Vetenskapsradion

Latest Episodes:

Strid om laxdödens orsaker Feb 17, 2017

Show notes

Det är troligtvis ett virus som drabbat laxen i flera av våra älvar. Men alla håller inte med om slutsatsen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Charlotte Axén, vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, tror att laxdöden med stor sannolikhet kan förklaras med att fisken drabbats av någon form av virusinfektion.

Men teorin får mothugg av professor Lennart Balk vid Stockholms universitet.

Han anser att det är vetenskapligt bevisat att laxen lider av tiaminbrist och därför insjuknar.

Curt Johansson tidigare platschef på Kronolaxfisket i Mörrum i Blekinge säger att laxsjukan som dykt upp de senaste åren är något helt nytt. Han tror också att det i grunden rör sig om tiaminbrist.

Tomas Lindberg
vet@sverigesradio.se

Så inavlad är den svenska vargstammen Feb 16, 2017

Show notes

Följ med ut i den svenska vargskogen och lukta på vargurin. Det analyseras på labbet och avslöjar hur inavlad den svenska vargstammen egentligen är.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Mikael Åkesson, som är genetiker på Grimsö forskningsstation (SLU), kan med hjälp av några droppar vargurin kartlägga det svenska varggenomet. Bland annat har han sett att valpar till invandrade vargar har dubbelt så stor chans att reproducera sig och överleva än sina inavlade kusiner.

I programmet medverkar också Göran Vesslén, naturbevakare vid Länsstyrelsen i Gävleborg och Maria Hörnell Willebrandt, enhetschef för viltanalysen på Naturvårdsverket.

Joacim Lindwall
vet@sverigesradio.se

Därför mår din hjärna bra av träning (R) Feb 15, 2017

Show notes

Vi har länge vetat att fysisk aktivet är bra för oss. Men hur livsviktigt det är, och hur mycket hälsan påverkas av om vi rör på oss eller sitter still, håller vi fortfarande på och lär oss mer om.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Dagens Vetandets Värld handlar om varför hjärnan mår så bra av träning, om varför du borde resa dig upp minst en gång i halvtimmen, och om varför fysisk aktivitet på recept så sällan används, trots nationella rekommendationer och riktlinjer från Socialstyrelsen.

– Rör vi oss tillräckligt och undviker att sitta stilla förbättras kärlhälsan i hjärtat och andra delar av kroppen, och högst sannolikt även i hjärnan, säger Örjan Ekblom, docent i idrottsvetenskap vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm.

Han tror att ett kommande forskningsfält kommer att bli "träningslära för kontorsarbetaren".

– Vi behöver forska mycket mer om hur exempelvis träningspass mitt på dagen, eller att man ställer sig upp var tjugonde minut, faktiskt påverkar hur man mår på jobbet och hur man klarar av stress och att vara så socialt flexibel som vi förväntas vara.

I programmet medverkar även Amanda Ek från Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm, Johan Faskunger, doktor i folkhälsovetenskap och fysisk aktivitet samt motionären Elisabeth Gustafsson och hennes personliga tränare Mianna Riikonen i Strängnäs.

Programmet sändes första gången den 20 mars 2016.

Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sverigesradio.se

Vi fick kontakt med motionären Elisabeth Gustafsson genom vårt lyssnarnätverk. Vill du också gå med: mejla till publik.vet@sverigesradio.se

Den livsviktiga balansen – så kan den tränas upp Feb 14, 2017

Show notes

Kan en snubblometer som mäter balansen få ner antalet fallolyckor som drabbar många äldre?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fallolyckor är den vanligaste olyckstypen i Sverige, och eftersom sämre balans tillhör åldrandet drabbas många äldre.

Den största riskfaktorn är att redan ha fallit en gång. Och kan man hitta människor med dålig balans innan de börjar ramla skulle det spara mycket lidande och pengar.

Parallellt med ett Vinnova-projekt utvecklas den bärbara balansmätaren snubblometern, som genom att analysera rörelsemönster ska förvarna bäraren eller personal på ett äldreboende om försämrad stabilitet och ökad fallrisk.

I programmet medverkar Eva Ekvall Hansson, docent i sjukgymnastik vid Health Science Centre Lunds universitet, Jonas Källmén, Infonomy i Lund, Marianne Signäs, 86-årig balanstränare från Malmö och Simon Bjerkborn, Infonomy i Lund.

Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sverigesradio.se

Har kriget redan börjat? Feb 13, 2017

Show notes

Framtidens konflikter startar på nätet. Vi utsätts redan idag för över 10 000 angreppsförsök i månaden. Cyberkriget består av spioneri, sabotage och ren kriminalitet - Är det kanske det nya normala?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hos David Lindahl på FOI i Linköping kan myndighetspersonal träna sig i att hantera cyberangrepp. Det är ett exempel på Sveriges beredskap på det här området, som är hög, enligt Erik Biverot på Försvarshögskolan.

Lora Saalman på fredsforskningsinstitutet SIPRI kan berätta om flera aggressiva attacker på internationella organisationer och rena cybersabotage, fysiska attacker på anläggningar via destruktiva datorprogram, något som vi ännu inte sett i Sverige, säger Peter Jonegård, handläggare på MSB, Myndigheten för samhällsskydd oh beredskap.

Tomas Lindblad
vet@sverigesradio.se

Hästen som kan tala med människan Feb 10, 2017

Show notes

Många hästägare upplever nog att hästar kan tala med oss, och vi med dem. Nu kommer allt mer forskning som vetenskapligt belägger hur det går till, och vilka kognitiva förmågor hästen har.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En ny studie visar att hästar kan be människan om hjälp om de ställs inför en svår uppgift - men också att vi påverkar hästens hjärtrytm och stressnivå enbart genom våra förväntningar.

Men kan hästen även känna igen och tolka människans ansiktsuttryck? Vetandets värld tar dig med till ett livligt stall fullt av hästar. Med oss har vi Linda Keeling, etolog och professor i djurskydd vid SLU, hästägaren Anna Sellberg och hästägaren Vendela Pettersson.

Katarina Sundberg
Katarina.sundberg@sverigesradio.se

Forskare tog deras hjärnor – nu hedras nazisternas offer Feb 09, 2017

Show notes

Nu tillsätts en kommission som ska gå till botten med tyska forskares exploatering av kroppsdelar från de psykiskt sjuka som mördades under nazitiden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hundratusentals fysiskt och psykiskt funktionsnedsatta mördades i Nazityskland mellan 1939 och 1945, inom ramen för det så kallade eutanasiprogrammet.

Upp till 1500 av de här offren kan ha berövats sina hjärnor av skrupelfria forskare som arbetade i de statliga tyska forskningsinstitut som efter kriget återskapades under namnet Max Planck-sällskapet.

En av de här hjärnforskarna var Julius Hallervorden (1882-1965) som åtminstone vid ett tillfälle själv plockade ut hjärnor från barn som just mördats i gaskammaren.
Nu satsar Max Planck-sällskapet, Tysklands ledande forskningsorganisation, motsvarande 15 miljoner kronor på att försöka ge något av offrens värdighet tillbaka.

En oberoende kommission av historiker ska både försöka ta fram biografier över dem som forskare tog hjärnorna från och ta reda på hur detta oetiskt tillskansade forskningsmaterial så länge kunde finnas kvar i de tyska forskningsinstituten.
I programmet medverkar Heinz Wässle, professor emeritus vid Max Planck-institutet för hjärnforskning i Frankfurt.

Mats Carlsson-Lénart
vet@sverigesradio.se

Hans Rosling – om mänskliga möten och segern över ebola Feb 08, 2017

Show notes

Professor Hans Rosling som avled igår var känd för sina föreläsningar om global hälsa. Men I Vetandets värld möter vi honom som läkare, vid intervjun nyss hemkommen från eboladrabbade Liberia.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hans Rosling fångade som få andra de förändringar som långsamt inneburit förbättringar i världen. Med kraftfulla spektakulära föreläsningar visade han statistik över global hälsa, fattigdom och att det inte fanns fog för ett "vi och dom".

I det här programmet möter vi läkaren och epidemiologen Hans Rosling, kort efter att han kom hem från en tre månader lång ebolabekämpning i Afrika under 2015.

Han menade att man måste ha ett excel-ark i ena handen och människokärlek i den andra för att kunna spåra smittan, och därmed få stopp på den.

Sedan Roslings besök i Liberia har ett vaccin utvecklats som visat sig effektivt mot ebola. Vaccinet behandlas nu av myndigheterna i snabbspår för att finnas till hands vid ett kommande utbrott.

Reporter Annika Östman
annika.ostman@sverigesradio.se

Vabruari är här – men varför drabbas våra småttingar så hårt? Feb 07, 2017

Show notes

RS-virus, vinterkräksjuka och vanliga förkylningar. Februari, eller "vabruari", är här. Det är månaden när främst förskolebarnen är sjuka, men varför slår infektionerna så hårt mot just den gruppen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Varje år betalar försäkringskassan ut 5.5 miljarder kronor i ersättning för vård av barn, allra mest i februari. Men varför är förskolebarnen så sjuka, och vad kan vi göra för att de ska hålla sig friska? Hjälper handsprit? Vetandets värld går till grunden med infektionerna på förskolan.

Caroline Hall, doktor i nationalekonomi, har utvärderat insatser som gjorts för att stoppa infektionerna. Stadsepidemiolog Anders Tegnell berättar att vinterkräksjukans orsak är ett mysterium. Barnläkare Johan Kaarme, Akademiska sjukhuset i Uppsala förklarar varför man ska tvätta händerna och Joachim Luthander, barnläkare på Astrid Lindgrens sjukhus
förutspår att allt fler sjukdomar kommer att gå att vaccinera sig mot.

Lotta Nylander
vet@sverigesradio.se

Darknet – internets mörka bakgata Feb 06, 2017

Show notes

Droger, barnpornografi och beställningsmord. Med hjälp av en nästintill total anonymitet är allt till salu på darknet som är en dold del av internet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Allt fler människor känner sig övervakade på internet och har börjat använda tjänster för att dölja sin riktiga identitet.

På den del av nätet som kallas för darknet är det i princip omöjligt att spåra vem användarna är i verkligheten.

Genom att effektivt skydda sin identitet har det växt fram en undre värld där kriminella kan träffas och göra upp sina affärer helt öppet. Men trots att darknet kanske mest är känt för sin kriminella sida så är det också ett värdefullt verktyg för många människorättsaktivister och journalister. Men hur fungerar det egentligen?

Tillsammans med Martin Hell som forskar om kryptering och datasäkerhet på Lunds tekniska högskola, Stefan Larsson som är docent i teknik och social förändring på Lunds universitet och Jimmy Arkenheim, som är spaningsledare på sektionen mot internationell grov organiserad brottslighet på Polisregion syd reder vi ut begreppen och tar oss ut på det mörka nätet.

Özgur Karlidag
vet@sverigesradio.se

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Related Podcasts

Links

Stay Connected