Vetenskapsradion

Latest Episodes:

Musiken med överallt – här är forskarnas tips för hur du skonar hörseln Sep 23, 2025

Show notes

Musiken är med många i trafiken, hemma, och ibland till och med hela vägen in i sömnen. Vi möter forskarna som tar reda på hur det kan påverka hörseln.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Iris Elmazoska har i sin doktorsavhandling studerat hur ungdomar lyssnar på musik i hörlurar, och vad det kan betyda för deras hörsel. Det finns inte så mycket forskning om det sedan tidigare, men 2022 gjordes en studie för WHO som skattade att en miljard ungdomar kan komma att få hörselskador av lyssnande i lurar och på konserter.

Hör forskarnas bästa tips på hur man som luranvändare kan vara varsam med sin hörsel.

Medverkande: Iris Elmazoska, audionom och doktorand i hörselvetenskap, Stephen Widén, docent i psykologi och lektor i hörselvetenskap, Tobias Åslund, forskningsingenjör.

Länkar till Iris Elmazoskas hittills publicerade studier i avhandlingen:

Associations Between Recreational Noise Exposure and Hearing Function in Adolescents and Young Adults: A Systematic Review | Journal of Speech, Language, and Hearing Research

Full article: “It’s about wanting to disappear from the world… ” - an interpretative phenomenological analysis on the meaning of music and hearing-related risks

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Glaciärens tysta reträtt – 600 meter is har försvunnit sen 1910 Sep 22, 2025

Show notes

Glaciärens förändring speglar klimatets utveckling nu sätts årtal för när isen kan vara borta helt enligt forskarnas noggranna mätningar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Storglaciären i Kebnekaise har krympt med 600 meter sedan 1910. Den en gång mäktiga ismassan har blivit en låg, smutsig kant i fjällandskapet. I 80 år har forskare mätt glaciärens förändring med hjälp av borrade aluminiumstavar, snödata och volymberäkningar. Resultaten visar hur klimatet påverkar glaciärens så kallade massbalans – ett slags ekonomiskt bokslut där inkomsterna är snö och utgifterna är smältvatten.

Förra året smälte nästan sex meter is bort på vissa platser, ett rekordår som väcker oro. I år ser det något bättre ut, men osäkerheten kring årstiderna försvårar forskningen. Tarfala forskningsstation, belägen i en extrem miljö nära Kebnekaise, har blivit ett nav för glaciologisk forskning i Sverige.

FN har utsett 2025 till året för glaciärbevarande, och forskare har börjat sätta årtal för när glaciärer kan vara borta helt. För Storglaciären pekar prognosen mot 2087. Den tysta reträtten är ett konkret tecken på den globala uppvärmningen – och en påminnelse om vad som står på spel.

Reporter Mats Carlsson Lénart
vet@sr.se

Producent Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

”De starkaste tecknen på liv på Mars” – hör svenskarna som bidragit till forskningen Sep 19, 2025

Show notes

Det kan vara de tydligaste tecknen hittills på att det funnits liv på Mars: pyttesmå fläckar på en sten som robotbilen Perseverance har hittat i en krater på den röda planeten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fläckarna är väldigt lika de spår som mikroorganismer kan lämna ifrån sig här på jorden, konstaterar astrobiologerna Sandra Siljeström och Magnus Ivarsson, som båda har varit inblandade i sökandet efter spår av liv på Mars. Ivarsson var med och föreslog vilken plats Perseverance skulle släppas ned på, även om NASA till slut valde en annan plats. Siljeström har varit med och skrivit den färska artikeln om fynden, och hon är också med och väljer ut vilka prover som i bästa fall snart ska skickas hem till jorden för vidare analys, för det är bara så som det kan avgöras om det verkligen handlar om spår av liv på Mars.

Medverkande: Sandra Siljeström, astrobiolog på RISE; Magnus Ivarsson, geobiolog och astrobiolog på Naturhistoriska riksmuséet.

Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se

Motorsågar och kor ska stoppa Europas megabränder Sep 18, 2025

Show notes

Förändrad markanvändning har skapat ett brännbart Europa nu föreslås naturvård med motorsåg och betesdjur som brandförebyggande åtgärd.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Skogsbränderna i södra Europa har blivit allt mer intensiva, farliga och svårsläckta. Ett förändrat landskap med igenväxta jordbruksmarker och tät vegetation har skapat nya förutsättningar för elden att sprida sig snabbt och okontrollerat. I Medelhavsområdet, där klimatet är varmt och torrt, har småskaligt jordbruk och betesmarker ersatts av sammanhängande busklandskap som fungerar som bränsle för megabränder.

Forskare och experter pekar nu på behovet av strategisk markanvändning för att minska risken. Genom att återinföra betande djur och röja med maskiner som motorsåg och slaghack kan landskapet göras mindre brandfarligt. I avsnittet beskrivs hur naturvård kan gå från akademi till praktik, och hur insatser som röjning, bete och till och med uthyrning av fårhjordar används för att skapa brandbarriärer.

Samtidigt diskuteras den så kallade brandsläckningsfällan – där effektiv släckning har lett till ackumulering av torrt bränsle i naturen. Ett tätbefolkat Europa med många boende i känsliga zoner gör frågan än mer akut. Brandforskare menar att lösningen finns i ett öppnare landskap, där naturvård och jordbruk samverkar för att förebygga katastrofer.

Reporter Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se

Producent Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Geoengineering skulle kunna skapa ett mer orättvist klimat Sep 17, 2025

Show notes

Världens klimatsystem hänger ihop, så geoengineering för bättre klimat i en region kan påverka andra regioner negativt. Men vem styr och tar beslut om vad som får göras framöver?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 8/4 – 2025.

Det saknas internationell styrning och lagstiftning kring geoengineering, att försöka manipulera klimatet. Det är ett problem, samtidigt som det också är svårt att se hur världen skulle kunna enas kring de här frågorna, menar den norska klimatforskaren Helene Muri. Men med all avancerad teknologi vi har, borde vi istället för forskning kring möjlig symptomlindring satsa allt på att hålla oss inom och respektera planetens gränser, menar Åsa Larsson Blind från Samerådet. Medverkar gör också klimatforskaren John Moore och professorn i filosofi Orri Stefánsson.

Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Geoengineering som nödbroms eller ursäkt Sep 16, 2025

Show notes

Geoengineering för att manipulera jordens klimat kan ses som en nödbroms om inte den gröna omställningen räcker. Men blir det en ursäkt att inte göra tillräckligt?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 7/4 – 2025.

Är det klokt att satsa på skuggande membran i rymden mellan solen och jorden, blekta moln som reflekterar värmeinstrålningen bättre, eller fysiska barriärer som skyddar kritiska glaciärer vid polerna? Meningarna går isär om vilka former av geoengineering som vore klokt att satsa på. Klimatforskaren Kevin Noone menar att vi borde satsa allt på att få ner växthusgasutsläppen, medan kollegorna John Moore, Christer Fuglesang och Michael Diamond menar att forskningen kring olika former av geoengineering måste fortsätta.

Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Rune undersöker djurens tunnelsystem under vägarna Sep 15, 2025

Show notes

Rävar och grävlingar kan använda vägtrummor för att korsa vägar utan risk att bli påkörda. Frågan är bara hur mycket de utnyttjar den möjligheten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Rävar och grävlingar kan använda vägtrummor för att korsa vägar utan risk att bli påkörda. Frågan är bara hur mycket de utnyttjar den möjligheten.

Mycket är okänt om hur stor påverkan trafiken har på medelstora däggdjur som rävar och grävlingar. Därför vill ekologen Rune Sørås ta reda på hur viktiga vägtrummor är för att ge djuren en säker passage över vägen.

Här i Vetenskapsradion berättar han varför ett sådant forskningsprojekt behövs, och vilka djur han lyckats få bilder på i sina kamerafällor.

Du hör också om en potentiell "råttfälla" för renar i norra Sverige där järnvägssträckan Norrbotniabanan byggs.

Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Risk för mer ras – så förhindrar vi att förödelsen i Västernorrland upprepas Sep 12, 2025

Show notes

Med ett förändrat klimat väntas fler ras och skred som de som nu skett i Ångermanland. Men det går att förebygga dem.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Efter de senaste skyfallen i Västernorrland står många kvar i chock – vägar har spolats bort, samhällen har isolerats, och en människa har tragiskt nog mist livet. Nu pekar experterna på att det här förmodligen inte är ett engångsfenomen. Med klimatförändringarna väntas ras, skred och översvämningar bli både fler och dyrare att röja upp efter. Men det finns hopp – rätt insatser i tid kan skydda både människor, bostäder och landskap. I det här programmet möter du experterna som har räknat på riskerna och som vet vad som behöver göras.
Medverkande: HannaSofie Pedersen, chef för strategisk klimatanpassning på Statens Geotekniska Institut, som identifierat riskområden för ras och skred och analyserat hur mycket vanligare de kan bli fram över. Sandra Fyrstedt, gruppchef inom prognos- och varningstjänsten på SMHI, och Fredrik Birging på P4 Västernorrland, som varit på de drabbade platserna i veckan.

Producent: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Därför lockar strängteorin – trots sina tio dimensioner Sep 11, 2025

Show notes

Enligt strängteorin består tillvarons minsta delar av vibrerande strängar. Den anger att det finns tio dimensioner. Ändå håller många fast vid den.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Allting består av vibrerande strängar. Det finns tio rumsdimensioner. Kanske är vi själva och allting hologram?

En del av de påståenden som strängteorin resulterar i eller öppnar för är ganska häpnadsväckande. Ändå jobbar fysikerna vidare med den. De beskriver den som den bästa vägen just nu mot en lösning på en svår utmaning inom fysiken: Att få å ena sidan Einsteins allmänna relativitetsteori, om gravitationen, och å andra sidan kvantmekaniken, som beskriver partiklarnas värld, att gå ihop med varann.

Vi möter Sameer Murthy från King's College London, Magdalena Larfors från Uppsala universitet, och tre unga forskare från Leuvens universitet i Belgien.

Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Matematikforskare utvecklar matteundervisning utan gränser - för flyktingläger Sep 10, 2025

Show notes

Vid ett centrum i Göteborg utvecklas nu undervisningsmateria matematik för flyktingläger som ska vara gratis för alla. Arbetet leds av Chalmersforskaren Samuel Bengmark.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 23/4–2025.

Samuel Bengmark är matematikforskare, eller snarare matematikundervisningsforskare på Chalmers i Göteborg. Han ser en skönhet i matematik - i att hitta en lösning där allt faller på plats.

För andra är matematik något de hatade i skolan, eller i alla fall något som är så hopplöst svårt att det bara låser sig när de försöker. Matematikämnet utmärker sig på så sätt, som ett ämne som man antingen verkar älska eller hata - en utmaning för dem som ska undervisa i matematik.

Nu leder Samuel Bengmark arbetet vid ett nytt centrum. Akelius Math Learning Lab som utvecklar ett enkelt undervisningsmaterial i matematik tänkt för flyktingläger, men gratis för alla. Det innebär ännu fler utmaningar, inte bara språket. Bakgrundskunskaperna kan variera väldigt, liksom åldern på de som lär sig. Och det är svårt att göra exempel som alla känner igen. Dessutom ska det fungera online med också när man inte är uppkopplad. Till sommaren ska de första delarna lanseras.

Reporter: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Related Podcasts

Links

Stay Connected