Vetenskapsradion

Latest Episodes:

Smarta läkemedel - med etiska problem Jul 31, 2026

Show notes

Läkemedel som i framtiden kan signalera om dess användning - praktiskt för glömska men leder till ökad övervakning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I år har det som kallas smarta piller med en antenn producerats. De kan signalera när de nått fram till magsäcken och ge information om att läkemedlet nåt sitt slutmål. Än så länge har det bara testats i grisar.

Av flera så kan det uppfattas som ett sätt att säkra att läkemedel verkligen har inmundigats. Medan andra undrar om det inte finns enklare sätt att få patienter att vilja ta de läkemedel som förskrivs. Å frågan är vad som händer för patienter som redan är rädda för läkemedel.

Medverkar gör Peter Hovstadius, medicinsk chef för LIF, de forskande läkemedelsföretagen, Eva Flock, kanslichef för Centrum för bättre läkemedelsanvändning, Läkemedelsverket, Max Herulf, avdeldningschef på E-hälsomyndigheten, Tobias Bäckström, medicinsk chef i Norden för Novartis samt Mikael Sandlund, professor i psykiatri vid Umeå universitet och sakkunig i Statens medicinetiska råd, SMER. Alla hade tidigare deltagit i ett seminarium av SMER under Almedalsveckan i Visby.

Programledare Annika Östman
Annika.Ostman@sverigesraido.se

Producent Michael Borgert
Michael.Borgert@sverigesradio.se

Naturens omstridda apotek – Den hemliga växten i bergen som blev modell för global rättvisa| Del 4/4 Jul 30, 2026

Show notes

Indiska vandrare visade forskare en hemlig energigivande växt. Det blev starten på ett unikt samarbete som ledde till Nagoyaprotokollet för rättvis vinstdelning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 20251111.

Allt började med att forskaren Palpu Pushpangandan, tidigare chefen för den botaniska trädgården och forskningsinstitutet TBGRI i Thiruvananthapuram i delstaten Kerala i Indien, lyckades komma överens med representanter från ursprungsbefolkningen Kani-folket. De avslöjade sin hemlighet och fick i gengäld löfte om framtida inkomster.

Deras uppgörelse blev som en förebild för det som senare kom att kallas Nagoya-protokollet, som handlar om rättvis fördelning av inkomster från kunskaper om bland annat medicinalväxter.

Hasrat Arjjummend, som forskat kring effekterna av Nagoya-protokollet, menar att intäkterna sällan kommer enskilda individer till del. Laksmikutty Amma från Kani-folket menar dessutom att det känns som att ett brott har begåtts mot skogen.

I Sydafrika har man ändå lyckats med ett avtal med en hel bransch utifrån Nagoya-protokollet. Där har Rooibos-industrin tecknat avtal med ursprungsbefolkningar om att de ska få procentuell ersättning av omsättningen.

I Sydafrika jobbar Stephanie Cawood, som professor i Afrikanska studier vid University Free State i Bloemfontein. Hon har på regeringens uppdrag tillsammans med ursprungsbefolkningar startat en databas för att kartlägga kunskap, som senare ska kunna leda till patent. Databasen heter NIKMAS, som är en förkortning av National Indigenous Knowledges Management Systems.

Reporter Annika Östman
Annika.Ostman@sverigesradio.se

Producent Lars Broström
Lars.Brostrom@sverigesradio. se

CERN stänger partikelacceleratorn LHC i fyra år för uppgradering och tio gånger fler kollisioner Jul 29, 2026

Show notes

Nya magneter och supraledning ska in under marken vid Genève. Energin blir densamma men med uggradering till High Luminosity ökar kollisionsfrekvensen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången i juni 2026.

Partikelacceleratorn LHC vid CERN, den 27 kilometer långa ringen under marken vid Genève, stängs i sommar för en fyra år lång uppgradering. Målet är High Luminosity LHC, där energin blir densamma men kollisionsfrekvensen ska öka kraftigt. Fler kollisioner betyder mer statistik och en datamängd som väntas bli omkring tio gånger större än i dag.

I tunnlarna handlar arbetet om att byta ut delar som gjort sitt och få ny teknik på plats, med magneter och supraledning som avgörande byggstenar för att styra protonerna rätt när de rusar runt nästan i ljusets hastighet. Förhoppningen är att kunna se extremt sällsynta processer och göra mer precisa mätningar, inte minst av Higgsbosonen som upptäcktes 2012.

Samtidigt finns en frustration över att inga nya partiklar dykt upp efter Higgs. Standardmodellen fungerar väl, men lämnar stora frågor öppna, som mörk materia, gravitationen och varför Higgspartikeln verkar så lätt. När datan växer blir AI allt viktigare för att hitta mönster i kollisionerna som kan vara svåra att se med andra metoder. Och om ledtrådarna ändå uteblir pekar CERN redan mot nästa idé, Future Circular Collider, en möjlig ring på runt 90 kilometer.

Reporter: Elsa Östlund
vet@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Här ligger spåren efter svenska sydpolarexpeditionen som slutade på isflak Jul 28, 2026

Show notes

I samlingarna finns kartor, fakturor och byggdelar till stugan på Snow Hill, där en oplanerad övervintring gav forskningstid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet är en repris från november 2025.

På våningarna i Göteborgs universitetsbibliotek ligger Otto Nordenskiölds personarkiv, fyllt av kartonger märkta Sydpolen, Grönland och Peru. Bland godbitarna finns loggboken från ångbarken Antarctic, med anteckningar som följde med när fartyget övergavs och senare krossades i Weddelhavets is 1903. Här finns också originalfakturan på den forskarstuga som fraktades i byggdelar och restes på Snow Hill, tänkt som bas för mätningar medan fartyget arbetade vidare i de okarterade haven.

Dokumenten visar hur expeditionen 1901–1903 drogs in i oväntade isförhållanden, hur grupper hamnade på skilda platser och hur en vinter i provisoriska hyddor kom att prägla både människor och forskning. Telegram och brev speglar väntan hemma, tills argentinska örlogsfartyget Uruguay till sist nådde fram. I samlingarna finns även korrespondens med polarupptäckare som Roald Amundsen, Robert Falcon Scott och Ernest Shackleton, samt manus till ett tal i Göteborg 1908.

Föreståndaren Anders Larsson pekar också på material om Nordenskiölds liv i Göteborg, från Geografiska föreningen till arbetet med den blivande Handelshögskolan och fredsengagemanget under första världskriget. Arkivet började byggas upp 2001 och växer fortfarande genom gåvor från släktingar och kompletterande förvärv.

Reporter: Mats Carlsson Lénart
mats.carlsson-lenart@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Så förstärks hettan och bränderna när atmosfären blir törstigare – suger fukten ur jorden Jul 24, 2026

Show notes

En atmosfär som drar åt sig mer vatten kan till viss del förklara de intensiva värmeböljorna och de rekordmånga bränderna i Syd- och Västeuropa denna sommar, enligt en ny studie från en internationell forskargrupp.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”Luften och atmosfären kan innehålla mer vattenånga ju varmare det är. Det ger mer avdunstning från marken och haven så att det blir torrare på marken, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi på SMHI.

Intensiva värmeböljor och bränder har präglat sommaren i södra och västra Europa. Men hettan har också bidragit till att torka ut marker och vattendrag, vilket fått konsekvenser för jordbruket, enligt en ny studie från forskarnätverket World Weather Attribution. I Frankrike förväntas lantbrukarna få den sämsta majsskörden på femtio år. Och även europeiska spannmålsodlare varnar för miljardförluster på grund av torkan.

Enligt forskarna handlar det inte om att det har regnat mindre i år, utan att hettan i sig förvärrar torkan genom att öka avdunstningen av vatten från jorden till vad forskarna kallar "en allt törstigare" atmosfär. Så kraftig avdunstning som skett den här våren har blivit omkring 80 gånger mer sannolik i Västeuropa med dagens mänskligt orsakade globala uppvärmning, enligt studien.

Medverkande: Erik Kjellström, professor i klimatologi på SMHI; Gabriele Messori, professor i meteorologi vid Uppsala universitet.

Programledare: Marie-Louise Kristola
marie-louise.kristola@sr.se

Producent: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se

Hemligheten bakom hur världens sångfåglar bygger sina melodier – skräddarsydda för platsen Jul 24, 2026

Show notes

Alla världens sångfåglar bygger sina läten på ett antal särskilda element, som identifieras i en ny studie. Hur komplex sången blir avgörs av miljön där sången framförs.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Över 3000 sångfåglars läten över hela världen har analyserats av franska forskare, och med hjälp av maskininlärning har de identifierat 8 byggstenar, som de kallar motiv, och som fåglarna bygger upp sin sång med. I snitt använder fåglarna fem av dem, men vissa nöjer sig med bara ett.

Ju mer komplex sång, desto mer information kan överföras för att attrahera honor eller avskräcka rivaler, men i vissa miljöer kan informationen gå förlorad, konstaterar forskarna i sin artikel i tidskriften Science.

Medverkande: Quentin Bacquelé, bioakustiker vid universiteten i Montpellier och St Etienne; Susanne Åkesson, professor i zooekologi Lunds universitet; Per Alström, forskare i ornitologi Uppsala universitet.

Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Producent: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se

Ljudtekniker: Victor Bortas Rydberg

I programmet hörs följande inspelningar, som finns med bland de läten forskarna analyserat, hämtade från ljuddatabasen xeno-canto:

Three-wattled Bellbird (Procnias tricarunculatus) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Three-wattled-bellbird.webm Recordist: Babbage Licence: CC-BY-4.0 — https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/

Ladusvala (Hirundo rustica) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Hirundo_rustica_-_Barn_Swallow_-_XC83449.ogg Recordist: Jonathon Jongsma Licence: CC-BY-SA-3.0 — https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/

American Crow (Corvus brachyrhynchos) Source: https://xeno-canto.org/756861 Recordist: Robert Benson Licence: CC-BY-SA-4.0 — https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/

Talltita, (Poecile montanus) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Poecile_montanus.ogg Recordist: Vladimir Yu. Arkhipov

Grönsångare, (Phylloscopus sibilatrix) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Gr%C3%B6ns%C3%A5ngare_-_Phylloscopus_sibilatrix.ogg Recordist: Jonn Leffmann

Sidensvans, Bohemian Waxwing (Bombycilla garrulus) Source: https://xeno-canto.org/935618 Recordist: Doug Hynes

Domherre, (Pyrrhula pyrrhula) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Pyrrhula_pyrrhula_-_Eurasian_Bullfinch_XC543712.mp3 Recordist: Benoît Van Hecke

Gärdsmyg, (Troglodytes troglodytes) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Troglodytes_troglodytes_song.ogg Recordist: Grantus4504

Kanariefågel, (Serinus canaria domestica) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Long-range-Order-in-Canary-Song-pcbi.1003052.s001.oga Recording: Supplementary Audio S1 from Markowitz et al. (2013), Long-range Order in Canary Song. Recordist: not specified.

Fyndet i ladugården: Alessandra avslöjar 1800-talets trollformler Jul 23, 2026

Show notes

Far med pekfingret motsol och räkna från 20 till 1 nio gånger. Så börjar en av de gamla svenska trollformler Alessandra från Italien studerat.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången den 2 april 2026.

En gammal svartkonstbok från 1800-talet hittades i en ladugård i Ångermanland. Om den skrev italienska Alessandra Mastrangelo sin masters-uppsats under pandemin.

Sedan dess har hon också skrivit en doktorsavhandling om svenska trollformler. Alessandra har blivit Varbergs-bo och planerar nu en databas och en bok om svenska trollformler.

– De ger en inblick i vår psykologi och hur vi historiskt sett hanterat svåra situationer, som sjukdomar, säger hon.

Allt började med en fascination för det svenska språket – som hon numera talar obehindrat.

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Naturens omstridda apotek – Intensivt jobb i labben för att hitta substanser via medicinmäns kunskaper | Del 3/4 Jul 22, 2026

Show notes

Från medicinmäns erfarenheter till laboratoriestudier så hoppas forskare kunna utveckla växtbaserade medel för att komplettera dagens läkemedel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 20251028.

Traditionell kunskap om växters läkande egenskaper har i generationer varit en central del av vård och behandling i många samhällen världen över.

Nu satsar forskare och Världshälsoorganisationen, WHO, på att ta dessa erfarenheter vidare via medicinmän för att testa substanser i modern laboratoriemiljö och utveckla regelverk.

Målet på Indigenous knowledge based medicines and innovations center vid Free state university i Bloemfontein i Sydafrika är att identifiera växtbaserade substanser. Där har t ex kunskaper från apor som medicinmän iakttagit tagits vidare till labbet. Det kan handla om att hitta ett komplement, adjuvans, till befintliga läkemedel för tuberkulos, som drabbar miljontals människor i världen. Men än så länge tycks det vara lång väg kvar innan man kan nå fram till kliniska studier på människor.

Vid Amity Institute of Phytochemistry and Phytomedicine,AIP&P, i Noida utanför New Delhi i Indien, har man stora framtidsvisioner för vad växtbaserade medel kan leda till. Där räknar man med att Kina och Indien tillsammans kommer att stå för en mångmiljard omsättning för alternativa mediciner.

På WHO:s nybildade centrum, Global Traditional Medicine Center, GTMC i Jamnagar i Gujarat i Indien, arbetar man samtidigt för att skapa regler och standarder som gör att traditionell medicin ska kunna integreras i konventionell vård.

Utmaningarna är många, från finansiering av studier till att bygga broar mellan konventionell medicin och traditionell medicin.

Reporter: Annika Östman
annika.ostman@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Styrhytten som skakar och gungar – här är sjöräddarnas nya simulator Jul 21, 2026

Show notes

Sjöräddningssällskapet har utvecklat en simulator där de frivilliga sjöräddarna ska kunna öva på torra land. Hur trovärdig är den? Vi har provat.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången i mars 2026.

I en stor hall på Sjöräddningssällskapets varv på Hönö utanför Göteborg, står en styrhytt till en 12-metersbåt. Den är monterad i ledade armar som gör att den kan skaka, gunga och vibrera – i takt med det som händer på en skärm som går hela vägen runt den.

Inifrån styrhytten ser man Fjällbacka skärgård i animerad version på skärmen. Och de båtar, vågor och väder som läggs in i den övning man ska genomgå.

Simulatorcentret ska när det är klart omfatta tre olika simulatorer, motsvarande de tre båttyper sjöräddningen bygger. Vi möter projektledaren Jonas Carlsson och tar en ”tur” tillsammans med sjöräddningssällskapets utbildningssamordnare Cecilia Jönsson.

Reporter: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Det nya fodret för odlad fisk – utan fiskmjöl och sojaprotein Jul 20, 2026

Show notes

Det foder som vi föder upp fisk, kyckling och grisar på har inte alltid varit särskilt miljövänligt. Nu prövas ett nytt alternativ som svenska forskare tagit fram.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången den 16 februari 2026.

Mycket av den fisk vi äter numera är odlad och det kan vara ett miljövänligt alternativ som förhindrar utfiskning av hav och sjöar. Men ofta ingår vildfångad nermald fisk i fodret, och det gör också sojaprotein som även det kan ha stor miljöpåverkan.

Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har nu tagit fram ett nytt foder som ska vara hållbart och som prövats på fisk under hösten, och i år står kyckling och grisar på tur. Men hur smakar fodret - och hur smakar fisken? Vi provsmakar.

Medverkande: Hanna Carlberg, forskare inom akvakultur på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala; Anna Henning Moberg, kock ochverksamhetschef, Torsåker gård, Axfoundation; Christian Sjöland, projektledare ”Framtidens mat”, Axfoundation.

Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Related Podcasts

Links

Stay Connected