Vetenskapsradion

Latest Episodes:

Nobelpriset i fysik 2025: prisas för upptäckter om kvantmekanik Oct 07, 2025

Show notes

Vetenskapsradion sänder direkt från Kungliga vetenskapsakademin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

John Clarke, Michel H. Devoret och John M. Martinis tilldelas Nobelpriset i fysik 2025. Priset ges för deras banbrytande experiment med supraledande elektriska kretsar, där de lyckades demonstrera både kvantmekanisk tunnling och kvantiserade energinivåer i ett system stort nog att hålla i handen.

Hör Vetenskapsradions direktsändning från tillkännagivandet vid Kungliga vetenskapsakademin. Tillsammans med experter analyserar vi vad årets pris betyder för fysikforskningen – och för vår förståelse av världen.
Producent: Annika Östman
Programledare: Camilla Widebeck och Björn Gunér

Nobelpris i medicin 2025: insikter om immunförsvaret Oct 06, 2025

Show notes

Vetenskapsradion sänder på plats från tillkännagivandet vid Karolinska institutet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Mary E. Brunkow, Fred Ramsdell och Shimon Sakaguchi tilldelas 2025 års Nobelpris i fysiologi eller medicin för sina banbrytande upptäckter om perifer immuntolerans – hur immunförsvaret hindras från att angripa kroppens egna vävnader.

Hör Vetenskapsradions sändning direkt från Karolinska institutet när Nobelkommittén avslöjar beslutet. Hör reaktioner, förklaringar och analyser av vad upptäckterna betyder för medicinsk forskning, behandling av autoimmuna sjukdomar och framtidens sjukvård.
Producent: Camilla Widebeck
Programledare: Annika Östman och Lars Broström

Fetmamediciner, osynlighetsmantel eller porösa material – 2025 års tippade Nobelpris Oct 03, 2025

Show notes

Nobelprisspekulationerna kretsar kring banbrytande forskning inom medicin, fysik och kemi från tarmhormoner till rymdteleskop och klimatvänlig kemi.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vilken forskning kan belönas med Nobelpris i år? Vetenskapsradion har följt spekulationerna inför tillkännagivandet av 2025 års Nobelpris i medicin, fysik och kemi. I detta samtal diskuteras flera heta kandidater: från GLP-1-hormonet som ligger bakom de nya fetmamedicinerna, till porösa material som kan utvinna vatten ur luft och bidra till klimatlösningar. Även fysikens värld bjuder på spännande möjligheter – som metamaterial med osynlighetsliknande egenskaper, inspirerade av teorier från 1960-talet, och teleskopet James Webb som ger nya bilder av universums tidiga historia.

Forskningens komplexitet och dess koppling till samhällsutveckling står i centrum när möjliga Nobelpristagare diskuteras och rör sig mellan banbrytande upptäckter, långsiktig forskning och vetenskapens roll i att möta globala utmaningar.
Programledare:
Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se

Reportrar:
Annika Östman
annika.ostman@sr.se

Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se

Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Det våras för hårdtvålen Oct 02, 2025

Show notes

Vad innehåller tvål egentligen? Kan det växa något i den hårda tvålens bruna ränder och vilket tvålval är bäst för miljön? Vetenskapsradion ger dig allt om tvål!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Är flytande tvål i pump mer hygienisk än hårdtvål? Och vad är det för skillnad på schampo och duschtvål? Nuförtiden kan vi iallafall lita på att tvålen har en acceptabel doft, men så har det inte alltid varit. I början av 1800-talet var den mer av en stinkbomb som innehöll slaktavfall och annat otäckt.

I Vetenskapsradion berättar kemisten Ulf Ellervik tvålens historia och Sofia Bodare på Läkemdelsverket svarar på frågor om hygien och bra miljöval.

Reporter Cecilia Ohlén
cecilia.ohlen@sr.se

Producent Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Tekniker Viktor Bortas Rydberg

Så byggdes Sveriges järnväg och så kan den göras bättre Oct 01, 2025

Show notes

Hur mår den svenska järnvägen? Är den sjuk eller frisk? Vetenskapsradion tar tempen på det svenska järnvägsnätet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 13/5 – 2025.

Det var på Valborgsmässoafton 1855 i Skaveryd, i närheten av Alingsås, som man satte spaden i jorden för att påbörja Sveriges första järnvägsbygge, sedan följde en intensiv utbyggnad och under första hälften av 1900-talet så var järnvägen utbyggd ungefär så som vi känner den i dag.

Och faktum är att det till stora delar är samma järnväg som vi fortfarande åker på som man gjorde för 100 år sedan. Naturligtvis är en hel material utbytt men inte tillräckligt tycker Sebastian Stichel som är järnvägsforskare på Kungliga Tekniska Högskolan:

”Egentligen skulle man behöva stänga av, sträcka för sträcka, och byta ut alla komponenter och börja med en modern ny järnväg”

Vi besöker Järnvägsmuseet i Gävle för att få reda den svenska järnvägens historia, vi får träffa en rallare som var med och byggde Inlandsbanan mellan mellan Dorotea-Storumanoch Sorsele och vi får veta hur man bygger en järnväg.

Medverkande: Henrik Reuterdahl, Järnvägsmuseet i Gävle, och Sebastian Stichel, järnvägsforskare på Kungliga Tekniska Högskolan.

Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Naturens omstridda apotek – stulna recept blir dyra hälsoprodukter i väst | Del 1/4 Sep 30, 2025

Show notes

Naturliga hälsoprodukter har blivit en miljardindustri i väst, men många recept bygger på uråldrig kunskap från länder som Sydafrika. Vem äger rätten?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Pretoria i Sydafrika, sker ett unikt samarbete mellan forskare och medicinmän för att bevara hotade medicinalväxter, men också för att skydda den kunskap som omger dem.

Etno-ekologen och medicinkvinnan Nolwazi Mbongwa, samt hortonomen Mpho Mathalauga och Itumeleng Machete vid SANBI – South African National Biodiversity Institute, guidar i den botaniska trädgården i Pretoria.

Men håller Vetenskapsradions medicinreporter Annika Östman på att agera som en biopirat när hon ställer en enkel fråga om en blomma? Hur kan kunskap delas utan att stjälas?

Reporter Annika Östman
annika.ostman@sverigesradio.se

Producent Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Chattbotarna – en ny kompis att prata med om allt Sep 29, 2025

Show notes

AI-tjänster som Chat GPT och Copilot har snabbt blivit något som många av oss använder på jobbet och privat. Hälsa, psykiskt mående och allvarliga samtal varvas med väldigt konkreta frågor, enligt en ny undersökning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bredden i frågorna överraskar internetexperten Måns Jonasson på Internetstiftelsen som ligger bakom den årliga rapporten Svenskarna och internet. Och han menar att AI-tjänsterna är till stor hjälp för många, men manar också till försiktighet och källkritik, för chattbotarna är väldigt måna om att vara till lags, säger han.

När vi frågar människor i Stockholm så får vi exempel på stor fantasi och variation i frågorna till AI, som gäller allt från Darth Vaders stridskrafter till vårt psykiska välbefinnande.

Medverkande: Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen.

Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se

Svenska labbet ska ta AI ut i rymden Sep 26, 2025

Show notes

Satelliter som kan göra beräkningar med hjälp av AI utvecklas inom rymdsektorn. Användningsområdena är många.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att flytta ut AI-verktygen i rymden kan bland annat hjälpa oss att klara av extremväder bättre, eftersom det ger möjlighet att följa till exempel översvämningar mer noggrant. Då blir det också lättare att snabbare göra räddningsinsatser eller förebyggande åtgärder.
På forskningsinstitutet RISE i Stockholm har det öppnats ett nytt AI-rymdlabb under den europeiska rymdorganisationen ESA:s paraply.
Här kommer både hårdvara och mjukvara för den nya tekniken att utvecklas.

Programledare och producent: Lars Broström
Reporter: Sara Sällström

Så mår vår planet – och här finns hoppet om läkning Sep 25, 2025

Show notes

Nu har även havens försurning passerat en kritisk gräns, liksom tidigare den biologiska mångfalden och klimatutsläppen. Men på andra områden har internationellt samarbete hållit oss på rätt sida.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi summerar den nya rapporten Planetary Health Check 2025 med en av författarna, Albert Norström vid Stockholm resilience centre. Sedan den senaste genomgången för två år sedan har ännu en av de s.k. planetära gränserna passerats. Men på två områden håller vi oss kvar på säkert område, och något som enligt Norström ger hopp är att detta skett tack vare internationella avtal som vänt utvecklingen.

Albert Norström själv har varit med och skrivit ett kapitel om positiva tecken på att delar av världens samhällen tar till sig lägesbilden och agerar.

Medverkande: Albert Norström, docent i hållbarhetsvetenskap på Stockholm resilience centre vid Stockholms universitet och science director vid Earth commission.

Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Så föddes Mumin – och därför blev trollet en tidlös barnboksklassiker Sep 24, 2025

Show notes

Tove Jansson skapade sina mest älskade karaktärer mitt under brinnande världskrig. Hur präglades böckerna av tiden? Och varför berör de oss än idag?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 19/5-2025.

Mumintrollets födelse och andra världskriget

Mumintrollen förknippas ofta med trygghet, nostalgi och barndomens sagovärld. Men Tove Jansson skapade sina mest älskade karaktärer mitt under andra världskrigets mörker, i en tid av oro, bombningar och flykt. Trots sin popularitet som barnböcker är Muminvärlden laddad med filosofiska och existentiella frågor som speglar världens tillstånd under och efter kriget.

Mumintrollet fyller 80 – men fortsätter vara aktuell

Det är 80 år sedan Mumintrollen såg dagens ljus, men berättelserna fortsätter att beröra. Vad är det i Muminböckerna som gör dem så tidlösa? Och varför speglar de kanske vår egen tid mer än någonsin?

Muminvärlden genom forskarens ögon

I Vetenskapsradion besöker vi Boel Westin, professor i litteraturvetenskap och en ledande expert på Tove Jansson och Mumintrollen. Hon förklarar hur krig, sorg och existentiella frågor genomsyrar Muminböckerna, och blandas med äventyr och sagor. Westin ger oss en djupare förståelse för hur Muminvärlden speglar Tove Janssons tidens oro, och varför dessa berättelser fortsätter att fascinera både forskare och läsare.

Reporter: Emelie Bredmar
emelie.bredmar@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Mumintrollets födelse och andra världskriget

Mumintrollet fyller 80 – men fortsätter vara aktuell

Muminvärlden genom forskarens ögon

Related Podcasts

Links

Stay Connected