Vetenskapsradion

Latest Episodes:

Svenske arkeologens drömfynd – gravid stenålderskvinna med foster Aug 14, 2026

Show notes

Det kan vara det äldsta så välbevarade foster som hittats i Sverige, och låg intill sin gravida tonårsmor. Fynden i grottan ger ledtrådar till stenåldersmänniskornas liv på Lilla Karlsö.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”Det här är ju helt orimligt. Vi kan inte ha hittat det här, sådant ju händer inte”, säger osteoarkeologen Alexander Sjöstrand om skeletten han hittat efter en gravid tonåring och hennes foster, som tros ha dött för 9 000 år sedan.

Vi hör honom berätta om fynden på plats på Lilla Karlsö utanför Gotland, och låter experterna i studion sätta fynden i sammanhang.

Medverkande: Jan Apel, professor i arkeologi och Anders Götherström, professor i molekylär arkeologi, båda vid Stockholms universitet.

Reporter: Maria Ullstén, P4 Gotland
Ljudtekniker: Nils Lundin

Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Solförmörkelser i Babylon – inspirerade både vetenskap och astrologi Aug 12, 2026

Show notes

Solförmörkelser har historiskt tolkats som att något ont ska hända. När babylonierna utvecklade astronomisk kunskap provade de också den hypotesen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången i juni 2026.

Den första början till kunskap om när solförmörkelser ska ske togs fram av babylonierna i Mesopotamien. De gjorde astronomiska mätningar – men försökte samtidigt i hitta kopplingar mellan himlafenomenen och vad som hände på jorden.

Vi hör Jonathan Lindström, arkeolog och författare med intresse för astronomi.

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Paraffininjektioner istället för botox på 1920-talet Aug 11, 2026

Show notes

Redan på 1920-talet gjordes skönhetsingrepp men i stället för botox och fillers sprutade man in paraffin för att forma ansikte och kropp, visar Emma Severinssons forskning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången i maj 2026.

Idag är skönhetsindustrin större än någonsin, med fler salonger, fler produkter och fler ingrepp. Men det fanns liknande salonger redan för 100 år sedan. Emma Severinsson, lektor i modevetenskap vid Lunds universitet, har forskat om hur den kommersiella skönhetsmarknaden växte fram i början av 1900-talet med institut som erbjöd allt från krämer och bantningskurer till riskabla ingrepp som paraffininjektioner – dåtidens ”fillers” som kunde ge svåra komplikationer.

Programmet handlar också om varför kroppsideal förändras över tid, hur kommersiella intressen driver på och varför dagens extremt smala ideal har fått ny kraft.

Programledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Därför lockar strängteorin – trots sina tio dimensioner Aug 10, 2026

Show notes

Enligt strängteorin består tillvarons minsta delar av vibrerande strängar. Den anger att det finns tio dimensioner. Ändå håller många fast vid den.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången i september 2025.

Allting består av vibrerande strängar. Det finns tio rumsdimensioner. Kanske är vi själva och allting hologram?

En del av de påståenden som strängteorin resulterar i eller öppnar för är ganska häpnadsväckande. Ändå jobbar fysikerna vidare med den. De beskriver den som den bästa vägen just nu mot en lösning på en svår utmaning inom fysiken: Att få å ena sidan Einsteins allmänna relativitetsteori, om gravitationen, och å andra sidan kvantmekaniken, som beskriver partiklarnas värld, att gå ihop med varann.

Vi möter Sameer Murthy från King's College London, Magdalena Larfors från Uppsala universitet, och tre unga forskare från Leuvens universitet i Belgien.

Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Nya hivsprutor väcker hopp men biståndskrisen hotar framstegen Aug 07, 2026

Show notes

Nya hiv-sprutor kan förebygga smitta med två doser per år. Men samtidigt hotar minskat bistånd framstegen mot aids.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Forskningen mot hiv har gjort stora framsteg. Nya långtidsverkande läkemedel kan ge ett mycket starkt förebyggande skydd mot hiv med bara två sprutor om året. Dagens behandlingar för de som smittats gör att personer med hiv kan leva långa liv utan att smitta vidare.

Samtidigt presenterades oroande signaler på den internationella AIDS-konferensen i Rio de Janeiro. När USA och flera europeiska länder minskar biståndet riskerar viktiga insatser för testning, prevention och vård att försvagas, särskilt i Afrika där hiv-bördan är som störst.

I Vetenskapsradion berättar professorerna Anna Mia Ekström och Anders Sönnerborg om de senaste forskningsresultaten, möjligheterna att nå FN:s mål om att få slut på aids som folkhälsoproblem, och varför framgångarna nu kan hotas av minskad finansiering. Hur nära är forskarna att stoppa epidemin, och vad händer om världen drar ner stödet just när målet verkar vara inom räckhåll?

Under AIDS-konferensen visades också på hur mode och haute couture kan användas för att gestalta vetenskapliga framsteg och minska stigmat kring hiv. Professor Anna-Mia Ekströms forskning har designern Taurai Valerie Mtake och skräddaren Malick Sylla tolkat i ”Threds of Resilience”. Plagget vill visa hur hiv-vård bygger på sammanlänkade system av forskning, hälso- och sjukvård för att kunna bli framgångsrik. För det här krävs också samarbete mellan människor som lever med hiv både i Sverige och Afrika. Klänningen har valts ut för att visas under New York Fashion week senare i höst.

Medverkande i Vetenskapsradion gör Anna-Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet, Anders Sönnerborg, professor i infektionsmedicin och virologi vid Karolinska institutet. Både är också överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset.

Programledare Annika Östman
annika.ostman@sverigesradio.se

Producent Sara Sällström
Sara.Sallstrom@sverigesradio.se

Digitala detektiver gör handskrivna arkivskatter läsbara Aug 06, 2026

Show notes

Miljontals sidor av svenska folkminnen finns undangömda i arkiv i svårläst snirklig handstil. Nu tas frivilliga till hjälp med att avkoda skrivstilen och renskriva berättelserna digitalt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången i mars 2026.

Institutet för språk och folkminnen har flera arkiv runt om i landet där uppteckningar som gjordes tidigt 1900-tal förvaras i mappar. Nu har många sidor scannats in och lagts ut på nätet. Där plockas de upp av frivilliga som tyder skrivstilen och skriver ut texterna.

Vi träffar Kenth Sanfridsson i Arvika som gärna skriver ut texter från sin hembygd, och som delar med sig av dem under folktrokvällar och i sociala medier. Vi möter också Alessandra Mastrangelo, inflyttad från Italien, med ett särskilt intresse för svenska trollformler.

– Innan vi började med det här var alla våra fina uppteckningar ganska gömda i våra arkiv, säger Kamilla Kärrstedt på Institutet för språk och folkminnen.

Nu har uppåt 50 000 av sidorna transkriberats, och fler är på gång.

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Reporter: Thelma Åberg
thelma.aberg@sverigesradio.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Görans gamla skalbaggar lär oss om evolution, sex och längre liv i realtid Aug 05, 2026

Show notes

På ett labb har forskare hållit en släktlinje av skalbaggar vid liv sen 1980-talet. Skalbaggarna lär oss hur sexuellt urval kan snabba på artbildningen och också vad som ligger bakom ett längre liv.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången den 16 april 2026.

I ett labb på Uppsala universitet finns små skalbaggar, fröbaggar, som i rakt nedstigande led härstammar från skalbaggar som samlades in 1983 och började födas upp i Belgrad.

Det handlar om att skapa evolution på labb. Göran Arnqvist, professor i zooekologi, berättar hur forskarna kan styra den i olika riktningar – till exempel mot kortare eller längre liv. I vissa linjer har fröbaggarna på några hundra generationer utvecklats till att leva ungefär dubbelt så länge som tidigare.

Han är också intresserad av könskonflikter i djurvärlden. Sådant finns också bland fröbaggarna – alltså egenskaper som gynnar det ena könet men kan vara dåligt för det andra. I det här fallet hannarnas taggiga parningsorgan som skadar honorna inuti.
Dessutom: om varför Ulf Lundell hörde av sig till Vetenskapsradion, två år efter att han hört om Görans forskning på radio, något som måste ha gjort intryck.

Reporter: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Världshälsan förbättras kraftigt när fler överlever cancer, stroke och hjärtinfarkt Aug 04, 2026

Show notes

Friskare äldre och bättre behandlingar gör att fler överlever sjukdomar som tidigare var en dödsdom trots ökande övervikt och diabetes.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 11 februari 2026.

Trots en global mediebild fylld av kriser visar utvecklingen något helt annat när hälsodata granskas över tid. Fler människor överlever idag sjukdomar som tidigare innebar en säker död, som cancer, stroke och hjärtinfarkt. Äldre generationer blir både friskare och mer robusta, vilket syns i såväl fysisk funktion som i kognitiva tester. Långsiktiga förändringar i arbetsmiljö, kostvanor och medicinska behandlingsmetoder har haft avgörande betydelse. Samtidigt syns tydliga trender i världen där satsningar på vaccinationer, sanitet och primärvård drastiskt minskat den tidiga dödligheten och gett en snabbt stigande medellivslängd.

Utvecklingen är dock inte utan utmaningar. Övervikt och diabetes ökar i alla åldersgrupper och i många länder. När fler lever längre förändras även sjukdomsbördan, och icke‑smittsamma sjukdomar blir vanligare. Nya läkemedel kan komma att påverka framtida utvecklingskurvor, men tillgången är fortfarande begränsad.

Den samlade bilden visar en värld där hälsan förbättras kraftigt, samtidigt som livsstilsförändringar formar en ny karta över risker och möjligheter. Det är en utveckling som förändrar synen på åldrande, välfärd och global hälsa – och som fortsätter att överraska.

Reporter: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Möt forskarna som vill återskapa musik inspelad med världens äldsta inspelningsutrustning – fonografen Aug 03, 2026

Show notes

För drygt 100 år sedan så reste järnvägstjänstemannen Karl Tirén runt i norra Sverige och spelade in samisk jojk - går det att återställa ljudet?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 28 april 2026.

Hur har inspelningstekniken påverkat musiken och musiker från förra sekelskiftet? Och går det att återskapa ljud som spelades in för drygt hundra år sedan? Det är något som de bägge ljud- och musikforskarna Thomas von Wachenfeldt och Berk Sirman, på Högskolan i Dalarna, funderar på.
I Sverige finns det unika fonograf-inspelningar som är gjorda av järnvägstjänstemannen Karl Tirén som mellan åren 1909 och 1915 spelade in cirka 300 jojkar från norra Sverige - något som numera är ett svenskt världsminne. Dessutom så finns det inspelningar från Sveriges första riksspelstämma som var på Skansen år 1910.

Genom att göra nyinspelningar av folkmusik och samisk jojk, både med fonograf och modern teknik, och sedan jämföra ljuden med de drygt 100 år gamla inspelningar så hoppas de bägge forskarna på att kunna återställa de gamla ljuden med hjälp av AI.
Hör de unika inspelningarna och träffa de hängivna forskarna, varav en faktiskt är riksspelman.

Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Solförmörkelse i Europa – då kan vi se solens heta korona Jun 12, 2026

Show notes

På kvällen den 12 augusti inträffar en total solförmörkelse på några platser i Europa. Erik Johansson i Malmö ska resa till Spanien för att se sin 27:e solförmörkelse.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången den 12 juni 2026.

När månens bana kommer precis i vägen för solljuset och skymmer det för oss, blir det solförmörkelse. Dagsljuset försvinner och gaslagret kring solen, koronan, syns. Någonstans på jorden sker detta med ungefär ett och ett halvt års mellanrum, men på varje plats inträffar det sällan.

Genom historien har förmörkelserna gett ett bra tillfälle till vetenskap. Det var till exempel solförmörkelsen 1919 som gav de första beläggen för Einsteins teori om krökt rumtid.

Men när dagsljuset plötsligt försvann för Agneta, 11 år, 1914 hade hon ingen aning om vad det var som hände.

Hör astronomen Peter Linde, amatörastronomen Erik Johansson, idé- och lärdomshistorikern Johan Kärnfelt och arkeologen Jonathan Lindström om solförmörkelser i vår tid och i historien.

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Related Podcasts

Links

Stay Connected