik så att den passar våra lokala förhållanden. Och ur detta har många uppfinningar fötts.

Medverkande: Eva Krutmeijer, författare och vetenskapsjournalist; Per Högselius, professor teknikhistoria KTH Stockholm; Hans Sjögren, professor ekonomisk historia Linköpings universitet

Reporter: Tomas Lindblad

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Gässen som invaderar våra stränder och åkrar - och har slutat flytta (repris) Apr 25, 2023

Show notes

Idag hade kanske inte Nils Holgerssons resa blivit likadan, för numera är många gäss i Sverige stannfåglar. Och på senare år har gässen ökat kraftigt i landet, till många människors irritation.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Gäss av flera arter har ökat kraftigt de senaste decennierna i Sverige. Det här skapar alltmer irritation och besvär för oss människor, både för badgäster som tvingas navigera bland korvar av deras spillning och för jordbrukare som får sin gröda uppäten av gässen.

Numera stannar dessutom många gäss kvar i Sverige hela vintern.
Det här studeras just nu i ett stort forskningsprojekt, som har hjälpt till att avslöja flera förklaringar till fåglarnas ökning. Det finns också en förhoppning om att forskningen även ska leda till färre konflikter framöver.

Programmet är en repris från 12 dec 2022.

Medverkande: Johan Elmberg, professor i djurekologi vid högskolan Kristianstad; Louise Eriksson, forskare i miljöpsykologi vid Umeå universitet, båda delaktiga i det pågående forskningsprojektet "Utmaningar med växande gåspopulationer".

Reporter: Stefan Nordberg

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Så fångades Andrée i sin ballongdröm (repris) Apr 23, 2023

Show notes

Vad var det med ingenjör Andrée och hans tid som fick den idag utdömda ballongfärden till Nordpolen natt verka som en bra idé? Och vem var han egentligen innan han blev den våghalsige polarfararen? Den första riktiga biografin breddar bilden av Andrée.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Med anledning av litteraturveckan i P1 sänder Vetenskapsradion åter ut detta program som utgår från biografin S A Andrée: Ingenjören och polarfararen, utgiven i november 2022.

Andrée-expeditionen 1897, där tre män i en ballong gav sig av för att först av alla komma till Nordpolen verkar aldrig upphöra att fascinera. De tre männen som aldrig kom tillbaka men som hittades 33 år senare. Vad hände och varför gav sig expeditionsledaren S A Andrée alls iväg på en så våghalsig resa ut i det okända. Och vem var egentligen den gåtfulle ingenjör Andrée, finns det något mer att säga om honom än den gängse bilden av en högmodig och heroisk polarfarare? Mats Carlsson-Lenart träffar polarhistorikern Håkan Jorikson som just kommit ut med sin biografi över ingenjör Andrée. Jorikson har i mer än 30 år dagligen arbetat just med minnet av Andrée i egenskap av chef för Gränna Museum. Salomon August Andrée föddes nämligen i Gränna 1854 och växte upp i den lilla staden vid Vättern.

Programmet är en repris från 20 dec 2022.

Medverkande: Håkan Jorikson, polarhistoriker och chef för Gränna Museum.

Reporter: Mats Carlsson-Lénart

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Amerikasvenskarna som valde storstäderna - och Ku Klux Klan Apr 18, 2023

Show notes

Gängslagsmål på gatorna mot irländare och en stark kraft inom Ku Klux Klan i nordöstra USA – ja inte alla svenskar som for till Amerika hamnade på prärien som bönder.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Storstäderna lockade många, till exempel den etniskt polariserade industristaden Worcester i Massachusetts, där som mest ca 20% av befolkningen hade svensk bakgrund, och många av dem arbetade på samma fabrik. Rivalitet och instabilitet baserat på härkomst och religion gjorde att många där valde att gå med i Ku Klux Klan.

Den snabbt växande metropolen Chicago var en tid den stad i världen där näst flest svenskar bodde, och där de hade något av en gräddfil i samhället inte minst tack vare sitt utseende. Ännu mer pengar kunde finnas att tjäna för den som reste vidare västerut till städerna vid USA:s Stillahavskust, som Seattle. Men trots gynnsamma förutsättningar så slutade livet i misär för många svenskättlingar i städerna.

Medverkande: Patrick Dwyer, vicepresident för S:t Gobain som idag äger företaget Norton; Eric Salomonsson, författare som skrivit om Worcesters svenska historia; Erika Jackson, professor i historia vid Colorado Mesa University i Grand Junction och författare till boken Scandinavians in Chicago; Ola Larsmo, författare.

Reporter: Mats Carlsson-Lénart

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Smarta växter kan prata med lukter och ge ljud ifrån sig Apr 17, 2023

Show notes

Hur smarta är växterna? Kan man till och med säga att de är intelligenta? I forskning om så kallat växtbeteende upptäcks hela tiden nya saker som växterna kan göra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyligen lyckades israeliska forskare spela in ett klickande ljud som tomatplantor ger ifrån sig när de blir stressade av torka eller någon skada. Det är bara ett exempel på hur vi hela tiden lär oss nya saker om hur växterna kommunicerar med och reagerar på sin omgivning

Velemir Ninkovic är professor vid Sveriges lantbruksuniversitet och studerar de molekyler som växterna producerar för att uppfatta och svara på sådant som händer omkring dem. Det ingår i ett forskningsfält som kan kallas för växtbeteende och som har tagit form de senaste 15 till 20 åren, berättar han.

Medverkande: Velemir Ninkovic, universitetslektor vid Institutionen för ekologi på Sveriges lantbruksuniversitet och Matthias Erb, professor vid Institutet för växtvetenskaper på Berns universitet. I programmet hörs också den italienske växtforskaren Stefano Mancuso från en TED talk-föreläsning, samt professor Lilach Hadany ur en forskningsvideo från Tel Avivs universitet.

Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Nu lyfter rymdsonden som ska söka möjlighet till liv på Jupiters månar (repris) Apr 11, 2023

Show notes

Kan det finnas liv i de hemlighetsfulla haven på Jupiters månar? I veckan lyfter en ny europeisk rymdsond för att ta reda på det. Vetenskapsradion På Djupet berättar om de stora förhoppningarna på det här rymdprojektet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den 13 april är uppskjutningen av rymdsonden JUICE planerad att ske från rymdbasen i Kourou i Franska Guyana, ett projekt som är den största enskilda satsningen hittills från den europeiska rymdorganisationen ESA. JUICE står för Jupiter Icy Moons Explorer, och ett övergripande mål för den är att undersöka om det finns förutsättningar för liv på någon av Jupiters största månar, säger Jan-Erik Wahlund som är docent på Institutet för rymdfysik i Uppsala. Han är experimentledare för ett av två svenska paket av instrument som finns med ombord. Hans kollega Stas Barabash på Institutet för rymdfysik i Kiruna har hand om det andra.

Programmet är en repris från 13 februari 2023.

Medverkande: Jan-Erik Wahlund, docent på Institutet för rymdfysik i Uppsala; Stas Barabash, professor i experimentell rymdplasmafysik på Institutet för rymdfysik i Kiruna.

Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se